El Gráfico-kalendern: Den bortglömda cupfinalen
Under december månad så kör vi här på Superligan-sidan en El Gráfico-kalender där vi delar ett nytt minne från den argentinska fotbollen varje dag fram till julafton. Idag, bakom lucka nummer sex, finner vi den bortglömda cupfinalen från 1969.
1969 var året då Copa Argentina såg dagens ljus för första gången. Det hade funnits lite andra konstellationer på cuper under tidigt 40-tal i Argentina med bl.a. Copa de la República som spelades vid tre tillfällen. Men det blev ingen vidare succé utan istället insåg man att det behövdes göras en turnering som inkluderade fler lag än bara lag från Primera Division.
Produkten blev en cupturnering som drogs igång i februari 1969 och som skulle avslutas i juli samma år. Totalt deltog trettiotvå lag och även fast dom flesta kom ifrån högsta ligan fanns där även med lag från dom lägre divisionerna och regionalligorna.
Boca Juniors togs sig till finalen genom att besegra Club Atlético de Tucumán, Sarmiento de La Banda, Chacarita Juniors och Colón. På motsatt sida av slutspelsträdet kämpade sig Atlanta till final genom att besegra Central Norte, Altos Hornos Zapla, San Lorenzo och Rosario Central.
Den första finalmatchen av två spelades den 23:e juli på San Lorenzo gamla hemmaplan Viejo Gasómetro i Buenos Aires. Boca tränades vid denna tidpunkt av ingen mindre än Alfredo Di Stéfano. Man hade den duktige Antonio Roma i mål som representerade Argentina i två världsmästerskap – både VM 1962 och 1966. Den peruanske mittbacken, Julio Meléndez Calderón, utvecklades något enormt under sin tid i Boca och han har själv poängterat den betydelse som Alfredo Di Stéfano hade för hans karriär. I anfallet märks kanske mest Nicolás Novello som hade både italienskt och argentinskt pass. Han vann flera titlar med Boca Junuors och är ihågkommen som den store målskytten under Di Stéfanos tid i klubben.
Bocas startelva i den första finalen:
Roma
Raspo Calderón Rogel Ovide
Madurga Savoy Cabrera
Ponce Novello Peña
Atlantas startelva I den första finalen:
Carnevalli
De Filippo Gómez Poncini
Gutiérrez Collado Vicente de la Iglesia Fernández
Raffo Juárez
Atlanta hade ett ganska annonymt lag och det var klubbens dittills största bedrift att nå en cupfinal. Egentligen är Norberto Raffo den enda spelaren som är värd att nämna lite extra i detta lag. Det är samma Raffo som var högst delaktig i Racings Interkontinentaltitel två år tidigare. Tränare var dock en välkänd sådan i form av José María Silvero som gått i Zubeldías tränarskola och som spelare vunnit tre ligatitlar med Boca Juniors.
Den första finalen slutade med seger för Boca, 3–1, efter mål från Ponce, Madurga och Peña. Returmatchen spelades även den på San Lorenzos hemmaplan men denna gång vann Atlanta med uddamålet efter att Eduardo Collado blivit segerskytt. Det hjälpte dock föga för Boca vann med sammanlagt 3–2 och blev dom första mästarna i Copa Argentina. Som segrare av cupen blev man kvalificerad till Recopa Sudamericana men eftersom Boca redan var kvalificerade för Copa Libertadores avstod man den platsen och istället fick Atlanta göra sin första internationella turnering – till dagens datum är det fortsatt den enda gången som föreningen har deltagit i en internationell turnering.
Cupfinalen mellan Boca och Atlanta har mer eller mindre glömts bort helt – mycket pga. att det efter denna inte utsågs en segrare igen förrän 2011. Man ska dock inte förminska matchens betydelse för dagens turnering som, trots sina få år på nacken, ändå känns relativt prestigefylld. I natt ska en ny mästare utses för oavsett om Gimnasia eller Central vinner är det ett helt nytt mästarlag som aldrig tidigare vunnit Copa Argentina – det om något gör att det kittlar lite extra.
