El Gráfico-kalendern: Första läktarskandalen
Under december månad så kör vi här på Superligan-sidan en El Gráfico-kalender där vi delar ett nytt minne från den argentinska fotbollen varje dag fram till julafton. Idag, bakom lucka nummer tre, finner vi den första läktarskandalen någonsin i Argentina.
När endast elva poliser skulle försöka hålla koll på 40-tusen åskådare så gick det inte som planerat. För att fira jubileet utav Argentinas självständighet samlades en handfull sydamerikanska länder för att spela första upplagen utav det sydamerikanska mästerskapet.
Vi befinner oss i juni 1916 – Chile, Uruguay, Brasilien och Argentina gjorde sig redo för att spela dåtidens motsvarighet till Copa América. Turneringen skulle spelas under två veckor där samtliga lag skulle möta varandra en gång. Samtliga matcher spelades på Estadio G.E.B.A i Buenos Aires och det började bra för Argentina. I den första matchen besegrade man Chile med hela 6–1 efter dubbla mål av Ohaco, Brown och Marcovecchio. Efter det följde man upp med en oavgjord 1–1-match mot Brasilien.
Inför den sista matchen mot Uruguay stod titeln på spel och eftersom Uruguay vunnit båda sina inledande matcher krävdes en seger för Argentina om man skulle få lyfta pokalen mot skyn. Att det skulle dyka upp över 40-tusen åskådare var inget som polisen och myndigheterna var beredda på. Till matchen hade man faktiskt enbart utkommenderat elva poliser vilket i förlängning skulle visa sig vara förödande.
Tidigt på matchdagen så jagade folk biljetter utanför biljettluckan men där fanns inte i närheten av lika många biljetter som där fanns intressenter. Arenan, som vid denna tidpunkt endast tog in knappa 20-tusen åskådare, var snabbt slutsåld och i takt med att biljetterna tog slut så blev folket i kön än mer frustrerade. Istället för att vänta på biljetter, som dom aldrig skulle kunna köpa då dom var slut, beslöt sig tusentals åskådare för att försöka storma insläppet. I detta upplopp skadades en av dom elva poliserna och hans häst. Innan matchen hann börja välde ett antal supportrar in på planen och spelarna rusade ner i omklädningsrummen. Supportrarna lämnade dock planen och ställde sig längs linjen vilket gjorde att den chilenske domaren kunde blåsa igång matchen.
Matchen hann sen knappt börja innan den var tvungen att avbrytas. Inne på läktaren var där på tok för mycket folk sett till hur många som fick plats och det resulterade omgående i problem. Publiken som stod nära planen gav sig omgående på en uruguayansk spelare och sedan stormades planen ytterligare en gång. Spelarna rusade återigen ner i omklädningsrummen men denna gång gick det aldrig att starta matchen igen.
Publiken rev ner målställningarna och uppe på ena läktaren började det brinna. Några supportrar hade börjat elda uruguayanska flaggor vilket resulterat i att träläktaren började brinna. En ung supporter sprang upp och försökte rädda flaggan men kom ner på planen igen och svimmade. Han fördes senare till sjukhuset medan brandkåren arbetade hela kvällen för att försöka rädda läktarna från att brinna ner till grunden. Men stora delar utav läktaren gick inte att rädda utan fick byggas upp igen vilket gjorde att det inte spelades några matcher här förrän två år senare.
Matchen mellan Argentina och Uruguay fick spelas dagen efter på Racings hemmaplan och slutade mållöst. Detta resulterade i att Uruguay blev mästare i tidernas första sydamerikanska mästerskap. Efterspelet handlade dock, föga förvånande om matchen i sig, utan mer om att Argentina hade sett sin första fotbollsrelaterade läktarskandal någonsin – det skulle inte bli den sista under dom nästkommande hundra åren.
