Krönika: Några ord om fördomarna kring MLS

Krönika: Några ord om fördomarna kring MLS

Här kommer en text som förhoppningsvis kan ta död på några av de seglivade fördomar som finns kring MLS och som vi MLS-fans ständigt går runt och irriterar oss på.

MLS är en liga som det florerar en hel del fördomar kring. Eftersom det är ganska svårt att se MLS-matcher från Sverige, särskilt om man inte har Canal + och inte orkar sitta uppe halva natten, tillåts dessa fördomar leva vidare eftersom folk inte låter sig motbevisas och som stor älskare av MLS och amerikansk fotboll (alltså vanlig fotboll i USA) är detta minst sagt påfrestande. Därför tänker jag nu ta mig lite tid åt att bemöta några av dessa fördomar som man stöter på här och var. Fördomarna, så som jag uppfattar dem, skrivs nedan i fet och kursiv stil och mina svar på dem följer sedan.
 
”Det är reklamavbrott under matcherna!”
 
Nej, det förekommer inte reklamavbrott under matchernas gång. Jag har följt MLS noggrant sedan mars 2009 och har nog sett 150-200 matcher därifrån och det har aldrig någonsin hänt att en match, lex ishockey-VM, pausats för att det ska visas reklam och jag vågar sätta allt jag äger och har på att det aldrig kommer att hända. Möjligen kan det ha hänt under tidigare säsonger, det vet jag faktiskt inte, men det gör inte det nu i alla fall.
 
Något som däremot förekommer, och inte speciellt sällan, är att kommentatorerna under matchernas gång läser upp små ”reklamspottar”. Ofta har de någon slags koppling till matchen eller åtminstone sporten, t.ex. om det är en hemmamatch för FC Dallas kan kommentatorn läsa upp att ”Nu har säsongsbiljetterna för nästa säsong släppts. Gå in på FC Dallas hemsida för mer information!”, men det förekommer också att produkter och företag som helt saknar fotbollskoppling marknadsförs på detta sätt, t.ex. Dunkin’ Donuts och McDonalds. Är inte det jättejobbigt då, kan man fråga sig. Nej, jag tycker faktiskt inte det. Jag sitter ändå inte och lyssnar ordagrant på vad kommentatorerna säger under matcherna och därför kan jag utan problem låta reklam för Dunkin’ Donuts passera mig obemärkt förbi. Det är egentligen bara en fråga om inställning, bestämmer man sig för att inte irritera sig på det kommer man heller inte att göra det. Det är precis som med musikanter i tunnelbanan. Tycker man dock att reklam från kommentatorerna låter helt outhärdligt så är det inte mycket att göra åt, men risken är då stor att man även är en sån person som ringer/mailar in till SVT och klagar på att nyhetsuppläsaren har skaffat mustasch (se denna länk).
 
Och till sist gällande detta, och det här är kanske det viktigaste. Det är inte MLS som bestämmer om kommentatorerna ska läsa upp reklam under matcherna. Det är de respektive tv-kanalerna där matcherna sänds. Företagen har ju köpt reklamplats hos dem och inte hos MLS. Således är det amerikansk tv snarare än MLS som man ska klanka ned på om man ogillar att kommentatorerna gör reklam för Dunkin’ Donuts under matcherna.
 
”Det är bara en massa gamla föredettingar som spelar i MLS!”
 
Att ett gäng äldre storstjärnor vars karriärer är på nedgång, med David Beckham i spetsen, på senare år har kommit till MLS är sant, det går inte att snacka bort för det är ju ren fakta. Utöver Beckham har ju t.ex. Fredrik Ljungberg (den dag jag börjar kalla honom Freddie går fan på torra land), Thierry Henry, Rafael Márquez, Juan Pablo Ángel och Mista kommit till MLS på senare år. Vad jag dock inte riktigt förstår är VARFÖR det är så fel och förkastligt att man plockar in spelare av den här typen. Visst, hade MLS bara bestått av gamla storstjärnor på ”fel” sida 35-årsstrecket så hade det kanske inte varit optimalt, varken för ligan eller för amerikansk fotboll på lång sikt, men så är ju verkligen inte fallet och det tror jag även att de värsta MLS-hatarna egentligen förstår. Dessutom, hade inte vi i Sverige tyckt att det varit hur coolt som helst om Henry och Beckham kommit till Allsvenskan för att runda av sina karriärer? Hade vi då pekat finger på Allsvenskan och kallat det en liga för föredettingar? Högst tveksamt tror jag.
 
Just åldersstrukturen på lagen i MLS kan vara intressant att titta närmare på. På grund av brist på ork har jag inte gjort någon större undersökning i ämnet, men jag slumpade fram en match ur den senaste omgången i MLS för att få fram ett testobjekt. Det blev matchen mellan Houston och Toronto, där Houston för övrigt vann med 2-0 efter mål av Danny Cruz och Geoff Cameron. Jag räknade ut snittåldern för respektive lags startelva och fick då fram att snittåldern för Houston var 25,36 år och för Toronto var den exakt 25. Noterbart från den här matchen också att det bara fanns en spelare över 30 år från start, inräknat båda lagen, och det var Houstonanfallaren Brian Ching som är 33 år gammal. Som jämförelseobjekt slumpade jag sen fram en match från den senaste omgången av Allsvenskan. Det blev IFK Norrköping – Malmö FF, en match som slutade 0-0. Snittåldern för spelarna i Norrköpings startelva var 25,64, i Malmö FF var den 25,72. De allsvenska lagen har alltså högre snittålder än de i MLS, om än marginellt. Då ska man veta att det i MLS är ganska ovanligt med spelare i åldern 17-20, detta på grund av att de flesta inhemskt producerade spelare går tre-fyra år på college innan de börjar spela i MLS. Förutsatt att man inte är Sheldon i ”Big Bang Theory” så är man i regel 21-23 när man pluggat tre-fyra år på college och därför är de flesta draftade spelare i just den åldern när de börjar spela i MLS. Den enda spelaren under 20 år i den nyss nämnda MLS-matchen är också fostrad utanför USA, det handlar om ecuadorianen Joao Plata som är 19 år gammal, och det är ganska talande för MLS som liga. Således, om man ska dissa MLS för att spelarna är gamla (om det nu ens stämmer, enligt min ”undersökning” stämmer det ju inte) så ska man inte göra det för att det vimlar av trötta 30-35-åringar utan för att det är ont om spelare i de övre tonåren. Detta är dock inget som kritikerna brukar peka på och således ger jag inte mycket för deras åsikter.
 
”Kvaliteten på MLS är pinsamt låg!”
 
Kvaliteten på en hel liga är alltid svår att bedöma. I MLS:s fall blir det än svårare eftersom lagen inte deltar i europeiska Champions League eller Europa League, så de enda matcherna då de möter europeiskt motstånd blir träningsmatcher eller ett eventuellt klubblags-VM. Det är svårt att bedöma kvaliteten på MLS som liga enbart baserat på träningsmatcher, nu i veckan förlorade New England Revolution med 1-4 mot ett inte helt ordinarie Manchester United och förra året blev All Star-laget mer eller mindre utspelade av ett än mindre ordinarie Manchester United och förlorade då med 2-5. Mellan 2005 och 2008 vann dock All Star-lagen alla sina matcher. 2005 besegrades Fulham med 4-1, 2006 fick Chelsea spö med 1-0, 2007 vann de mot Celtic med 2-0 och 2008 besegrades West Ham med 3-2. ”De europeiska lagen går ju inte för fullt i de här matcherna, det är ju bara träningsmatcher” kan man då invända. Ja, det må stämma, men det är faktiskt ”bara träningsmatcher” för MLS-spelarna också.
 
Ser man på spelare som har lämnat MLS för europeiska klubbar så är det tyvärr inte jättemånga som lyckats riktigt bra. Tim Howard, Clint Dempsey, Carlos Bocanegra, Stuart Holden, Michael Bradley och Maurice Edu är exempel på sådana som har lyckats, men sen finns det mindre lyckade exempel som Jozy Altidore, Freddy Adu, Edson Buddle och Eddie Johnson. Mer eller mindre framstående MLS-spelare har även på senare år haft den dåliga smaken att gå till rätt mediokra ligor, t.ex. har en hel del gått till Norge och Danmark utan att på något sätt dominera där. Ett exempel på detta är mittbacken Michael Parkhurst, som 2007 utsågs till MLS:s bästa back och idag spelar han i Nordsjälland, ett mittenlag i danska ligan. En spelare som utses till MLS:s bästa back ska inte harva runt i ett mittenlag i Danmark, enligt mig. Med tanke på hur väl Stuart Holden har klarat omställningen från MLS till Premier League tror jag säkert att Parkhurst inte hade gjort bort sig i t.ex. tyska eller franska ligan.
 
Ser man till vilka spelare som kommer till MLS och lyckas respektive misslyckas så ger det en väldigt splittrad bild av kvaliteten på ligan. En spelare som Khari Stephenson tycker jag har varit med beröm godkänd sen han kom till San Jose förra sommaren, likaså mittfältaren Joel Lindpere i New York Red Bulls som de värvade från Tromsö inför fjolårssäsongen. ”Jaha, då håller väl MLS ungefär samma klass som Allsvenskan och Tippeligan” kan man då tänka. Nja, för samtidigt har ju spelare som Mista, Denílson och Nery Castillo jättefloppat under sina korta sejourer i MLS. Förra säsongen spelade brassen Geovanni, tidigare i bl.a. Manchester City, Barcelona och Benfica, för San Jose och gjorde det bara okej. Caleb Folan, en anfallare med rutin från spel i Premier League och The Championship, spelar för tillfället i Colorado och har på 15 matcher gjort tre mål, två av dem i samma match mot ett för dagen uruselt D.C. United. Julian de Guzman, kanadensisk landslagsman som bl.a. har spelat fyra säsonger i spanska ligan med Deportivo, kom till Toronto under hösten 2009 och har inte alls kommit upp till någon godtagbar spelmässig nivå. Som sagt, det är väldigt svårt att dra några slutsatser kring MLS:s kvalitet utifrån detta. Jag tycker att det vore kul om fler MLS-lag åkte över till Europa under försäsongen för att möta europeiskt motstånd, eller vice versa. Tidigare när Hammarby åkte över till USA på försäsongsläger så hände det att de mötte MLS-lag. Jag vill minnas att de då spelade 0-0 mot Houston Dynamo och förlorade med 0-2 mot Chivas USA, och det här var på tiden då Hammarby var ett rätt hyggligt allsvenskt lag. Jag är helt övertygad om att de bästa spelarna i MLS, och då menar jag inte bara Landon Donovan, Thierry Henry och Rafael Márquez, utan också mindre kända som David Ferreira, Dwayne De Rosario, Omar Cummings och Brad Davis, hade haft mer eller mindre lekstuga i samtliga skandinaviska ligor.
  
Överlag tycker jag att det är märkligt att folk tycks ha ett sånt stort behov av att kritisera och kasta skit på MLS och i synnerhet dess standard, jag förstår inte riktigt vart allt detta agg gentemot USA och dess fotboll kommer från. Är det något slags lillebrorskomplex? USA är ju världsledande inom så mycket annat, vi konsumerar deras musik och tv-serier, vi köper mobiltelefoner därifrån och vi använder amerikanska sökmotorer. Kan det vara så att när man för en gångs skull faktiskt är bättre än USA inom ett område så känner man en ohejdbar drift att ljudligt påpeka just detta styrkeförhållande? Eller är det någon slags rädsla för att USA ska komma att bli en världsmakt inom fotboll (vilket de kommer att bli inom min livstid, tror jag) och så känner folk sig hotade av det och ser framför sig att den europeiska fotbollen kommer att amerikaniseras, med allt vad de tror att det kan tänkas innebära, och så känner de ett behov över att spy galla över MLS? Om någon känner sig träffad för denne gärna skriva i MLS-forumet.

"Inte nog med att spelarna är jättedåliga, de tjänar också hutlösa pengar, precis som i övriga amerikanska ligor!"

Nej, faktiskt inte. Inte om man jämför med ligorna i Europa. De bäst betalda är förstås spelare som David Beckham, Thierry Henry och Rafael Márquez, som tjänar mellan 30 och 45 miljoner kronor om året. De tjänar dock ojämförligt mycket mer än medelspelaren i MLS. Enligt en artikel Denver Post är medelårslönen för en MLS-spelare i år knappt $155,000, d.v.s. ganska precis en miljon kronor. Den siffran dras dock upp något enormt av de löner som betalas till t.ex. Beckham. Jag kan tänka mig att medianlönen i MLS ligger mellan $80,000 och $100,000, d.v.s. mellan 500,000 och 650,000 kronor. För den intresserade är här en förteckning över MLS-spelarnas löner.
  
”Det finns inget som helst fotbollsintresse i USA och publiksiffrorna i MLS är därför jättedåliga!”
 
MLS har av någon outgrundlig anledning tagit bort statistiken gällande publiksiffror från sin officiella hemsida, men om man googlar lite på ämnet ser man att MLS:s publiksnitt i år ligger runt 17,500, vilket är i nivå med vad t.ex. The Championship brukar ha. Ett publiksnitt på drygt 17,000 pers är inte illa pinkat för ett land där fotbollen inte ens är en av de tre största sporterna. Som jämförelse kan också nämnas att Allsvenskan i år har 7,654 i publiksnitt. Gör det oss svenskar till ett fotbollsointresserat folk, när den högsta serien i landets största sport drar så lite folk. Nej, jag tänkte väl det. Så var det med den saken!
 
”Vissa matcher i MLS spelas på basebollplaner och ofta är det linjer för amerikansk fotboll på planerna!”
 
Fram till förra säsongen spelade Sporting Kansas City, som då hette Kansas City Wizards, på en arena som även ibland användes för baseboll. Nyligen invigde de dock sin nya arena Livestrong Sporting Park, ett riktigt monster till arena som kostade gott och väl över en miljard att bygga och som hade fått vilken allsvensk sportchef som helst att behöva byta kalsonger efter en rundtur på arenan.
 
Av dagens 18 MLS-lag är det sex lag som inte spelar på vad som brukar kallas ”soccer- specific stadiums”, alltså arenor särskilt byggda/ombyggda för fotboll. Dessa är San Jose, Vancouver, New England, Seattle, D.C. United och Houston. San Jose och Houston har båda nya arenor på gång, Houstons nya kommer att vara klar redan nästa år. Seattle lider inte nämnvärt av att spela på sin nuvarande arena. Den tar in 67,000 åskådare men de övre sektionerna stängs av när Seattle ska spela, så deras dryga 36,000 åskådare som brukar komma på matcherna gör så att arenan känns helt fullsmockad. Det enda minuset med arenan är väl att den har konstgräs. Vancouver kommer att flytta in i den nyrenoverade BC Place Stadium i höst, en arena med utskjutbart tak och ett riktigt coolt läge mitt i stan. Således är de enda lagen i ligan med uppenbara arenarelaterade bekymmer D.C. United och New England. D.C. United har länge försökt få till stånd en ny arena men de har inte fått okej från staden Washington, vilket har gjort att spekulationer dragit igång om att laget kanske ska flytta till Baltimore. New England spelar på gigantiska Gillette Stadium, en arena som tar in nästan 70,000 åskådare och som är hem åt NFL-laget New England Patriots. Arenans storlek, New Englands skrala publiksiffror, samt det faktum att underlaget är konstgräs och att arenan ligger geografiskt åt helsike är alla faktorer som bidrar till att New England nog är det lag i ligan som har störst arenaproblem. I övrigt spelar alltså alla lag på riktiga fotbollsarenor, helt utan linjer för amerikansk fotboll eller motsvarande för baseboll. När det gäller arenor och övriga faciliteter håller MLS hög europeisk klass.
 
Sådär, hoppas att jag har fått åtminstone någon enstaka förvirrad själ på bättre tankar. Om någon känner för att diskutera MLS och amerikansk fotboll som företeelse så är man varmt välkommen att skriva på forumet, så länge god ton hålles!

Johan Dykhoff@johandykhoff342011-07-18 08:30:00
Author

Fler artiklar om USA