Intervju med Roger Thompson, kanadensisk försvarare i Trelleborgs FF
Johan Dykhoff intervjuar Roger Thompson, kanadensisk försvarare vars Trelleborgs FF nyligen blev uppflyttade till Superettan. Det pratas bland annat om hans säsonger i IFK Mariehamn och hur han ser på sina chanser att få spela A-landslagsfotboll framöver.
Roger Thompson föddes 19 december 1991 i Clarendon, ett av fjorton så kallade parishes på Jamaica. Clarendon ligger på södra Jamaica ungefär halvvägs mellan öns västraste och östraste delar. Vid tio års ålder flyttade Roger till kanadensiska Brampton, Ontario där hans pappa bodde. Staden Brampton, som ligger strax väster om Toronto, har fostrat en rad professionella fotbollsspelare i modern tid, såsom Cyle Larin (Orlando City SC) Atiba Hutchinson (Besiktas), Doneil Henry (West Ham) och Junior Hoilett (Queens Park Rangers). Som barn spelade han för Brampton East SC och därefter Vaughan SC innan det bar av till USA för studier och collegefotbollsspel.
2009 började Thompson på Graceland University i Lamoni, Iowa men stannade bara där ett år innan han bytte till University of Cincinnati. 2010 spelade han nitton matcher för Cincinnati Bearcats, som University of Cincinnati heter i idrottssammanhang, men säsongen 2011 blev förstörd av skador och då blev det bara tre matcher. 2011 representerade han dock Kanada i CONCACAF:s U20-mästerskap, ett mästerskap som för Kanadas del tog slut i kvartsfinalen efter förlust med 0-3 mot de blivande mästarna Mexiko.
2012 var Thompson klar med sina studier och sitt collegefotbollsspelande och flyttade då till Finland för spel i Vasa IFK, ett lag hemmahörande i den finska tredje divisionen (kallad Kakkonen på finska). Efter en bra säsong i Vasa skrev han på för åländska IFK Mariehamn inför säsongen 2013 och där skulle han komma att ta en ordinarie plats, huvudsakligen som mittback, och spela i två säsonger. Totalt blev det femtio ligamatcher i Mariehamn och de slutade fyra respektive femma under Rogers två säsonger där. Under sommaren 2013 var Roger också med och spelade kval till Europa League med IFK Mariehamn mot Inter Baku från Azerbajdzjan. Mariehamn spelade 1-1 borta men förlorade sen med 0-2 hemma och således blev Mariehamn utslagna.
Efter säsongen 2014 valde Roger att lämna Mariehamn och skrev då på för KSV Baunatal hemmahörande i Regionnalliga Südwest, vilket är en av de regionala ligor som ligger på fjärde nivån i det tyska ligasystemet. KSV Baunatal kom näst sist i ligan och blev således nedflyttade. Thompson spelade tolv ligamatcher men lämnade efter säsongen.
I augusti kom Roger till Sverige för att provträna med Trelleborgs FF i Division 1 Södra och det slutade med att han skrev på ett kontrakt för resten av säsongen. Trelleborg vann Division 1 Södra, sex poäng före tvåan Örgryte, och Roger hann spela sju ligamatcher för Trelleborg under slutet av säsongen.
Nu har ni fått en presentation av Roger och nu går vi över till själva intervjun, som Roger var vänlig nog att ta sig tid att sätta sig med trots att han har en nyfödd bebis hemma.
Till att börja med, kan du berätta lite om din barndom och vilken roll idrott och fotboll i synnerhet spelade i ditt liv som barn.
- Jag växte upp på Jamaica och har spelat fotboll så länge jag kan minnas, kanske sedan fyra-fem års ålder. Fotbollen har alltid varit en stor del av mitt liv. Jag spelade på gatorna med min bror och mina vänner. Alla barns dröm på Jamaica är att bli en stjärna inom friidrott eller fotboll och jag hade turen att få flytta till Kanada vid tio års ålder för att bo med min pappa.
Berätta om dina år på college och vad de betydde för din utveckling som fotbollsspelare och som person.
- Innan jag började på Graceland spelade jag för Vaughan Soccer Club under min barndoms tränare Patrice Gheisar. Då spelade jag i en mer offensiv position, antingen som ytter eller offensiv mittfältare. Det var ett par stora Division I-skolor i USA som erbjöd mig heltäckande stipendier, men jag hade inte tillräckligt bra betyg så jag fick ta en annan väg genom att börja på en NAIA-skola och sen byta efter ett år.
Att gå på Graceland var en väldigt bra erfarenhet för mig. Det var första gången jag bodde själv, så jag var tvungen att bli en vuxen man som sjuttonåring. Omställningen till Graceland gick dock lätt för det fanns ett par andra kanadensiska spelare där, såsom Edson Edward som blev draftad av FC Dallas och spenderade ett år med dem i MLS. Vi presterade bra under min säsong på Graceland men förlorade i slutspelets första omgång. Jag träffade min agent under tiden på Graceland och han övertygade mig att det skulle vara bäst för min utveckling att byta till Cincinnati av alla de skolor som erbjöd mig stipendier, för Cincinnati spelar i Big East som då var en av de tuffaste conferencerna i collegefotbollen. Innan bytet till Cincinnati under 2011 blev jag uttagen till ett träningsläger med Kanadas U20-landslag. Träningslägret var i Spanien och vi mötte Valencia, Santos och Ecuador.
När jag kom till Cincinnati bestämde jag mig för att mittback var rätt position för mig för att kunna ta mig till nästa nivå. Jag spelade även där med landslaget och någon gång ibland som högerback. Min första säsong på Cincinnati var fantastisk. Vi var ett av de tio bästa försvaren i landet och släppte bara in elva mål på nitton matcher. Vi kom tvåa i vår conference och spelade på Red Bull Arena i New Jersey i det nationella slutspelet, där vi blev utslagna.
Har några av dina collegelagkamrater nått den professionella nivån?
- Tyvärr har inte många av mina collegelagkamrater fått chansen att spela professionellt. Tristan Watson har spelat i Polen och Tyskland medan Matt Williams och Matthew Bahner har studsat runt i USL.
Hur gick det till när du flyttade till Finland?
- Det blev möjligt tack vare agenten som jag träffade under tiden på Graceland. Vi hade en plan för mig som gick ut på att spela två år på Cincinnati för att utvecklas och sen flytta till Europa. Mot slutet av min andra säsong fick jag ett samtal innan transferfönstret i januari stängdes att det kunde finnas en möjlighet att flytta till Finland och jag tog den.
Du spenderade en säsong i Vasa och flyttade därefter till Mariehamn, där det blev två säsonger. Hur skulle du summera din tid i Mariehamn och kan du nämna något särskilt bra minne från tiden där?
- Mina två säsonger i IFK Mariehamn har ärligt talat varit mina bästa så här långt i Europa. Jag spelade med några riktigt bra spelare och vi hade ett fantastiskt lag. Den första säsongen slutade vi på fjärde plats och jag spelade totalt fyrtio matcher, vilket var mest i laget. Mitt bästa minne från tiden i Mariehamn var att få chansen att spela i Europa League-kvalet mot Inter Baku från Azerbajdzjan. Vi spelade 1-1 borta men förlorade hemmamatchen med 0-2 då vi hade många skador.
Kan du nämna några av dina gamla IFK Mariehamn-lagkamrater som imponerade särskilt på dig under din tid där?
- Vi hade många bra spelare, men de som stod ut var Petteri Forsell, Simon Nurme, Dever Orgill och Diego Assis. Petteri såldes till Bursaspor under sommaren 2012, men kom tillbaka på lån och sen permanent. Han har bra teknik i sitt tillslag och hans passningar är riktigt bra. Diego är en playmaker från Brasilien som är väldigt bra med bollen. Dever Orgill är en väldigt snabb och stark anfallare som tidigare har spelat i Vancouver Whitecaps och Simon Nurme har spelat i Örebro SK i flera år.
Hur trivdes du i Mariehamn utanför planen? Mariehamn och Åland är inte precis de största och livligaste platserna i världen.
- Mariehamn är väldigt litet, men jag trivdes bra utanför planen där. Att bo på ett sånt ställe ger en chansen att lära känna alla och jag fick flera bra vänner där som jag fortfarande har kontakt med. Mariehamn kan vara en riktigt trevlig plats på sommaren och bara tre timmar med båt därifrån ligger Stockholm. Det är trevligt att åka dit och shoppa.
Hur kommer det sig att du lämnade Mariehamn efter säsongen 2014 och hur hamnade du i Baunatal?
- Mot slutet av säsongen 2014, då vi slutade femma, hade jag varit i Finland i tre år och jag kände att jag behövde en förändring. Möjligheten att spela i Tyskland kom när min vän och tidigare collegelagkamrat Tristan Watson kontaktade mig och berättade att hans lag behövde en försvarare. Min agent fixade ett sju dagar långt provspel och efter ett par träningar erbjöd de mig ett kontrakt.
Hur skulle du sammanfatta din tid i Tyskland?
- Min tid i Tyskland var en intressant upplevelse. Baunatal var inget vidare bra lag. De hade blivit uppflyttade till Regionalliga och hade inte så mycket kvalitet i laget. Att spela i Baunatal var bara ett sätt för mig att komma till det tyska ligasystemet för att visa vad jag kan prestera och göra bättre lag intresserade. Nivån var bra, i klass med Veikkausliiga. Vi spelade mot några bra lag som Hoffenheim II, Offenbach, Freiburg II och Kaiserslautern II. Mot slutet av säsongen fanns det intresse för mig från några lag i Bundesliga 3, men aldrig någonting konkret.
Hur hamnade du i Trelleborg?
- I slutet av säsongen i Tyskland var jag i Finland med min flickvän och tränade med en klubb där för att hålla mig i form till när nästa möjlighet kom. Ungefär en månad senare, då transferfönstret i Skandinavien snart skulle öppnas, kontaktade min agent mig och berättade att det fanns ett par erbjudanden och Trelleborg hade kommit med ett av dem. Jag läste på om klubben och såg att de hade en bra historia med många säsonger i Allsvenskan och Superettan. Jag åkte till Trelleborg, tränade i ett par dagar med laget och pratade med tränaren om vart klubben var på väg och kom fram till att det var ett bra val för mig. Jag är ganska van vid svensk fotboll, för när jag spelade i Finland spelade vi ett antal försäsongsmatcher mot svenska lag så jag hade en bra uppfattning om spelstilen och nivån.
Vad hoppas du att sejouren i Trelleborg ska leda till?
- Jag skrev på för Trelleborg för att det är en bra historisk klubb som har spelat många år i de högsta ligorna och ett av mina mål är att spela i Allsvenskan. Trelleborg ger mig möjligheten att visa upp mina färdigheter för lag omkring Malmö och Helsingborg. Danmark och Tyskland är också nära, så man vet aldrig vem som är här och tittar.
Avslutningsvis, vad har du för ambitioner när det gäller landslagsspel? Vill du helst representera Kanada eller Jamaica och hur nära tror du att du är att få chansen i något landslag?
- Jamaica är mitt födelseland men jag känner mig närmare Kanada eftersom jag har spelat i deras U-landslag. Senast jag spelade för Kanada var med U20-landslaget under 2012 i VM-kvalet, tror jag. Jag är helt öppensinnad. Båda länderna betyder mycket för mig, men allt jag kan göra är att fortsätta att jobba hårt och då tror jag att en uttagning kommer så småningom.
