Krönika: Maradona tog en efterlängtad seger i en märklig match
I vanlig ordning bjöd gårdagens match med Gimnasia återigen på ett stort spektakel inför tillställningen med Diego Maradona i händelsernas centrum. När matchen väl drog igång var det en drabbning mellan två formsvaga lag som bitvis fick publiken att somna, men där Gimnasia i slutändan stod som segrare.
Alltsammans började redan halvtimmen innan matchen skulle dra igång då Maradona fick motta presenter nere på innerplan i form av tavlor, tröjor och en replika av VM-pokalen han en gång i tiden vunnit i Mexiko. Bland celebriteterna nere på plan återfanns bl.a. Jorge Burruchaga samt Maradonas barndomsidol Ricardo Bochini. Det blev många kramar och flera kärleksfulla omfamningar mellan dom tidigare lagkamraterna och fotbollsentusiasterna. Maradona greppade micken och slog fast att Ricardo Bochini är den bästa fotbollsspelaren som någonsin funnits och att Independiente borde döpa om sin hemmaplan efter honom.
När klockan tickat över avsparkstiden med dryga kvarten stod fortfarande Maradona på innerplanen med Bochini vid sin sida och fotograferades med VM-pokalen. Det kändes som att huvudpersonen inte ville att ögonblicket skulle ta slut. Men efter några glada poseringar framför kamerorna slog den gode Diego sig ner i ytterligare en specialdesignad tron i Independientes färger för att avnjuta matchen ifrån stadions mest bekvämliga plats.
Matchen i sig var egentligen inget att skriva hem om. Varken hemma – eller bortalaget tog tag i taktpinnen under inledningen. Trots detta var Gimnasia det lag som var snubblande nära att göra matchens första mål. Chippen som García skickade utanför i öppet läget, efter bara några enstaka minuter, fick Maradona att nästan bryta ihop på avbytarbänken av förtvivlan. Faktum är att Gimnasia hade flera sådana lägen under den första halvleken men problemen med avsluten såg ut att fortsätta gäcka ”El Lobo” även denna afton.
Maradona tillsammans med Ricardo Bochini inför gårdagens möte med Independiente.
Independiente jobbade sig in i matchen allteftersom. Dock tyckte jag att man ganska tydligt kunde se att avsaknaden av Leandro Fernández var stor. Hans avighet och uppfinnesrikedom lämnade efter sig ett hål i anfallet och det fanns egentligen ingen på planen igår som kunde förmå sig att fylla det. Lägg därtill att Cecilio Domínguez inte hade en av sina bästa dagar på jobbet, vilket i sig brukar rendera i att Independiente får det svårt att ta poäng. Matchen led mot sitt slut när Cocimano missade öppet mål för bortalaget och publiken, så sakteligen, började promenera mot utgångarna. Dock skulle Gimnasia få sista ordet när inhoppande Eric Ramírez, i slutsekunderna, sköt in bollen via en Independiente försvarare och i en perfekt båge över Campaña i Independientes mål.
Klockan hade krupit upp till den nittiotredje matchminuten och glädjen på Gimnasias bänk gick inte att ta miste på. Maradona reste sig upp ifrån sin tron – jublade, skrek och omfamnade sina assisterande tränare. Dessa tre poäng kan betyda enormt mycket för Maradona och hans Gimnasia när säsongen ska summeras i maj. Efter dom senaste veckornas resultat har det ryktats om att Maradona hängt löst och att ledningens förtroende för honom har sjunkit. Tack vare gårdagens seger köpte Diego sig, åtminstone, lite tid. Timmar, dagar och veckor som i slutändan kan visa sig vara avgörande för hela föreningens fortsatta existens i Superligan.
