VM-matcher vi minns: Brasilien - Kamerun 3-0 (Palo Alto, 1994)
Brasiliens enda VM-match mot Kamerun spelades på midsommar 1994 och skulle bli en betydligt svårare uppgift än siffrorna senare visade.
Det firades midsommar på andra håll än i Pontiac Silverdome under VM 1994. Innan Sverige besegrade Ryssland i den matchen hade Brasilien spelat mot Kamerun i San Francisco. Senare skulle Stanford Stadium bli historisk mark för oss svenskar när Ravelli räddade den avgörande straffen i kvartsfinalen mot Rumänien. Brasilien hade vunnit sin premärmatch mot Ryssland med 2-0 medan kamerunierna kom från ett oavgjort resultat mot Sverige, 2-2.
Brasilien hade återigen kommit med ett mycket starkt lag men nationen hade inte vunnit VM på 24 år. Nu hade Carlos Alberto Parreira fått förtroendet att leda laget mot ett fjärde VM-guld och i truppen återfanns bland annat stjärnor som Romário, Bebeto, Dunga och lagkaptenen Raí. Brassarna var storfavoriter inför matchen mot Kamerun, även om många kom ihåg kameruniernas skrällseger mot Argentina fyra år tidigare.
Brasilien (3-4-3): Taffarel; Jorginho, Aldair, Márcio Santos; Raí, Dunga, Mauro Silva, Leonardo; Bebeto, Romário, Zinho
Förbundskapten: Carlos Alberto Parreira
Kamerun (4-3-3): Bell; Tataw, Kalla, Agbo, Song; Libiih, Mbouh, Foé; Omam-Biyik, Embé, Mfédé
Förbundskapten: Henri Michel
Det brasilianska laget gick hand i hand ut på plan inför drygt 83 000 åskådare som tagit sig till Stanford Stadium i Palo Alto. Trots det stora favoritskapet skulle det bli en jobbig inledning för Brasilien och Kamerun var framme ett par gånger och skapade en del halvchanser. Framförallt var det anfallarna David Embé och Francois Omom-Biyik, som gjort det avgörande målet mot Argentina i VM-premiären 1990, som skapade ett par möjligheter. I den kamerunska startelvan fanns också den då 21-årige mittfältstalangen Marc-Vivien Foé som ganska precis nio år senare skulle dö av en hjärtattack i en semifinal mot Colombia i Confederations Cup.
FIFA hade inför turneringen meddelat att man inte tolererade att spelare låg på marken för att simulera en skada och man ville ha så mycket spel som möjligt. En regel som införts var att om en skadad spelare kunde ta sig av plan för egen maskin skulle denne varnas. Därför blev det något förvirrat när Kameruns försvarare Raymond Kalla fick ett gult kort när han linkade av plan efter att ha fått en tackling av Mauro Silva.
Trots att man inte skapat en enda målchans skulle brassarna ta ledningen fem minuter före paus. Dunga hittade Romário med en djupleds boll och han rullade in 1-0 bakom Joseph-Antoine Bell i målet. Därmed gjorde han mål för andra VM-matchen i rad. En i övrigt ganska trist första halvlek blåstes senare av vid ställningen 1-0 till Brasilien.
Det fanns förhoppningar om att målet skulle få spelet att lossna för brasiliansk del men så blev det inte. Kamerun försvarade sig exemplariskt och tänkte sälja sig dyrt. Efter dryga timmen skulle en av turneringens yngsta spelare få lämna planen. Vänsterbacken Rigobert Song fick ett rött kort direkt efter att ha kapat Bebeto. I samma veva byttes anfallaren Roger Milla in och han blev därmed äldste spelare någonsin i VM-historien.
Direkt efter utvisningen slog Jorginho ett inlägg från höger där försvararen Márcio Santos helt omarkerad fick nicka in 2-0. Brasilien visade prov på effektivitet och hade gjort två mål på två målchanser. Matchen kändes avgjord och efter målet deltog en kepsprydd Ronaldo i firandet med lagkamraterna på bänken. Med dryga kvarten kvar tog Bebeto tillvara på en retur sedan Romários skott räddats av Bell, och rullade in sitt första VM-mål ur snäv vinkel.
Den mexikanske domaren Arturo Brizio Carter blåste av matchen vid ställningen 3-0. Han är för övrigt berömd för att ha delat ut sju röda kort på sex VM-matcher 1994 och 1998, vilket då var rekord för en domare. Brasilien skulle sedan vinna gruppen efter oavgjort mot Sverige i sista matchen, och senare tog man även hem hela världsmästerskapet. Kamerun i gruppspelet var dock allt annat än lätt. Ikväll möts de igen.
