MLS: Årets sämsta lag 2010
Med anledning av "Årets lag"-artikeln, som lades upp nyligen, kommer här för ordningens skull även en elva bestående av spelare som inte har anledning att vara det minsta nöjda med den gångna säsongen.
Eftersom jag tagit ut ett ”Årets bästa lag” kommer här även ett ”Årets sämsta lag”. Precis som i fallet med den tidigare uttagna elvan vill jag påpeka att jag egentligen har sett lite för få matcher för att ta ut en elva av den här typen, men det är ganska roligt och jag kan helt enkelt inte låta bli!
Efter att ha begrundat elvan slog det mig att det kanske snarare är en elva med floppvärvningar än en ”Årets sämsta elva”, men det är i alla fall bättre än inget.
Målvakt: Chris Seitz, Philadelphia Union
Nej du, Chris. Det gick ju inget vidare det där! Seitz första säsong som förstamålvakt i MLS kommer främst att minnas för det oräkneliga antal misstag han har gjort som har lett till insläppta mål för Philadelphia. Mot slutet av säsongen bänkades han till förmån för Brad Knighton.
Högerback: David Myrie, Philadelphia Union
Uttagningen av Myrie ska inte ses som någon totalsågning av honom som spelare. Snarare är det en känga till Philadelphia som plockade honom från Chicago i expansionsdraften, spelade honom från start i premiären mot Seattle och sen waivade honom fem dagar senare. Ett sjukt slöseri med ett val i expansionsdraften!
Mittback: Pablo Escobar, Sporting Kansas City (f.d. Kansas City Wizards)
Colombianen Pablo Escobar kom till Kansas från Deportivo Cali i hemlandet. Alla de fysiska egenskaperna som behövdes fanns där, men språkbarriären och ett oslipat defensivt kunnande gjorde att karriären i Kansas bara blev sju matcher lång.
Mittback: Juan Manuel Peña, D.C. United
Den superrutinerade bolivianen Juan Manuel Peña, med över 300 matcher i spanska högsta och näst högsta divisionen och 85 A-landskamper för Bolivia bakom sig, hade egentligen lagt av men bestämde sig för att skriva på för D.C. United efter en tids provspelande, detta troligen efter tips av D.C. United-legendaren Jaime Moreno som är landsman till Peña. Tyvärr blev väl ”comebacken” inte alls som han hade hoppats på. D.C. United kom toksist i ligan och Peña varvade skadefrånvaro med trötta ingripanden i mittförsvaret.
Vänsterback: Raivis Hšcanovics, Toronto FC
Det tar emot lite att ha med lettiske Hšcanovics i den här elvan, inte bara på grund av den hopplösa stavningen av hans efternamn utan också för att jag sett matcher med honom där han har varit helt okej. Men på det stora hela var han långt ifrån den lösning på vänsterbacksfrågan som uppkom i och med lagkaptenen Jim Brennans plötsliga beslut att lägga av. MLS-debuten för Hšcanovics, borta mot New England där det blev förlust med 1-4, kan vara en av de skakigaste insatser man sett av en vänsterback i modern tid.
Högerytter: Julio Martínez, Chicago Fire
Yttermittfältspositionerna var riktigt knepiga. Här får det bli ytterligare en i raden av spelare som hämtades in under försäsongen men inte visade sig hålla måttet och därför skeppades iväg snabbt. Chicagotränaren Carlos de los Cobos hade haft Julio Martínez i El Salvadors landslag tidigare och hade därför bra koll på vad det var för lirare han tog in, men det blev bara tre matcher för Chicago innan Martínez fick gå under sommaren.
Innermittfältare: Joseph Niouky, New England Revolution
En av de mer ovårdade och oslipade spelarna som någonsin satt sin fot på en MLS-fotbollsplan, vågar jag påstå. Senegalesen Niouky hämtades in från Port Autonome i hemlandet och hann spela tolv matcher för New England innan parterna kom överens om att bryta kontraktet. På de matcherna hann han dra på sig fem gula och ett rött kort och på det stora hela ge ett rätt risigt intryck. Inför säsongen skrev jag att New England kändes som ett rätt osexigt och tråkigt lag och "förutsatt att inte senegalesen Joseph Niouky är den mest briljante offensiva mittfältaren som Nordamerika har skådat så blir det samma visa i år". Vi kan väl säga så här att jag fortfarande ser New England som ett osexigt och tråkigt lag!
Innermittfältare: Kurt Morsink, D.C. United
Morsink var en av spelarna som tränaren Curt Onalfo tog med sig från Kansas till D.C. Exakt varför är svårt att förstå eftersom Morsink är en extremt medelmåttig spelare som D.C. United kunde ha klarat sig utan alla dagar i veckan. Att Morsink startade mer än hälften av ligamatcherna vittnar om att D.C. United har haft problem med skador och lågpresterande mittfältare i övrigt.
Vänsterytter: Osael Romero, Chivas USA
Så fort Chivas ska ut och värva en spelare så tycks ryggradsreflexen hos de värvningsansvariga vara ”Jag vet, vi lånar in någon random centralamerikan som är 1,60 lång och allmänt mjäkig till spelstilen”. Det faktum att Romero har över 40 A-landskamper för El Salvador gjorde att det här på förhand ändå kändes som en hyfsat bra värvning, men just därför känns han som en än större besvikelse när hans facit för 2010 stannade på bara nio spelade matcher.
Anfallare: Luciano Emilio, D.C. United
En värvning som andades desperation från båda parter. Emilio, för ett antal år sedan skyttekung och MVP-pristagare i MLS, lämnade D.C. efter förra säsongen och flyttade hem till Brasilien efter att hans målproduktion dalat med tiden. Efter en kort och misslyckad sejour i Rio Branco återvände han hastigt och lustigt till ett D.C. i behov av nya anfallare, men där blev det bara fyra matcher innan han återigen lämnade. Högst sannolikt var det det sista framträdandet av Emilio i MLS och det känns som ett mycket ovärdigt avslut för en spelare som en gång i tiden satte skräck i motståndarförsvaren.
Anfallare: Mista, Toronto FC
Enligt mig hela säsongens sämsta värvning och kanske ligans mest misslyckade Designated Player någonsin. Mista hämtades in till Toronto, där hans gamle lagkompis i Deportivo Julian de Guzman redan fanns, i hopp om att han skulle bli lagets stora anfallsstjärna och målskytt. Det har inte gått något vidare, för att uttrycka sig diplomatiskt. Nio matcher och noll gjorda mål och mängder av missade målchanser är såklart åt helsike för dåligt för en anfallare som drar in runt $950,000 om året. Det är redan klart att Mista inte fortsätter i Toronto nästa år.
Förra årets lag:
Lance Parker (Chivas USA)
Carlos Johnson (New York Red Bulls)-Daniel Torres (FC Dallas)-Julius James (Houston Dynamo/D.C. United)-Alfredo Pacheco (New York Red Bulls)
Pat Noonan (Columbus Crew/Colorado Rapids)-Jorge Rojas (New York Red Bulls)-Juan Martín Pietravallo (New York Red Bulls)-Bobby Convey (San Jose Earthquakes)
Ange N’Silu (D.C. United)-Ade Akinbiyi (Houston Dynamo)
