Man förtjänar inte att göra mål, man gör mål.
Då var äventyret slut för det irakiska U20 landslaget. Under lördagen förlorade Irak bronsmatchen mot Ghana i en spännande drabbning. Ghana vann matchen med 3-0, men siffrorna visar ingen rättvisa för Iraks prestation.
Irak kom till matchen med en komplett trupp med undantag för Mohammed Jabbar som skadade sig under träningen. De irakiska spelarna verkade laddade och fullt koncentrerade under uppvärmningen trots att man har spelat tre matcher i rad med förlängning och straffläggning under turneringen(något som endast Irak har lyckats med sedan den första U20 världsmästerskapet arrangerades år 1977) kunde man inte så några tecken på trötthet. Irak ställde upp med 3-5-2 Uppställning (á la Juve style) och signalerade redan i matchöppningen att man inte tänkte ligga på det lata sidan. Och visst blev det så, Irak öppnade matchen piggt och med ett högt tempo. Man satte stor press på det afrikanska laget och vann mycket boll på mittplan som resulterade till flera fina passningar och omställningar längst kanterna. Redan i de inledande minuterna hade Irak två ypperliga chanser att ta ledningen, men chanserna förvaltades inte på ett bra sätt.
Det afrikanska laget hade problem, man släppte stora ytor bakom backlinjen och på kanterna. Detta utnyttjade Irak på ett bra sätt när man gång på gång kom igenom på vänster kanten, dessvärre resulterade det inte till något mål. Matchen fortlöpte med ett stort irakisk spelövertag och ett högt tempo, men med tiden kom Ghana in i matchen och båda lagen kämpade sig upp och ner i banan. Det var bara en tidsfråga innan något av lagen skulle göra det första målet. Det var precis det som hände i den 35:e minten när Ghana, lite förvånande, tog ledningen efter en hörna som Joseph Attamah nickade in i det irakiska målet. Ghana kunde i slutet av den första halvleken utöka sin ledning. Efter ett misslyckat passningsförsök fick Assifuah bollen i sin bana på höger kanten, som bröt in och avlossade ett skott in i bortre hörnet. Det var ett nedslående sätt att avsluta den första halvleken för Irak. Efter att man har haft ett spelövertag och flera chanser att ta en tidig ledning, låg man under med 2-0 på grund av att man inte lyckades med den viktiga sista touchen för att göra mål. Bör nämnas är att Ghana fick endast två målchanser, men man förvaltade de väl. Båda målen var ett resultat av två misstag, ett av Målvakten Mohammed Hameed som tvekade med sin utrusning och ett av det irakiska försvaret som gav Assifuah utrymme och tid att löpa i djupled och göra sitt 6:e mål i turneringen.
Halvlek
Irak återhämtade sig inte så som man hade önskat och besvikelsen syntes på spelarna. Ghana tog för sig mer och mer så länge matchen fortgick. Trots det skapade Irak fler målchanser, men man kämpade fortfarande med att hitta den avgörande sista touchen för ett reduceringsmål. Några minuter in på andra halvleken lossade Ali Faez ett skott på en frispark som kunde gett Irak ett reduceringsmål, men Målvakten Ofori stod i vägen och kunde avstyra bollen. Chanserna fortsatte att komma för Irak. Ali Adnan sköt, Humam sköt och dribblade sig fram, men man kunde inte slå Ofori i det ghananska målet. För att försvara sin ledning backade Ghana med fler spelare samtidigt började frustrationen märkas hos de irakiska spelarna över de missade chanserna. Irak började trycka ännu mer, med fler spelare för ett reducering mål, men samtidigt blottade man sig rejält i försvaret. Detta utnyttjade Ghana och med drygt 10 minuter kvar av matchen kontrade Ghana och utökade sin ledning genom ett kliniskt avslut av Frank Acheampong. Ännu en gång gör det irakiska försvaret ett ödesdigert misstag när man låter Acheampong löpa genom mittförsvaret utan press. Den återstående tiden av den andra halvleken var Irakierna oinspirerade, men trots detta försökte man gång på gång skapa något framåt, men utan framgång. När domaren blåste av matchen stod Ghana som segrare och vinnare av bronsmedaljen. Medan Irak tog en respektabel fjärde plats.
Vi säger stort grattis till Ghana för bronsmedaljen och gratulerar även Uruguay och Frankrike för silver respektive Guldmedaljen. Lejonungarna må inte ha vunnit någon medalj, men har vunnit hela det irakiska folkets och fotbollsvärldens respekt. Efter att ingen hade räknat med oss krigade vi oss fram till semifinal och visade hela världen att vi kan utmana de stora fotbollsnationerna. Det vi såg under denna turnering av en fröjd för ögat. Vi har en fotbolls generation som kan ta oss långt i framtiden. Senast jag såg en sådan gyllene generation inom irakisk fotboll var under de olympiska spelen 2004, som efter tre år kunde titulera sig som Asiatiska mästare. Jag hoppas att det Irakiska fotbollsförbundet gör allt för att dessa spelare ska utvecklas och bli framtida stjärnor. Vi har berömt spelarna mycket och det förtjänar de, men det finns en person som förtjänar all heder och ära. Jag talar om Hakim shaker som gör ett enastående jobb med dessa ungdomar och jag förstår hans val att fortsätta leda det underbara U20 landslaget istället för A-landslaget. Jag hoppas att vi får se honom dansa många, många, många, gånger i framtiden. Med detta vill jag önska U20 landslaget all lycka och framgång och jag hoppas att vi får se några av dem ute i Europa inom snar framtid.
Resultat: 3-0 (Attamah 35´, Assifuah 45+1´, Acheampong 78´)
Plats: Ali Sam Yen Stadium (Istanbul)
Domare: Sandro Ricci
