Intervju med Dallas Jaye, landslagsmålvakt för Guam
Dallas Jaye, University of South Florida och Guams landslag. Bilden är tagen av Jason Roberts på Envision Sports Media.

Intervju med Dallas Jaye, landslagsmålvakt för Guam

Tjugoåringen Dallas Jaye spelar collegefotboll för University of South Florida och kombinerar det med att vara landslagsmålvakt för den lilla ön Guam mitt ute i Stilla Havet. I den här intervjun berättar Jaye bl.a. om hur han fick möjlighet att spela för Guams landslag, vilka som är Guams bästa spelare i dagsläget samt vad han har för ambitioner med sin fotboll.

Dallas Jaye är en tjugoårig målvakt som ursprungligen kommer från Danville, Kalifornien. Danville ligger ungefär tre och en halv mil öster om Oakland. För närvarande håller Jaye till på University of South Florida i Tampa, där han studerar och spelar för skolans fotbollslag. Han avslutade nyligen sin tredje säsong för South Florida Bulls, som skolans lag heter, men den gångna säsongen blev det bara spel i en match för honom. Platsen som förstemålvakt innehades nämligen av en herre vid namn Brentton Muhammad, som är landslagsmålvakt för Antigua & Barbuda. Förra säsongen blev det sju matcher för Jaye och året dessförinnan blev han helt utan speltid. Den gångna sommaren spelade han sju matcher för FC Tucson i USL Premier Developmental League.

Varför är då Dallas Jaye en så intressant spelare att det berättigar en Svenska Fans-intervju? Jo, han är nämligen landslagsmålvakt för Guam. Fyra A-landskamper har Jaye gjort för Guam och hans landslagsdebut kom sommaren 2012 i en träningsmatch mot Filippinerna. Vad tusan är Guam, kan man kanske fråga sig. Det är ett så kallat amerikanskt autonomt territorium som ligger i Stilla Havet, cirka 2,500 km söder om Japan. Till ytan är Guam aningen mindre än halva Öland, men är trots det den största ön i Mikronesien och Guams befolkning uppgår till ungefär 160,000 invånare, vilket är lite mer än t.ex. Linköping. Huvudstaden har det märkliga namnet Hagåtña (ja, precis så stavas det faktiskt) och ligger på öns västkust. Turism är den främsta inkomstkällan för Guam, och framförallt är det japanska turister som brukar frekventera ön. Närapå trettio procent av Guams yta består av amerikanska militärbaser och Guam anses tack vare sitt läge vara ett viktigt militärt fäste för amerikanerna, inte minst när Nordkorea bröstar upp sig.

Små öriken mitt ute i Stilla Havet brukar av tradition inte tillhöra världens starkaste fotbollsnationer, och Guam är inget undantag. Resultaten i de turneringar man har deltagit i/försökt kvala in till har inte varit speciellt uppmuntrande. Sina första framträdanden i fotbollssammanhang gjorde man 1975 i vad som då hette South Pacific Games (numera Pacific Games). Där hamnade man i en grupp på tre lag där Fiji och Salomonöarna stod för motståndet. Först blev det förlust med 0-11 mot Fiji och sedan 1-5 mot Salomonöarna. Guam deltog i sitt första (och hittills enda) VM-kval inför VM 2002 i Japan och Sydkorea. I den första kvalomgången hamnade man i en grupp där Tadzjikistan och Iran stod för motståndet. Mot Iran blev det förlust med 0-19 (vilket då var rekord i VM-kvalsammanhang) och mot Tadzjikistan förlorade man med 0-16. I de efterföljande VM-kvalen har Guam antingen dragit sig ur utan att ha spelat någon match eller, som nu senast, inte ställt upp överhuvudtaget.

Trots att man inte har deltagit i några VM-kval på sistone har Guams landslag ändå inte legat på latsidan. Under sommaren 2012 vann (!) de sin grupp i den första omgången av East Asian Cup, efter segrar mot Nordmarianerna och Macau. I den andra omgången, då Australien, Nordkorea, Hong Kong och Taiwan stod för motståndet, hade man dock inte mycket att säga till om och kom sist i gruppen. På fyra matcher tog Guam en poäng och den kom efter att ha spelat 1-1 mot Taiwan. Under våren 2013 deltog Guam i kvalet till årets AFC Challenge Cup. I sin grupp mötte man Burma, Indien och Taiwan. De sistnämnda vann man faktiskt mot med övertygande 3-0 (mer om denna match kommer sen), men mot Indien och Burma blev det förlust och därför åkte Guam ut direkt i kvalet. Guams första seger någonsin i en officiell landskamp kom i mars 2009 då man besegrade Mongoliet med 1-0 i första rundan av East Asian Football Championship. Om man ska tro Wikipedia har Guam faktiskt i skrivande stund tre raka matcher utan förlust. Dels har vi 3-0-segern mot Taiwan och i november spelade de träningsmatcher mot Laos och Kambodja, och där blev det 1-1 respektive vinst med 2-0.

Guam tränas av den 39-årige engelsmannen Gary White, som tidigare bl.a. har tränat två andra små önationer i form av Bahamas och Brittiska Jungfruöarna. En snabb titt på Guams trupp i segermatchen mot Kambodja visar på att de faktiskt har många USA-baserade spelare. De två mest kända är backen A.J. DeLaGarza från Los Angeles Galaxy och backen/mittfältaren Ryan Guy, som nu är klubblös men som fram till och med 2013 spelade för New England Revolution. De har även några spelare i lägre professionella ligor i Nordamerika, såsom mittfältaren Shawn Nicklaw från USL Pro-laget Wilmington Hammerheads och backen Erik Ustruck, som fram till ifjol spelade för Orlando, även de i USL Pro. De har även en handfull spelare på collegenivå, däribland Dallas Jaye, backen Travis Nicklaw (San Diego State University) och mittfältaren Thaddeus Atalig (Bowling Green State University).

Det här blev en himla lång introduktion, så nu går vi vidare till själva intervjun. Ett stort tack ska riktas till Sean Barows, som jobbar som kommunikationsassistent för USF Bulls, samt Jason Roberts på Envision Sports Media som har tagit bilden ovan. Dallas ska såklart också ha ett stort tack för att han ställde upp på intervjun.

Till att börja med, berätta lite om din barndom och vilken roll fotbollen spelade under din uppväxt!

- Jag växte upp i en förort utanför Oakland, Kalifornien och började spela fotboll när jag var sex år gammal. Jag spelade i en "recreational league" upp till åtta års ålder, då jag började spela seriefotboll. Det var då jag började spela målvakt också, vilket jag hade en fallenhet för. Jag spelade två sporter under min uppväxt i form av fotboll och baseboll, båda på hög nivå. Vid tretton års ålder bestämde jag mig för att satsa på en av dem och fotboll var den jag hade störst passion för.

Hur och när fick du möjligheten att börja på University of South Florida?

- Jag började gå igenom collegerekryteringsprocessen under näst sista året på high school. Jag gjorde besök på ett antal colleges på västkusten och var med på ett antal olika träningsläger under sommaren inför mitt sista år på high school. Under mitt sista år spelade jag för De Anza Force U18 Academy Team, i San Jose, Kalifornien. Vi spelade i US Soccer Development Academy. I början av mitt sista år på high school förmedlade min före detta målvaktstränare Tim Mulqueen kontakten med tränarna på University of South Florida. Jag fick erbjudanden från ett antal olika skolor och fick komma och hälsa på hos St. John’s University, San Diego State University och University of South Florida. University of South Florida var mitt sista besök och det fick mig att känna att den skolan passade mig bäst för att fortsätta min fotbollskarriär och för att få en universitetsexamen. 

Hur populärt är det med fotboll i Tampa?

- Fotboll är väldigt populärt i Tampa. Hela staten Florida har en riktigt bra "fan base", vilket har visat sig nyligen i och med att Orlando City SC kommer att gå in i MLS och Miami lär följa snart. Tampas rika fotbollshistoria består framförallt av Tampa Bay Rowdies, som har funnits sedan 70-talet. Idag har University of South Florida en supportergrupp kallad "Goalmouths" och vi drar bra med publik till våra matcher, speciellt bland ungdomsspelarna i vårt område. Dock har Tampa såklart Tampa Bay Rays (MLB), Tampa Bay Buccaneers (NFL) och Tampa Bay Lightning (NHL) som får mest uppmärksamhet. 

Vad har du för koppling till Guam, som gör att du kan spela för deras landslag?

- Jag kan spela för Guams landslag tack vare att båda mina morföräldrar är födda och uppväxta på ön. Min mormor är hundra procent Chamorro (folket på Guam, red. anm.) och min morfar är det till hälften. Eftersom Guam är ett amerikanskt territorium kan man ha ett amerikanskt pass. Det är därför jag får spela för Guam. 

När och hur kom möjligheten att spela för Guam på landslagsnivå?

- Jag kom först i kontakt med Guams fotbollsförbund under 2008 års San Diego Surf Cup. Jag spelade där med mitt klubblag och Guam hade skickat ett U18-lag för att vara med i turneringen. Efter min match såg vi Guam spela och min mamma, som ju är Chamorro, stod och pratade med några av deras föräldrar. Hon knöt några kontakter och ett år senare blev jag inbjuden till Guams U19-landslag som sextonåring för kvalet till de asiatiska mästerskapen i Kina. Jag åkte till Guam i en vecka inför turneringen och tog platsen som förstemålvakt och spelade varenda minut i våra fem matcher mot Kina, Nordkorea, Filippinerna, Burma och Malaysia (resultaten blev, i samma ordning som motståndarna nämndes, 0-8, 1-11, 2-2, 2-3 och 0-9, red. anm.)

Vilket är ditt bästa ögonblick med landslaget så här långt?

- Mitt bästa ögonblick med landslaget så här långt är när jag spela med A-landslaget i Burma i mars förra året i kvalet till AFC Challenge Cup. Vi fick två dåliga resultat i första matcher mot värdlandet Burma och sen Indien, och sen mötte vi Taiwan i sista matchen. Taiwan var rankade högre än vi vid det tillfället. Jag startade faktiskt inte matchen utan spelade bara de sista tio minuterna. Vi vann matchen med 3-0 och gjorde det bästa av mina få minuter genom att rädda en straff i 86:e minuten och på så sätt bidra till att hålla nollan. Det var första gången som Guam besegrade Taiwan.

Vilka är, enligt dig, de bästa spelarna i Guams landslag?

- Guam har flera talangfulla spelare i dagsläget. För ett par år sen hade dock Guam svårt att få ihop ett bra lag. Tack vare vår förbundskapten Gary White har dock Guam hittat ett antal bra spelare som har haft nyckelroller i att höja nivån på fotbollen. I dagsläget är de två bästa spelarna Ryan Guy och A.J. DeLaGarza. Båda spelar i MLS, Ryan för New England och A.J. för Los Angeles Galaxy. Båda är riktigt bra spelare med stor erfarenhet och jag gillar verkligen att ha dem som lagkamrater.

Hur skulle du beskriva Gary White som tränare?

- Gary White är "as good as they come". Han kan få ut det mesta av spelarna på alla plan; tekniskt, taktiskt, mentalt och fysiskt. Mer än halva landslaget bor inte på ön, men han har gjort ett otroligt jobb med att sätta ihop en bra grupp trots lite förberedelsetid varje gång vi spelar. Han har jobbat outtröttligt med fotbollsförbundet för att nå dit vi är idag, vår högsta FIFA-ranking någonsin med en 162:a plats. Det bästa av allt är att han också är en toppenkille vid sidan av planen.

Vad anser du behöver göras för att utveckla fotbollen på Guam?

- Guam är på rätt väg för att förbättra fotbollen på ön. De har nyligen fått igång en ungdomsakademi som utbildar de bästa unga spelarna i olika åldersgrupper och förbereder dem för att bli framtiden för Guams fotboll. Genom att träna unga spelare på ett bra sätt kan Guam få fram fler spelare som spelar professionellt i Asien och på andra ställen.

Hur skulle du beskriva dig själv som målvakt, och finns det någon känd målvakt som du ser upp till och försöker efterlikna?

- Min stil som målvakt har alltid varit väldigt teknisk. Jag har aldrig varit den störste eller starkaste målvakten. Jag är 183 cm och väger 79 kg, så jag måste "play bigger than I am". Mina främsta styrkor är helt klart min teknik, mitt positionsspel och mitt spel med fötterna. Jag har alltid varit ett stort fan av Tim Howard. Det jag framförallt försöker lära mig av honom är hans jämnhet. Han är stabil och släpper sällan in billiga mål. En annan anledning till att jag gillar honom är att Tim Mulqueen, som jag nämnde tidigare, var Tim Howards målvaktstränare när han växte upp. Vi har den kopplingen också och det gör honom till en än större förebild för mig.

Avslutningsvis, vad har du för mål och ambitioner med din fotboll, både på klubblags- och landslagsnivå?

- Jag har två säsongers collegespel kvar och under den tiden är mitt främsta mål att vinna ett collegemästerskap med University of South Florida. I framtiden hoppas jag på en professionell karriär, antingen i MLS eller utomlands. Som landslagsspelare jobbar jag för att bli förstemålvakt i Guam samt för att Guam ska fortsätta klättra på FIFA-rankingen.

Johan Dykhoff@johandykhoff342014-01-28 08:10:00
Author

Fler artiklar om USA