Confederations Cup-panelen: Tårarna och glädjen berör

Confederations Cup-panelen: Tårarna och glädjen berör

Toppnationernas status och Tahitis avtryck i Confederations Cup.

En vinnartrio tar plats i panelen när vi summerar de första matcherna.
 
David Berg – Brasilien-redaktionen
Alexander Bergendorf – Italien-redaktionen
Casper Nordqvist – Spanien-redaktionen
 
En del bedömare förväntade sig (hoppades?) få se ett lite trött och mätt Spanien. Första halvlek mot Uruguay fick i alla fall mig att kippa efter andan igen.  Spanien favoriter till nästa års VM?
 
Casper: Som alla andra häpnade jag över spanjorernas första halvlek och jag vet inte om jag sett laget så bra och inspirerat sedan EM-slutspelet 2008. Med Soldado på banan får laget det djupledsspel som tidigare varit en bristvara när del Bosque spelat Cesc Fábregas som falsk nia. Spanien ser ruggigt bra ut och den trötthet det spekulerades om syntes knappast i första matchen. På din fråga om favoritskap kommer spanjorerna definitivt att segla upp som det om de fortsätter att totaldominera som de gjorde mot de sydamerikanska mästarna. Bollinnehavet i den första halvleken var, otroligt nog, hela 78% till Spaniens favör – och det mot ett lag som kom även kom fyra i Sydafrika-VM. 

David: Spanien är en av favoriterna till nästa års VM, tillsammans med framförallt Brasilien och Tyskland. Dock är jag inte förvånad över hur det såg ut mot Uruguay. Alla vet hur spanjorerna spelar och de bästa förbundskaptenerna och de bästa lagen kommer ha ytterligare ett år på sig att analysera hur de ska besegras. Jag tror inte de tar andra raka guldet nästa sommar.
 
Alexander: För mig är man inte det även om man naturligtvis är ett av få lag som faktiskt har kapaciteten att gå hela vägen. Jag tror på Tyskland i nästa års VM (och som alltid – Gli Azzurri). Mest för att jag helt enkelt inte tror att ett lag kan vinna så många mästerskap som Spanien kan göra under en så pass kort tid som faktiskt är möjligt. Men om något lag ska lyckas med den prestationen är det Spanien – man håller fortfarande en mycket hög klass med nyckelspelare som har erfarenhet från tidigare mästerskap.
 
Ras på Fifarankingen och en svårflörtad hemmapublik. Efter 3-0 mot både Frankrike inför turneringen och Japan i helgen finns det kanske fog för Scolaris snack om en sjätte stjärna på tröjan, eller var siffrorna smickrande sett till spelet?
 
David: Inte heller här är det särskilt överraskande vad gäller varken resultatet eller spelet. Brassarna är riktigt bra när man möter motstånd som står strax utanför den absoluta eliten. Varken Frankrike eller Japan tillhör förhandsfavoriterna till VM och det är när man möter lag som Italien, Spanien och Tyskland som det gäller att prestera. Man bör inte dra alltför stora växlar av 3-0 mot Japan.
 
Alexander: Brasilien har mycket att bevisa innan jag ska börja se de som utmanare till att ta hem VM-bucklan nästa år. Att kvalitet finns råder det inget tvivel om men det känns som att mycket måste falla på plats innan man är redo att på riktigt slåss med de största nationerna. Det som talar för brassarna är naturligtvis att man spelar på hemmaplan. Att man dessutom har ett år på sig att spela ihop laget kan också tala till deras fördel. Men jag är skeptisk.
 
Casper: Brassarna har ett fantastiskt lag på pappret. Fyrbackslinjen med Alves, Silva, Luiz och Marcelo håller jag som världens bästa och det säger sig självt att en kille som Dante inte platsar i startelvan. Som alla vet är dock allas blickar riktade mot Neymar och det dröjde bara tre minuter innan han presenterade sig med turneringens förmodade drömmål alla kategorier. Precis som spanjorerna slog brassarna av på takten i den andra halvleken, men laget gjorde vad de skulle och 3-0 var definitivt inte orimligt med tanke på matchbilden. Att publiken sedan är svårflörtad är en annan sak, men det är även åskådarna på Camp Nou och det brukar ju gå rätt bra ändå. Det sjätte VM-guldet för Brasilien är m.a.o. fullt möjligt.

Efter darrigt uppträdande mot Tjeckien och Haiti kändes Gli Azzurri bara en bra kollega till Balotelli från världsklass i matchen mot Mexiko. Var hade Italien hamnat om det vore VM idag?
 
Alexander: Det är en oerhört svår fråga att svara på. I sina bästa stunder är Italien ett lag som kan slå vilket annat lag som helst och man visade redan under EM förra året att man alltid är att räkna med. Laget är dock oerhört beroende av Balotelli – fungerar Balotelli fungerar Italien. Ska jag vara ärlig känns det allt annat än tryggt, även om man måste vara noga med att ge Balotelli beröm för den ledargestalt han håller på att utvecklas till. För att återgå till frågan – med tanke på hur bra Balotelli varit den här våren och början av sommaren (både i klubblag och i landslag) hade Italien förmodligen haft kapaciteten att nå en kvarts- eller semifinal om i ett VM. Så pass bra är man.

Casper: Balotelli är för ensam där uppe, helt klart. Att inte Di Natale fick åka med till Brasilien tycker jag är beklagligt. Men annars såg det väldigt bra ut och det tråkiga landslag som Daniel Nannskog i SVT-studion pratade om inför matchen såg vi inte mycket av. Mittfältstrion Montolivo, Pirlo och De Rossi är Gli Azzurris viktigaste lagdel och med Marchisio strax framför kan Cesare Prandeliis lag bli livsfarliga, både i Confederations Cup och i VM-slutspelet nästa sommar. En semifinalplats om ett år känns inte alls orimligt sett till prestationen mot Mexiko och spelarna som Prandelli har att laborera med. 
 
David: Jag tror mycket väl italienarna hade kunnat nå en semifinal. Gli Azzurri var fullt välförtjänta av andraplatsen i EM förra året och hade det varit VM nu hade man varit extra fokuserade. Laget har inte blivit sämre under det senaste året och man känns enligt mig som topp 3 i Europa. Det innebär just en semifinalplats, om man tittar på senaste VM.
 
Tahiti, ett kul inslag eller feltänkt upplägg från Fifa?
 
David: Definitivt ett kul inslag. Något feltänk är det absolut inte eftersom det hade varit konstigt att låta lag från alla kontinenter utom Oceanien delta. Tahitispelarnas tårar under nationalsången mot Nigeria berör, samt deras glädje vid målet. Det är detaljer som tyvärr blivit alltmer sällsynta i dagens moderna, pengastinna fotboll.
 
Alexander: Det är klart att man kan ifrågasätta att ett lag som Tahiti är med i ett sådant här mästerskap – skillnaden i kvalitet jämfört med de andra lagen är helt enkelt för stor för att inte se. Å andra sidan har Tahiti tagit sig till mästerskapen på rättvisa grunder och det är väl där man kan kritisera FIFA och helt enkelt tycka att de borde utesluta alternativt inte ge vissa konfederationer en direktplats till turneringen. Med tanke på turneringens betydelse (det är trots allt inte ett VM-slutspel) och att Tahiti charmade en hel värld i matchen mot Nigeria väljer jag dock att se det som ett kul inslag.
 
Casper: Oceanska mästerskapen i all ära, men att Tahiti ska få en plats p.g.a. vinsten där i en så pass stor turnering som Confederations Cup ändå är känns konstigt och fel i mina ögon. Lagen därifrån ska definitivt ha chansen att kvala in till För-VM, men i så fall genom ett nytt kval från annan världsdel, ex. Sydamerika. Kvalitetsskillnaden är enorm mellan lagen från Oceanien (Australien spelar ju nuförtiden i det asiatiska kvalet) och landslagen från de andra världsdelarna och det visade ju Nigeria om inte annat då afrikanerna enkelt vann med 6-1 i gårdagens tillställning. Jag vågar inte ens tänka på hur siffrorna kan glida iväg om Spanien bara anstränger sig i mötet med dessa amatörer, som Tahitispelarna faktiskt är. 

**********

Bäst hittills:

 
Alexander: Inget snack – Andrea Pirlos galet vackra frispark mot Mexiko. 

David: Jôs revansch och 3-0-mål mot Japan.

Casper: Spaniens första halvlek. Och folk menar alltså att tiqui-tacan är död?     
 

John Cederblad2013-06-18 14:00:00

Fler artiklar om Confederations Cup