Inför Real Madrid - Detta är Grêmio
På lördag spelar Grêmio final mot Real Madrid i klubblags-VM och här följer en djupare presentation av den brasilianska klubben.
Fullständigt namn: Grêmio Foot-Ball Porto Alegrense
Smeknamn: Imortal Tricolor (De odödliga trefärgade)
Grundad: 15 september 1903
Stad/Delstat: Porto Alegre/Rio Grande do Sul
Hemmaarena: Arena do Grêmio, Porto Alegre (55 225)
Hemsida: www.gremio.net
Legender: Ronaldinho, Everaldo, Éder, Emerson, Edinho, Zinho, Renato Portaluppi, Valdo, Mauro Galvão
Kända i Europa: Douglas Costa (Juventus, Italien), Giuliano (Fenerbahce, Turkiet), Lucas Leiva (Lazio, Italien), Jonas (Benfica, Portugal)
Stjärnor idag: Luan, Arthur, Lucas Barrios, Marcelo Grohe, Pedro Geromel
Rivaler: Internacional, Juventude
Hemmaställ: Ljusblå tröjor med vertikala, svartvita ränder, svarta byxor, vita strumpor
Bortaställ: Ljusblå tröjor, ljusblå byxor, ljusblå strumpor
Tredjeställ: Mörkblå tröjor, mörkblå byxor, mörkblå strumpor
Titlar
Série A (2): 1981, 1996
Copa do Brasil (5): 1989, 1994, 1997, 2001, 2016
Delstatsmästerskapet Campeonato Gaúcho (36): 1921, 1922, 1926, 1931, 1932, 1946, 1949, 1956, 1957, 1958, 1959, 1960, 1962, 1963, 1964, 1965, 1966, 1967, 1968, 1977, 1979, 1980, 1985, 1986, 1987, 1988, 1989, 1990, 1993, 1995, 1996, 1999, 2001, 2006, 2007, 2010
Copa Libertadores (3): 1983, 1995, 2017
Recopa Sudamericana (1): 1996
Intercontinentalcupen (1): 1983
Grêmio är en av de mest framgångsrika klubbarna i Brasilien internationellt och i år tog klubben hem Copa Libertadores för tredje gången. Det gör att man är jämnsides med São Paulo och Santos som den brasilianska klubb som vunnit turneringen flest gånger. Till det kan man räkna in två finalförluster. Grêmio Foot-Ball Porto Alegrense grundades hösten 1903 på en restaurang i Porto Alegre som hette Salão Grau av mestadels tyska emigranter. Under 1900-talets första hälft ungefär var klubben exklusiv för spelare med tysk och engelsk bakgrund från den övre medelklassen. Senare har detta förändrats allteftersom samhället utvecklats och genom åren har stjärnor som Everaldo, Ronaldinho, Emerson, Dida och Douglas Costa, som alla är afro-brasilianare i botten, representerat klubben. Just de kulturella skillnaderna är en av grunderna till rivaliteten med Internacional.
Matcherna mot Internacional är ett av Brasiliens absolut hetaste derbyn just nu. De möttes första gången 18 juli 1909 i vad som var Internacionals första match någonsin, och Grêmio vann med hela 10-0. Internacional är en klubb som bildades av italienska emigranter som flyttat ned från São Paulo, och tillät även de fattiga att spela. Det var dock först på 1930-talet som afro-brasilianare fick delta. Genom historien har Internacional vunnit derbyt 154 gånger mot Grêmios 129 och det är också Internacional som vunnit delstatsmästerskapet flest gånger med 45 titlar, mot 36 för Grêmio.
Sedan Série A spelades första gången 1971 har Grêmio blivit brasilianska mästare två gånger men alltsom oftast har man varit med och slagits på den övre halvan. Den första titeln kom 1981 efter att São Paulo besegrats i finalen med 3-1 över två matcher. Det var den första säsongen laget spelade på då nybyggda Olímpico Monumental, som klubben lämnade 2012 för spel på egna Arena do Grêmio. Just första halvan av 1980-talet var en av de mest framgångsrika perioderna i Grêmios historia. 1983 tog klubben hem Copa Libertadores för första gången efter att ha besegrat uruguayanska storklubben Peñarol i finalen, och senare samma år tog man hem även Interkontinentalcupen efter seger mot Hamburg med 2-1. "Imortal Tricolor" gick till final i Libertadores även året därpå men då blev Independiente från Argentina för svåra.
Nästa framgångsvåg kom under den blivande världsmästartränaren Luiz Felipe Scolari i mitten på 1990-talet. 1995 kom andra titeln i Copa Libertadores efter finalseger mot colombianska Atlético Nacional, och året därpå vann Grêmio även ligan för andra gången. En av de främsta spelarna var Mário Jardel som avgjorde flera viktiga matcher i Libertadores och som senare skulle göra succé i bland annat Galatasaray, Porto och Sporting Clube de Portugal. Kring millennieskiftet fostrade Grêmio den spelare som förmodligen är klubbens största ikon genom alla tider, nämligen Ronaldinho som 2001 lämnade Porto Alegre för Paris SG i en övergång som kostade 5 miljoner euro.
2007 var Grêmio åter i final i Copa Libertadores där Riquelmes Boca Juniors blev för tuffa. Nu, tio år senare, tog sig klubben tillbaka till toppen då Lanús från Argentina besegrades relativt komfortabelt i finalen med totalt 3-1. Laget leds numera av Renato Portaluppi som är en tidigare ikon. Under sin aktiva karriär bar han emellertid namnet Renato Gaúcho, under vilket han är mer känd. Truppen idag har ett par namn som kan bli landslagsaktuella för att få chansen att spela in sig i VM-truppen. Målvakten Marcelo Grohe är en av de bästa i den inhemska ligan och har rutin från att ha suttit på bänken under Copa América 2015 och 2016. Även mittbacken Pedro Geromel har fått känna på landslagsspel men vid 32 års ålder är han inget framtidsnamn för en proffskarriär i Europa. Det är däremot den offensive mittfältaren Luan, som bland annat varit aktuell för ryska toppklubbar, samt den defensiva mittfältaren Arthur som de senaste veckorna ryktats vara på gång till FC Barcelona.
Under klubblags-VM har Grêmio haft visst stöd av tillresta supportrar men det är ingenting emot vad man brukar ha på hemmaplan. Den största "barran" i klubben heter Geral och har blivit vida berömd för den så kallade "lavinen", där alla supportrar springer nedför läktarna fram till planen i samband med ett mål. Det är dock något som blivit omöjligt på nya Arena do Grêmio till följd av järnstaket som monterats på de branta läktarna av säkerhetsskäl.
Matchen mot Real Madrid på lördag är den största på många år för Grêmio och dess supportrar. Som alltid är klubblags-VM en jättestor händelse för de sydamerikanska lagen och att få möta Real Madrid är karriärens höjdpunkt för många. En skrällseger skulle förmodligen inte kunna mäta sig med något annat i klubbens historia.
