Intervju med Steven Perry, amerikansk anfallare spelandes i Finland
Anfallaren Steven Perry öste den gångna säsongen in mål i Ekenäs IF i den finska fjärdedivisionen och berättar i den här intervjun bl.a. om hur han hamnade i Finland och vad han har för tankar om sin framtida karriär
Den 23-årige amerikanske anfallaren Steven Perry gjorde ett minst sagt intressant karriärval när han inför säsongen 2011 skrev på för den finska klubben Ekenäs IF, hemmahörandes i Kolmonen, vilket är den finska motsvarigheten till svenska division 2. Ekenäs, eller EIF som de oftast kallas, kommer från den svenskspråkiga staden Raseborg som ligger ca tio mil väster om Helsingfors och laget har en historia av att ta in amerikanska tränare och spelare. Utöver Perry spelade två ytterligare två amerikaner i Ekenäs i år, vid namn John Miller och Kyle Hoffer, och tränades av Stefano Franciosa som även han är från USA. Ekenäs vann sin division 2-serie i stor stil, sexton poäng före tvåan och på 22 matcher vann de nitton och förlorade bara en. Målskillnaden blev makalösa 122-30. Vinnarna av de finska division 2-serierna får kvala vidare för att bli uppflyttade och Ekenäs vann sitt kval mot ett lag vid namn Masku med totalt 4-1. Om jag har räknat rätt gjorde Perry 26 mål på 21 matcher i serien och även ett mål i kvalet mot Masku. Perrys kontrakt med Ekenäs har gått ut men han får återvända till dem om han vill, enligt managern Peter Haglund.
Precis innan flytten till Finland hade Perry blivit draftad av New England Revolution, men han fick efter en tids provträning inget kontrakt med dem. Dessförinnan hade han spelat för det välkända University of Notre Dame i South Bend, Indiana. Notre Dame har fostrat förnämligheter som Condoleezza Rice, Regis Philbin, Phil Donahue och den legendariske f.d. quarterbacken Joe Montana. Ursprungligen kommer Perry från Edmond, Oklahoma, som är en liten stad mitt i Oklahoma.
Till att börja med, berätta lite om din tid som ungdomsspelare och vilken roll fotbollen hade när du växte upp!
Fotbollen hade en jättestor roll i mitt liv när jag växte upp och det är den första sporten som jag kan minnas att jag spelade. Jag höll på med basket, baseboll, simning, amerikansk fotboll och friidrott också under min ungdom, men fotbollen var alltid mitt främsta fokus. Runt femtonårsåldern bestämde jag mig för att enbart fokusera på fotboll och jag kände att jag ville spela på universitetsnivå och sen förhoppningsvis professionellt. Jag offrade mycket vad gäller det sociala för att kunna satsa på en karriär som professionell spelare.
Hur fick du möjligheten att gå på University of Notre Dame, och hur var din tid där?
Jag var på ett fotbollsläger på sommaren när jag var sexton och tränarna där tyckte att jag gjorde bra ifrån mig. Sen såg de mig spela i turneringar med mitt klubblag och bestämde sig för att ge mig ett stipendium för att spela för dem. Mina fyra år där är helt klart de roligaste åren i mitt liv. Det var roligt att spela i ett lag där alla jobbade mot satta mål och förbättringar. Vi åkte faktiskt till Sverige och Danmark och spelade mot GAIS, Halmstad, Køge och Akademisk Boldklub.
Du spelade med flera blivande professionella spelare under din tid på Notre Dame. Vilka av lagkamrater imponerade mest på dig på den tiden?
Det var en svår fråga. Under min tid på Notre Dame spelade jag med elva spelare som nu spelar professionellt i USA, Sverige och Norge. Jag har lärt mig jättemycket från spelare som MLS All Star-backen Matt Besler, och de i Sverige spelande Ryan Miller (Halmstad) och Michael Thomas (Ljungskile). Alla hade deras egen stil och jag kan säga att jag har lärt mig något av alla.
Är det några av de nuvarande Notre Dame-spelarna som du tror har en ljus framtid inom professionell fotboll?
Notre Dame har det senaste decenniet producerat femton professionella spelare, de flesta under de senaste två-fyra åren. Jag tror att den trenden kommer att fortsätta. Många av deras ”seniors” kommer att kunna ta platser i MLS nästa år eller åka över till Skandinavien. Greg Klazura tackade nej till en möjlighet att spela professionellt i MLS för att gå klart sin utbildning, men kommer att ta gå ut skolan i år och samma sak med Aaron Maund och Brendan King.
Du draftades av New England Revolution i årets MLS SuperDraft, men fick inget kontrakt. Kan du berätta lite om din tid där, trots att den var kort? Hur är det att komma till ett MLS-lag och försöka spela sig till ett kontrakt? Fick du någon förklaring till att de bestämde sig för att inte ge dig något kontrakt?
Jag spenderade lite mer än en månad i New England och inlärningskurvan var väldigt brant. Det var högre tempo än på college och man var tvungen att anpassa sig direkt. Killarna i laget var kanon, men på planen är det ”do or die”. Dessutom, som rookie får man inte speciellt mycket uppmärksamhet från tränarstaben så det är ofta svårt att veta hur det går för en. Jag fick spela en halvlek under försäsongen. Alla lag är olika gällande hur de tar om hand om sina spelare, men jag fick tyvärr ingen feedback eller förklaring kring varför jag fick lämna.
När du inte fick något kontrakt med New England, vad tänkte du då om din fotbollsframtid? Var ditt förstaval att spela i USA eller utomlands?
Jag visste att det skulle bli svårt att få ett kontrakt med New England, så jag hade backupplaner om jag skulle få lämna. Efter att jag lämnat kände jag att jag inte ville lägga ner fotbollen. Jag hade hela tiden tankar på att spela i Sverige eller Finland och jag är tacksam över att jag fick den möjligheten.
Hur fick du möjligheten att flytta till EIF? Tvekade du någonsin kring att åka dit eftersom det var långt bort och nivån inte är speciellt hög?
Jag fick möjligheten att spela för EIF genom min agent, David-Ross Williamson. Han har en bra relation med EIF och deras ledning och även med andra lag i Finland. Allt detta hände inom loppet av en vecka efter att jag lämnat New England. Det kändes spännande att flytta utomlands eftersom jag visste att det skulle bli en helt annorlunda upplevelse. Jag hade ingen aning om vilken nivå på spelet det skulle vara, men jag visste att jag skulle ha möjligheter att flytta upp till högre nivåer.
Utan att gå in på detaljer, hur är lönenivån för dig i EIF? Försörjer du dig på att spela fotboll där?
EIF tar väldigt bra hand om sina spelare. Jag kunde försörja mig enbart på lönen från fotbollen men Peter Haglund, lagets manager, kunde fixa andra sätt för mig att tjäna lite extra pengar såsom bygg- och måleriarbeten.
Hur kommer det sig att så många amerikaner har kommit till EIF? Hur har de råd med alla dessa amerikaner?
Jag tror att EIF har bra kontakter i USA, och framförallt med min agent. Flera av hans spelare har varit i EIF. Jag vet inte riktigt hur det är med ekonomin för EIF och de andra spelarnas kontrakt, men jag kan säga att deras ledning är väldigt klok när de planerar för framtiden, de har starkt supporterstöd och de får även bra stöd från lokala sponsorer. Alla de faktorerna hjälper till att skapa en mycket bra och framgångsrik organisation.
Du hade en väldigt bra säsong under 2011 och gjorde mycket mål och det gick även bra för laget. Kan du summera säsongen lite kort?
I början av säsongen var vår målsättning att bli uppflyttade. Vi fick en mycket bra start och slog lag från högre divisioner i finska cupen och det var inget snack om att vi skulle kunna få en mycket framgångsrik säsong. Det var mycket press på oss för att vi skulle bli uppflyttade och grabbarna i laget hanterade det bra.
Vad har du för ambitioner nu för den närmaste framtiden? Kommer du att stanna i EIF? Har du fått några erbjudanden från andra klubbar?
Jag ska fortsätta spela och just nu tror jag att mina bästa chanser finns utomlands. Inga slutgiltiga beslut har tagits kring var jag ska spela nästa säsong, just nu är det lite stiltje och jag väntar på att få klarhet i några saker.
Hur skiljer det sig att spela i USA jämfört med Finland? Är finska spelare och tränare annorlunda jämfört med amerikanska?
Det är svårt att säga specifika skillnader men det var annorlunda för mig att spela med duktiga spelare som var fem-sex år yngre än jag. Dessutom är spelarna väldigt bekväma med bollen, även målvakten, vilket inte är så vanligt i USA. Att tränarna var så duktiga att de kunde vara med t.ex. när laget körde fotbollstennis var kul att se, många i den äldre generationen här i USA växte ju inte upp med fotboll.
Hur skulle du beskriva dig själv som spelare? Vilka är dina främsta egenskaper?
Jag skulle beskriva mig som en hårt arbetande och snabb spelare som hittar sätt att göra mål. Jag har även möjligheten att hålla i bollen men framförallt tror jag att backlinjer har det svårt med min snabbhet och mina löpningar. Jag försöker alltid försätta mig i ”målgörarpositioner”.
Vill du någon gång återvända till USA och MLS, och i såna fall till vilket lag?
Jag vill gärna återvända till USA och MLS någon dag, men inte till något särskilt lag. Jag tror att det finns mer möjligheter för mig utomlands för tillfället och som ung ska det bli kul att se vart fotbollen tar mig.
Avslutningsvis, vad har varit den enskilt mest minnesvärda händelsen under din tid i Finland, något som du inte hade fått uppleva om du stannat i USA?
Det mest minnesvärda ögonblicket är när vi till slut blev uppflyttade. Det finns ju inget system med upp- och nedflyttningar i USA och visste att ett firande av den typen, när hela staden står bakom dig, inte är något man kan uppleva när man spelar i USA. Vi kämpade för fler än bara oss själva, hade vi inte blivit uppflyttade hade många fler än bara spelarna i laget blivit väldigt besvikna.
