”Den brasilianska klubbfotbollens renässans fortsätter”
År 2012 var ett fantastiskt år för brasiliansk klubbfotboll och kröntes på ett utmärkt sätt med Corinthians guld i VM för klubblag, ett tecken på att renässansen fortsätter.
Det fanns en tid, då undertecknad ännu inte var född, då de största brasilianska stjärnorna höll till i hemlandet. Spelare som Pelé, Garrincha och Rivelino är alla bland Brasiliens absolut bästa spelare någonsin, och ingen av dem representerade ett europeiskt klubblag under sina karriärer. Under slutet av 1900-talet såg vi däremot en scenförändring och allt fler brassar flyttade över Atlanten. Spelare som Romário, Ronaldo, Cafu och Roberto Carlos var några av dem som provade på proffslivet med lyckade resultat.
Idag kan vi vara mitt uppe i en ny renässans för brasiliansk klubbfotboll. Ligans största stjärna Neymar spelar fortfarande för Santos och ser ut att bli kvar där åtminstone över VM 2014. En annan spelare som länge ryktades till Europa var Neymars klubbkamrat Ganso, och det var många som höjde på ögonbrynen när han istället skrev på för São Paulo i somras. Ett par andra exempel på talanger som stannar är mittbacken Dedé i Vasco da Gama och anfallaren Leandro Damião i Internacional.
Samtidigt som det blir allt svårare för europeiska klubbar att knyta åt sig de bästa brasilianska superlöftena lyckas flera klubbar värva över storstjärnor vars karriärer gått i stå. Det började för några år sedan då exempelvis Adriano återvände och tog sitt Flamengo till ligaguld 2009. Även Ronaldo flyttade hem i samma veva och presterade över förväntan i Corinthians. Sedan dess har listan fyllts på med starka namn som Elano, Deco, Luís Fabiano, Ronaldinho, Diego Forlán, Clarence Seedorf och Lúcio för att nämna några. Visserligen är detta namn på herrar som inte längre är bland världens allra främsta, men icke desto mindre höjer de kvaliteten på ligan.
Om man ska sammanfatta det brasilianska klubblagsåret 2012 måste man börja med att nämna Corinthians stora succé. I december 2011 tog man hem ligan, en titel som i mångt och mycket tillägnades den nyligen avlidne klubbikonen Sócrates. Ett drygt halvår senare tog Timão hem Copa Libertadores, den finaste sydamerikanska titeln av dem alla, för första gången efter att ha besegrat argentinska Boca Juniors i finalen. Det hela avrundades med att peruanen Paulo Guerrero nickade in det enda målet i finalen av klubblags-VM mot Chelsea och Corinthians var nu världsmästare för andra gången. Denna sista match bevisade hur starka de brasilianska lagen i synnerhet, och de sydamerikanska i allmänhet, faktiskt är, även om engelsmännens motivation inte gick att jämföra med brassarnas.
Ligatiteln stod i år mellan Fluminense och Atlético Mineiro, men det blev aldrig riktigt spännande då Fluzão säkrade guldet med tre omgångar kvar. En stor likhet som Fluminense har med Corinthians är att det är ett starkt sammansvetsat lag där ingen sticker ut mer än någon annan. Visst vann Fred skytteligan i stor stil men hans lag skulle aldrig ha nått titeln om det inte varit för spelare som ligans bästa målvakt Diego Cavalieri, eller de båda innermittfältarna Deco och Thiago Neves, samt den unge kantspringaren Wellington Nem, som är en dag yngre än Neymar men inte alls lika omskriven. Fluminense tog två titlar i år då man även vann delstatsmästerskapet Campeonato Carioca på våren.
Neymar har under året utvecklats ytterligare på många plan i sitt Santos, som dock blev något av en besvikelse trots 100-årsjubileet. Det började emellertid bra med att man knep guldet i Campeonato Paulista, men efter semifinalförlusten mot Corinthians i Copa Libertadores gick luften ur laget. Kanske har mycket att göra med att det saknas rutin då truppen alltjämt är mycket ung. Det kryllar av blivande stjärnor alltifrån målvakten Rafael Cabral (född 1990), som tyvärr missade OS på grund av skada, till mittfältaren Felipe Santana (född 1993) och anfallaren Victor Andrade (född 1995). Peixe tog även hem Recopa Sudamericana, som är den sydamerikanska motsvarigheten till europeiska Supercupen, mot Universidad de Chile, men slutade på en blygsam åttondeplats i ligan och därmed missar man Copa Libertadores nästa år.
Det konstigaste året har nog ändå Palmeiras haft. I somras hyllades de helgröna till skyarna efter att man vunnit finalen i Copa do Brasil mot Coritiba och därmed kvalificerat sig för nästa års Copa Libertadores. Dock hade ligaspelet blivit lidande och detta var något man aldrig hämtade sig ifrån Tränaren Luiz Felipe Scolari fick gå, men ingenting kunde rädda nedflyttning. Nästa år får Verdão en ny arena, samt spel i det sydamerikanska finrummet, samtidigt som man får hålla till på den brasilianska bakgården i Série B. Frågan är om man kan studsa tillbaka på en gång.
I och med att São Paulo besegrade argentinska Tigre i den skandalomsusade finalen av Copa Sudamericana befäster Brasilien sin position som det just nu starkaste landet i Latinamerika på klubblagsnivå. Detta är något man lär bygga vidare på under 2013 då renässansen av allt att döma kommer fortsätta.
