StartvarldenSydamerikaColombiaColombia-svenskarna del 2: Hugo Enock "Jag levde med den colombianska landslagströjan på"

Colombia-svenskarna del 2: Hugo Enock "Jag levde med den colombianska landslagströjan på"

Två SHL-avancemang på två säsonger och en nytändning i karriären. Hugo Enock har hittat tillbaka till ishockeyn. Men vad känner han inför Colombia och dess fotbollslandslag? Smällar i dörrar och ett träningspass i vrede efter VM-uttåget i somras vittnar om att känslorna ändå finns där. Hugo Enock berättar om sin relation till födelselandet.

Del 2 i intervjuserien Colombia-svenskarna som kommer ut varje lördag fram till Copa Américas start. I denna serie resonerar var och en av de intervjuade om sitt förhållande till det colombianska landslaget och landet i stort.

Hugo Enock. Namnet kanske inte är bekant för den breda massan, men för den hockeyintresserade känns det absolut igen. Trots att Hugo är 21 år ung är känslan att han varit med inom svensk elithockey ett tag och så är det. Redan säsongen 2015-2016 gjorde han debut i SHL med Färjestads BK och säsongen därpå varvade han spel i J20-laget med matcher i klubbens A-lag i SHL, 33 matcher blev det med A-laget då. Hockeyn har alltid funnits där och Hugos pappa Håkan är ett praktexempel på en far som alltid stöttar sin son. Det finns såklart många föräldrar som gör det, men det som Håkan Enock sysslat med under åren är något speciellt som också är väldigt rörande. Där finns det något vackert, en pappa som villkorslöst följer sin sons framfart över land och rike trots milsvida avstånd . I en intervju med C More i januari 2018, när Hugo spelade i Timrå, berättade pappa Håkan att han missat sex eller sju matcher sedan Hugo började spela hockey som lite pojk.

- Det började ju när han var liten. En colombian, jag trodde väl aldrig han skulle åka skridskor överhuvudtaget, skrattade Håkan då.

"FÖRSÖKER HÅLLA HÅRT I VART VI KOMMER FRÅN"
Resorna från Karlskoga till Hugos alla matcher, hemma som borta, är något som blivit vana för pappa Håkan. Justja Karlskoga, det är där Hugo är uppväxt, men inte född. Går man in på alla hockeynördars bibel, eliteprospects.com, och söker upp Hugo Enock så finns såklart all statistik på honom där. Men i menyn finns också en colombiansk flagga bredvid den svenska och som födelseplats står det Medellín, Colombia, som är det stora kaffelandets näst största stad.

- Jag var 4-5 månader gammal när jag kom still Sverige. Jag är uppvuxen i Sverige men har en tre år äldre bror som också är från Colombia. Vi försöker hålla hårt i vart vi kommer från och vara stolta över det och med all framfart som SD har i Sverige och liknande partier runt om i Europa så känns det viktigt. Men även stoltheten över att också få vara svensk medborgare det är många som önskar att de också vore det och även uppvuxna i detta land. Så jag tycker inte det finns någon anledning till att dölja att man är stolt över att vara svensk och framförallt inte över att vara adopterad svensk heller.

Sverigedemokraterna som Hugo nämner, partiet som genom åren stulit många rubriker på grund av skandaler inom partiet som allt som oftast haft en rasistisk prägel. Just rasism är något som Hugo tidigare vittnat om finns inom ishockeyn också. I en intervju med sajten hockeysverige.se berättade han om rasistiska påhopp som han fått utstå under åren inom hockeyn.

"HAR TVÅ FÖRÄLDRAR SOM STÅTT UPP MOT ALLT"
- Jag tror inte att folk förstår hur mycket n-ordet nedvärderar en människa. Tittar man tillbaka på historien så har ordet använts för att visa att jag äger dig, du har ingen rätt i livet. Det är jag som bestämmer om du ska dö eller överleva. Det har varit ett pissigt ord och det hör inte hemma på isen, eller någon annanstans, sa Hugo i intervjun från 2017 med hockeysverige.se.

Hugo i Färjestad 2016. Foto: Peter Skaugvold/Bildbyrån

För SvenskaFans berättar Hugo vidare om hur han känner inför det hela.

- Man ser hur invandrare som kommer till Sverige behandlas och hur olika vi också kan behandlas beroende på hur vi kommit till landet. Mitt egna intresse för mina rötter började trappas upp när jag träffade min tjej för fyra år sedan och hon också ställde lite frågor om min bakgrund. Hon är verkligen stöttande i det hela och jag sa faktiskt till henne när vi träffades, att hon får vara beredd på vad det kan komma för typ av påhopp på henne också när hon har en mörkhyad pojkvän. Men som sagt, hon stöttar mig till hundratio procent. Men det är lättare för mig att tackla påhoppen som är uppväxt med det och sedan har jag två föräldrar också som har stått upp mot allt, så fort det har varit någonting så har de sagt ifrån. Samma sak med ledare som jag haft i både fotboll-och hockeylag, de har stått upp mot det. Jag tror inte folk som inte lever med mörkhyade förstår vad det innebär faktiskt.

Hugo är, som tidigare nämnts, uppvuxen i den värmländska bruksorten Karlskoga och kontrasterna mot hans födelsestad Medellín hade inte kunnat vara större. Det är svårt att ta in de svindlande skillnaderna mellan de två ställena men för att få ett hum om det hela så var invånarantalet i Karlskoga 2018 drygt 30 000, siffror från statistiska centralbyrån, medan Medellín hade omkring 2,5 miljoner invånare bara i stadens kärna. Medellín är Colombias näst största stad och tillika huvudstad i Antioquía-departementet som är ett av de departement som är mest förknippade med Colombia bland andra sydamerikaner. Som röda timmerstugor med vita knutar, folkdräkter och fiolmusik är Sverige för vissa människor, trots att det mest troligt bara är Dalarna de tänker på då. En person från depertementet Antioquía är en paisa, en benämning som dock är departementsöverskridande, men en paisa är för främlingar urtypen av en Colombian. Den Antioquiska spritdrycken Aguardiente, de speciella arepas man äter i Antioquía, maträtten bandeja paisa och framförallt den paisiska dialekten som talas där. Colombianska slangord som parce, som numera är rikstäckande bland colobmianska ungdomar för att referera till en nära kompis, har sitt ursprung i just Medellín. Det är absolut ingen självklarhet för adopterade colombianer att känna något speciellt inför sitt födelseland och lite så har det också varit för Hugo Enock men något har hänt de senaste åren.

- Nu på senare tid och sedan jag träffade min tjej har jag känt att det är där, Colombia, jag kommer ifrån och jag är stolt över att ha den bakgrunden också. En stolthet.

Vad tänker du på när du hör Colombia?

- Att det är ett fattigare land än Sverige och lite oroligt i vissa delar av landet. Men nu på senare år har bilden förändrats lite när regeringen har börjat komma överens med gerillan och det har ju lugnat ner det hela en del. Sedan har jag nu på senare år tänkt på att söka rötter och se lite vart man kommer ifrån, kanske att leta upp barnhemmet jag bodde på också. Sedan se vad man kan göra för att ge något tillbaka också, att hjälpa till lite. Det beror på hur stort bankkonto man har i framtiden, säger Hugo.

MISSA INGET: FÖLJ DET COLOMBIANSKA LANDSLAGET PÅ TWITTER, PÅ SVENSKA!

Den senaste säsongen var Hugo med och spelade tillbaka Leksands IF till svensk ishockeys allra finaste plats, SHL. Efter att Hugo öppet pratat om hur han under ett tag befunnit sig i en svacka och mentalt varit nere för räkning vann han sympati hos Leksandsfansen. Men det var såklart inte hela anledningen till att han blev populär bland de vitblåa från Siljans södra strand.

Hugo firar SHL-avancemanget med Leksands IF. Foto: Daniel Eriksson/Bildbyrån

Han är med sina 173 cm inte speciellt reslig men med sitt fysiska och uppoffrande spel där han sänkte Moraspelare, huvudet längre än sig själv, i SHL-kvalet och täckte skott med ansiktet gjorde han sig populär. Sin förmåga att ta sig om och att altid leverera en helhjärtad insats i varje byte gjorde att speltiden växte och han spelade emellertid även forward då han inte huserade på sin vanliga backposition. Men någon fortsättning i anrika Leksands IF blev det inte och just nu står Hugo utan kontrakt och ägnar sig åt fysträning hemma i Karlskoga tillsammans med en friidrottstränare. I hemorten Karlskoga spelade han även fotboll innan han i tonåren valde bort den sporten till förmån för ishockeyn.

- Jag lirade fotboll fram tills jag var 15 år och då spelade jag i KB Karlskoga.

ETT TRÄNINGSPASS I VREDE-FÖLJDEN AV CAFETEROS VM-UTTÅG I SOMRAS
Tiden i KB Karlskoga var Hugos sista tid i fotbolls-svängen men även som hockeyproffs finns intresset för fotboll kvar. Eller, Hugo erkände under intervjuns gång att han inte följer världsfotbollen särskilt intensivt men att något händer inom honom när det colombianska landslaget spelar. Och känslan när Colombia spelar är en annorlunda än när Sverige spelar.

- Jag känner nästan mer för det colombianska landslaget än för det svenska men jag kollar inte så mycket svensk fotboll heller. När det stämmer mellan tidzonerna brukar jag försöka kolla Colombias matcher och när det är VM kollar jag såklart alla deras matcher också. När det var VM i somras levde jag med den colombianska landslagströjan på och jag hejar absolut på Colombia och en del kanske tycker det är konstigt men det tycker jag absolut inte att det är.

Att som adopterad svensk hålla mer på det colombianska landslaget när man bor i Sverige är enligt en del Colombia-svenskar något som ibland kan reta upp de som både är födda och uppväxta här, etniska svenskar.

Är det något du också upplevt?

- Ja, och jag vet inte riktigt vart det kommer ifrån, varför man är irriterad på det. Det är väl lite kul också att folk blir provocerade av det och någonstans är det väl någon som avundsjuk, skrattar Hugo.

Hugo Enock levde sig in i Colombias bataljer under VM i somras. Foto: Privat

I VM i somras vann Colombia sin grupp och avancerade till åttondelsfinal där man mötte England, där tog det tyvärr stopp för José Pékermans gäng. Ett sent nickmål från Yerry Mina på övertid tände dock hoppet hos 50 miljoner, och fler därtill, Colombianer men efter förlängning och straffar stod England som vinnare. Ett vidrigt uttåg, det värsta sättet att förlora på.

Berätta, hur kände du då, vid uttåget?

- Det gick inte att prata med mig då och jag kommer ihåg att jag först gick upp på rummet och det small i dörrar och så. Jag var så grinig att jag direkt åkte iväg och brände på ett träningspass klockan 22:30 på kvällen, då var jag riktigt förbannad.

Det har varit två snöpliga uttåg ur de senaste VM-slutspelen för Colombia, senast mot England som Hugo nämnde och även 2014 mot Brasilien efter David Luiz frisparksmål.

- Då var jag ledare på ett hockeyläger så det gick inte riktigt att visa samma känslor då. Men i övrigt har det varit roliga VM och det är kul att Colombia är med i toppen igen, det tycker jag är häftigt. Ju äldre jag har blivit desto mer har mitt inreses växt för Colombia som land men även för fotbollen också. Min pappa har även haft kontakt med en kille i Stockholm som försöker samla lite colombianska hockeyspelare från runt om i världen och dra ihop ett lag. Tyvärr har jag inte hört så mycket mer om det och det tråkiga då när det var aktuellt var att jag hade varit långtidsskadad precis när den killen drog igång projektet så jag lade det på is ganska fort. Men det är klart att det är intressant och det vore kul att få representera sitt hemland.

Hugo föddes i Medellín i november 1997, en stad som absolut producerat fotbollspelare som nått landslagsnivå. Längre tillbaka i tiden var den legendariske och smått kultförklarade målvakten René Higuita stadens mest framstående spelare, den galne skorpionen ni vet. På senare år har Juan Fernando Quintero, Edwin Cardona, Santiago Arias och David Ospina varit stadens mest framstående spelare och inom samma departement växte även spelare som Frank Fabra och Juan Guillermo Cuadrado upp. Men ingen av dessa spelare är några som för Hugo Enock är några speciella favoritspelare.

- Jag måste ändå säga att James och Dávinson Sánchez, som jag tycker jag är häftig, är mina två favoritpelare. De är de jag har bäst koll på också, en offensiv kraft och en väldigt viktig defensiv kraft också så det är två riktigt viktiga spelare för landslaget. Sánchez är ju lite yngre också så det är kul att ungdomarna får dra sitt strå till stacken också. Sánchez känns ju äldre än vad han är också och jag tycker i senaste VM att han visade sin rutin. Det var kul men synd att det tog slut för landslaget lite för tidigt där. Då var det ilsket som sagt.

JUANES-EN ANNAN STORHET FRÅN STADEN
Har du besök landet någon gång?

- Det har jag inte gjort än, suckar Hugo. Men jag har planer på att, och en vilja att göra det, fortsätter han. När jag får tid och pengar att genomföra det så kommer jag också göra det, det har blivit mer nu på senare år att jag funderat på att göra det. Det har kommit i och med att jag träffat tjejen och att mina kompisar har blivit mer mogna att fråga om det också och ställt lite mer vettiga frågor.

I denna intervjuseries första del då vi mötte Oscar Lindgren Ortíz berättade han om sina favoritlåtar i samband med landslagsfotboll. För Hugo är det enklare, en låt som både betyder Colombia och landslaget för honom. Alla fotbollsspelare i all ära, men Hugos födelsestad Medellíns orubblige konung heter Juan Esteban Aristizábal Vásquez, mer känd under artistnamnet Juanes. Han är den artist som tillsammans med Shakira, åtminstone innan reggaetonmusikens stora genombrott, satt Colombia på den internationella musikkartan. Hugos favortitlåt med honom är en odödlig colombiansk klassiker.

- För några år sedan lyssnade jag och min mamma väldigt mycket på Juanes och hans låt "La Camisa Negra" är en som satt sig hos mig. Hör jag den låten tänker jag på Colombia, det är den låt som jag starkast kopplar ihop landet med.

Med Hugos låttips avslutar vi intervjuserien Colombia-svenskarnas andra del. Vart Hugo Enock spelar hockey nästa säsong är fortfaranade oklart men klart är dock att det colombianska landslaget är något som intresserar. Snart är det Copa América i Brasilien och exakt tre veckor återstår till Colombias premiärmatch mot Argentina, med en utsänd reporter från SvenskaFans colombiaredaktion på plats i Salvador de Bahia. Rumbo a Brasil!

FÖLJ DET COLOMBIANSKA LANDSLAGETS SVENSKA TWITTER

I nästa del av denna intervjuserie möter vi de två colombianska landslagsspelarna Yoreli Rincón och Isabella Echeverrí. Yorelí är 2010-talets stora stjärna i damlandslaget och var bland annat med och tog SM-guld med LdB Malmö 2013. Hon har dock lämnats utanför truppen i de colombianska damernas senaste samlingar trots bra form. Hon berättar för SvenskaFans om varför hon inte är en del av landslaget längre. Det får inte missas!