Intervju med Cole Seiler, försvarare i Greenville Triumph SC
Johan Dykhoff intervjuar Cole Seiler, försvarare i Greenville Triumph SC och tidigare i bl.a. Vancouver Whitecaps i MLS.
Näste man att intervjuas i den senaste tidens serie av intervjuer på den här sidan är ingen mindre än försvararen Cole Seiler, som idag spelar för Greenville Triumph SC i USL League One och som tidigare bl.a. spelat för Vancouver Whitecaps FC i MLS. Cole föddes 5 februari 1994 och kommer ursprungligen från Anderson, South Carolina. Anderson ligger i nordvästra South Carolina, inte ens en halvtimmes bilfärd från gränsen till Georgia, och den regionen brukar kallas Upstate South Carolina. Cole berättar i intervjun att han som barn bl.a. spelade tennis och fotboll. Det sistnämnda var han så duktig på att han i high school blev uttagen till det amerikanska U17-landslaget och gjorde åtta landskamper. Därefter blev det fyra års studier och fotbollsspelande på anrika Georgetown University i Washington, D.C. för Cole. Totalt blev det 87 matcher för Georgetown Hoyas, som skolan heter i idrottssammanhang, och under collegeåren gjorde han även två säsonger i det som då hette USL Premier Development League för Orlando City U-23 respektive Baltimore Bohemians.
Den professionella karriären tog vid inför säsongen 2016, då Cole blev draftad av Vancouver Whitecaps FC som nummer 16 totalt. Han kom att stanna i Whitecaps i två år och under de åren blev det regelbunden speltid i Whitecaps numera nedlagda andralag i USL och han fick även göra två matcher i MLS. Efter att ha lämnat Whitecaps bar det av till Sacramento Republic FC inför säsongen 2018. Den säsongen blev på grund av skador inte särskilt lyckosam för Cole och han lämnade Kaliforniens huvudstad efter bara ett år. Flyttlasset gick då hem till South Carolina och det nybildade USL League One-laget Greenville Triumph SC. Greenville ligger i samma del av South Carolina som där Cole är uppvuxen, faktiskt bara 40 minuters bilfärd från hemstaden Anderson.
Greenville tränas av den tidigare amerikanske A-landslagsmannen John Harkes och ligger i skrivande stund sjua av tio lag i den väldigt haltande USL League One-tabellen. De fyra bäst placerade lagen går till slutspel och upp dit har Greenville bara två poäng. Dessutom är man ett av de lag som har minst antal spelade matcher i serien. Cole har tagit en ordinarie plats i Greenville och har i synnerhet spelat mittback och högerback. Ett mål har det blivit för Seiler den här säsongen och det kom i mitten av juni hemma mot Lansing Ignite.
Nu över till själva intervjun, där vi bl.a. går igenom Coles karriär i kronologisk ordning och får veta mer om professionalismen hos argentinaren Mauro Rosales, som är en av mina favoritspelare genom tiderna i MLS.
Till att börja med, berätta lite grann om din barndom och vilken roll idrott och i synnerhet fotboll spelade i ditt liv som liten.
- Som den yngsta av tre pojkar etablerades deltagande i sporter och en tävlingsinriktad attityd hos mig från tidig ålder. Mina bröder växte upp med att spela fotboll och mina föräldrar brukade låta mig träna vid sidlinjen under deras matcher. Mina föräldrar lät mig testa på många sporter som barn men jag hade stört fallenhet för fotboll och tennis. Mamma och pappa brukade hämta upp mig på fotbollsmatcherna och köra mig till tennismatcher, som jag spelade iförd min fotbollsmatchtröja. Tennis var en bra sport att hålla på med utöver fotbollen eftersom det utvecklar ens fotarbete och även den mentala styrka som krävs för att snabbt samla ihop sig efter misstag.
Hur skulle du beskriva fotbollskulturen och intresset för fotboll där du växte upp?
- Fotbollskulturen i Upstate South Carolina utvecklades enormt under de år jag växte upp där. På ungdomssidan har klubbar som Carolina Elite Soccer Academy vuxit fram och bidragit till att identifiera och samla ihop de bästa talangerna för att utveckla sina färdigheter under välutbildade och licensierade tränare. Vad gäller collegefotboll så är det verkligen en förmån att ha fotboll på hög nivå i närområdet. Ur utbildningsperspektiv för unga spelare finns det inget bättre än att med egna ögon se matcher på hög nivå och ta inspiration av och idolisera spelare på samma position som en själv. Avslutningsvis är det underbart att se det omedelbara supporterstöd som professionella lag i sydöstra i USA har fått. Det gäller här i Greenville med supportrarna till Triumph såväl som två timmar västerut i Atlanta och det galna stödet kring Atlanta United i MLS. Det är tydligt att fotbollen är på frammarsch.
Hur fick du möjlighet att studera och spela fotboll på Georgetown och vad betydde de åren för din utveckling på och utanför fotbollsplanen?
- Jag hade förmånen att bli uttagen till det amerikanska U17-landslaget när de förberedde sig för VM under mitt tredje år på high school. Dessvärre blev jag inte uttagen till VM-truppen, men många dörrar inom collegefotbollen hade ändå öppnats. Jag erbjöds ett stipendium av Brian Wiese och hans tränarstab på Georgetown University och såg fram mot att spela anfallare för dem. Redan efter andra dagens träning under min första försäsong med laget insåg jag att ifall jag ville spela så skulle det inte bli som anfallare eftersom laget redan hade talangfulla anfallare som Steve Neumann och Brandon Allen. Tack och lov fanns det platser att konkurrera om i backlinjen och jag inledde min karriär som försvarare det året som mittback bredvid fjärdeårsstudenterna Tommy Muller och Jimmy Nealis, som båda valdes i MLS-draften året därpå. De två, tillsammans med övriga fjärdeårsstudenter, visade prov på bra ledarskap och fungerade som förebilder när jag klättrade i hierarkin av ledare under mina år på Georgetown. Dessutom har den coaching som jag fick på Georgetown haft en varaktig inverkan på min spelförståelse, de har ingjutit produktiva träningsvanor och de har givit mig ett öga för detaljer som är nödvändigt för en försvarsspelare.
Hur minns du draftdagen och att bli vald av Vancouver?
- Dessvärre hade jag inte möjlighet att närvara vid draften för att gå upp på scenen när mitt namn ropades ut av Don Garber. Mina föräldrar hade inte möjlighet att resa till draften och jag kände att jag vill vara med de två personer som hade gjort störst uppoffringar för att jag skulle bli en kandidat till att bli vald i 2016 års draft. Tack och lov blev min oro bortblåst ganska snabbt eftersom jag blev vald i mitten av första rundan. Jag minns att jag kramade om båda mina föräldrar och tackade för att de hjälpt mig att nå dit. Efter allt hårt arbete och oräkneliga kilometers körande till fotbollsmatcher så trodde Vancouver Whitecaps och deras tränarstab tillräckligt mycket på mig för att vilja göra mig till en del av laget.
Vad minns du som några av de största skillnaderna och utmaningarna med att spela på professionell nivå jämfört med collegenivån?
- Det finns många skillnader som uppkommer när du gör bytet från collegefotboll till proffsfotboll. Vissa är tydliga, såsom tempot i spelet, och spelarnas tekniska och fysiska förmågor är mer utvecklade på den professionella nivån. Den generella mentaliteten förändras lite också. Man är inte längre en student och nu är fotbollen ett heltidsjobb som man får betalt för att utföra. Det finns inga ursäkter såsom som att ens skolarbete är att skylla för ens dåliga spel eller att en kommande tenta gör att man har tankarna på annat håll. Fotbollen är nu ens huvudfokus och man måste ta de nödvändiga stegen både på och utanför planen för att ge sig själv den bästa möjliga chansen att visa sina kvalitéer som rookie för att slå sig in i laget. På samma sätt som det är en omställning från high school till college är det en omställning när man går in i ett professionellt omklädningsrum för första gången. För många spelare kommer en tveksamhet kring om man har vad som krävs på den nya högre nivån. Ens mentalitet är då lika viktig som ens fysiska och tekniska förmågor, och självförtroende och en hungrig inställning kan ofta vara nyckelattribut som hjälper förstaårsproffs att slå sig in i laget.
En av mina favoritspelare genom alla tider i MLS är Mauro Rosales, som du spelade med i Vancouver säsongen 2017. Hur minns du honom som spelare och lagkamrat?
- Folk brukar prata om att vara “ett bra proffs”, i synnerhet refererande till yngre spelare och vad som förväntas av dem när de tar steget till den professionella nivån. Det kan handla om att komma tidigt för att träna extra, spendera tid i gymmet för extra styrketräning, träffa tränarstaben för att gå igenom videoklipp från matcher, se till att rutinmässigt äta nyttigt och att komma i säng tidigt för att få rätt mängd sömn. Detta är sådant som äldre spelare brukar rekommendera som nyttiga rutiner som hjälper spelare att förlänga sina professionella fotbollskarriärer. Jag hade förmånen att vara lagkamrat med Mauro Rosales under mitt andra år i Vancouver och jag kan inte minnas en spelare som tydligare utstrålade denna professionella attityd än Mauro. Det är därför ingen överraskning att han har spelat på högsta nivå i Europa och kunde spela under så många år. Trots sin veteranstatus var Mauro alltid en av de första spelarna på plats på träningsanläggningen och det gick inte en ledig dag utan att han kom till anläggningen för ett gympass. Som ett resultat av sin hängivenhet till sporten fick Mauro högsta respekt inte bara från sina lagkamrater, gamla såväl som unga, utan även av tränarstaben i Vancouver.
Hur hamnade du i Greenville Triumph inför årets säsong?
- Dessvärre präglades mitt år i Sacramento Republic av diverse skador som utgjorde konstanta hinder under säsongen. På grund av det kände jag att det var bäst att åka tillbaka österut för att åter få fart på min karriär och få en nystart i en annan klubb. Allteftersom försäsongen gick och vi kom in i det nya året var jag alltjämt klubblös och i förhandlingar med ett par lag. Jag åt lunch med Rick Wright, en av de assisterande tränarna i Triumph och en vän till familjen som jag kände från att ha spelat fotboll i South Carolina. Kort därefter pratade jag i telefon med John Harkes och vi utvecklade snabbt tycke för varandra. Ingen av tränarna hade sett mig spela på flera år, så att värva mig var en chansning som jag är tacksam att John Harkes tog. Det här året har varit en bra möjlighet för mig, men även för mina föräldrar som har haft möjlighet att åka och se mina matcher. Jag såg fram emot att spela för en tränare som har ett så imponerande CV och förväntar mig att lära mer om taktik och strategier i spelet. Jag har blivit mer och mer imponerad av hans kunskaper om ledarskap och sättet som han uppträder gentemot andra.
Detta är den första säsongen någonsin för Greenville Triumph. Vilka utmaningar innebär det att spela under vad som är debutsäsongen för en klubb?
- Helt uppriktigt har jag och andra erfarna proffs i truppen blivit mycket imponerade med hur tränarstaben och klubbledningen har underlättat för oss. Sådant som en egen träningsanläggning med perfekta planer, tillgång till gym i toppklass, generösa sponsoravtal och väldigt hjälpsam personal är exempel på bekvämligheter som har funnits från första stund. Vår första match var slutsåld och hemmapubliken, anförda av supporterklubben Reedy River Riot, har skapat en bra atmosfär för laget att spela i. Det är tydligt att John Harkes och övriga i klubben vill skapa en professionell miljö för att ge spelarna optimala förutsättningar att nå deras högsta möjliga nivå. Trots att det alltjämt är vår första säsong är jag optimistisk och spänd på att se vad framtiden för med sig för den här klubben.
Avslutningsvis, vad har du för mål och ambitioner med din fotboll nu den närmaste framtiden?
- Som jag sa tidigare innehöll mitt år i Sacramento både fysiska motgångar och mentala utmaningar som kommer med skador. Alla idrottsmän som har råkat ut för skador kan intyga att det mentala man brottas med kan vara jobbigare än det fysiska. Att inte låta tankarna segla iväg och att bibehålla en optimism genom sin rehabilitering är en färdighet som man måste utveckla och är en del av att växa som proffs. Att komma och spela för Triumph har inte bara varit en nystart fysiskt utan även mentalt. Förra året var en utmaning som hjälpte mig att växa som spelare och jag har med glädje spelat på ett flertal olika positioner den här säsongen. I den här ligan är det tuffa matcher varje helg och jag ser fram emot att se hur ligan utvecklas och ger fler spelare chansen att visa upp sig. Jag vet inte vad framtiden kommer att föra med sig för mig, men jag har trivts med att spela under John Harkes i år och skulle gärna göra det även fortsättningsvis och lära mer från honom. Den här säsongen är inte slut än och vi befinner oss i ett kritiskt skede för att göra en sista push för att nå slutspelet. Jag har goda förhoppningar kring våra chanser och ser fram emot att se hur den här säsongen slutar för oss.
