Intervju med Brian Dunseth, f.d. lagkapten för det amerikanska OS-landslaget
Den före detta mittbacken Brian Dunseth har gjort många säsonger i MLS, varit kapten för det amerikanska OS-landslaget och även spelat en säsong i Superettan med Boden. Idag jobbar han som kommentator på Fox Soccer Channel. MLS-sidan har gjort en intervju med Dunseth där han berättar om sitt liv både på och utanför planen.
Brian Dunseth föddes 3 mars 1977 i Upland, Kalifornien. Han blev professionell spelare 1997 och spelade för New England Revolution, Columbus Crew och Dallas Burn innan han 2004 gjorde ett lite oväntat karriärval och flyttade till Boden, då i Superettan. Boden hade på den tiden många nordamerikaner i laget, där Dunseth var den mest namnkunniga av dem. Han spelade ett år i Boden innan han flyttade hem till USA och Real Salt Lake. Han tradades till Chivas efter säsongen med Real Salt Lake men strax innan säsongsstarten 2006 tradades han på nytt, till Los Angeles Galaxy. Han blev dock waivad i maj och valde att lägga av i juli samma år. Under sin aktiva karriär spelade han även för USA i U20-VM 1997 i Malaysia och i OS 2000 i Sydney var han lagkapten, ett OS där USA kom fyra och bl.a. hade spelare som Landon Donovan, Conor Casey och Tim Howard. Idag jobbar Brian Dunseth som kommentator på Fox Soccer Channel.
Jag snubblade över Brian Dunseth på Facebook och skickade ett meddelande till honom och frågade om han kunde tänka sig att bli intervjuad och det gick han med på. Intervjun är förstås ursprungligen gjord på engelska, vilket förklarar vissa anglicismer och lite stolpiga formuleringar här och var.
Till att börja med, berätta lite om din fotbollsbakgrund, som ungdoms- och collegespelare.
Jag växte upp i södra Kalifornien, ungefär sju mil öster om Los Angeles och började spela fotboll när jag var sex år gammal. Runt tolvårsåldern blev jag petad från ett lag och från och med då var det enda jag ville att bevisa att den tränaren hade gjort ett misstag. Jag spelade varenda amerikansk sport man kan tänka sig fram till jag var sjutton, sen var det bara fotboll som gällde. Jag fick inget stipendium för collegespel och på grund av ett dödsfall i familjen valde jag att stanna nära hemma för att hjälpa min mamma så mycket som möjligt. Det slutade med att jag spelade ett och ett halvt år för Cal State Fullerton och blev sen uttagen i USA:s U20-landslag efter att de sett mig spela i en collegeturneringen på UCLA.
Du spelade för fyra olika MLS-lag innan din flytt till Sverige. Berätta lite om din tid i de lagen!
Strax innan U20-VM i Malaysia erbjöds jag ett proffskontrakt av MLS och valdes att spela för New England Revolution i Boston. Det var fyra fantastiska år med spelare, och rumskamrater, som Alexi Lalas, Walter Zenga, Joe-Max Moore, Mike Burns, Beppe Galderisi, Leonel Alvarez, John Harkes och Eric Wynalda. Alla dessa spelare som jag hade sett upp till som supporter var nu mina lagkamrater och jag var med dem på planen och i omklädningsrummet varenda dag. Jag bad om att bli tradad under 2001 till Miami Fusion för jag var inte nöjd med hur tränaren, Fernando Clavijo, behandlade mig och efter ett par veckor blev jag till slut tradad. Jag hade turen att få vara en del av ett av de bästa lagen i ligans historia och jag fick även vara i en otrolig stad. Mot slutet av säsongen, som var galen i och med 11 september-attackerna och hur de förändrade USA, lades laget ned och jag hamnade i Columbus Crew. Det var ett fantastiskt lag med fantastiska killar och vi var väldigt framgångsrika.
2004 flyttade du till Boden. Hur hamnade du där av alla ställen, och varför valde du att flytta till Sverige?
Mot slutet av mitt andra år i Columbus blev jag tradad till Dallas Burn (nuvarande FC Dallas, redaktörens anm.), som då var ligans sämsta lag. Jag blev tillsagd att, trots att jag hade startat alla matcher utom en vid det laget, så blev jag tradad för jag hade ungefär samma lön som en annan spelare som egentligen skulle ha blivit tradad den dagen men den spelaren blev skadad. Eftersom vi hade samma lön och det fanns en spelare som Columbus ville värva blev jag tradad, för flera lag hade uttryckt intresse att värva mig. Mot slutet av säsongen i Dallas blev lagets tränare och general manager sparkade och mitt kontrakt gick ut. I USA måste man trada till sig rättigheterna till en spelare och man kan inte flytta från en klubb till en annan när kontraktet har gått ut. Jag hoppades på att få skriva på för Los Angeles Galaxy, men Dallas nya general manager ville ha mer än vad Los Angeles kunde ge för mig och jag hamnade i ett dödläge. Helt klart en av de jobbigaste situationerna jag upplevt professionellt.
Jag har alltid varit en person som har varit lika intresserad av livserfarenheter som själva sporten och jag ville ha en ny utmaning. På grund av att mina problem i MLS tog så lång tid hade de allsvenska klubbarna redan värvat så många utlänningar som de fick ha. En nära vän till mig är Leighton O’Brien (dåvarande spelare i Boden, redaktörens anm.) och han ringde mig och berättade om intresset från Boden och de hade precis värvat Steve Shak, en spelare som jag kände från södra Kalifornien. Det var ett en kanonmöjlighet för mig.
Hur var det att spela i Boden och hur ser du idag tillbaka på din tid i Sverige? Har du någon koppling till Boden och/eller Sverige idag?
Det var fantastiskt att spela i Boden och jag har fortfarande regelbunden kontakt med spelarna och tränarna från den tiden. Jag bodde vid vattnet i Luleå och körde bil till Boden varje dag med Leighton och Wolde Harris, som jag övertalade att skriva på i juli. Trots våra problem med målskyttet var det en härlig grupp killar och fansen behandlade mig otroligt bra. Jag pratade faktiskt med Robert Stoltz nyligen om att försöka komma tillbaka och hälsa på.
Vilka var de största skillnaderna mellan Sverige och USA, både på och utanför planen?
En av de mest intressanta inslagen för mig när jag kom till Sverige var den politiska faktorn. USA hade precis gått ut i krig och det var många protester och demonstrationer mot den amerikanska regeringen och George W. Bush. Eftersom mina åsikter inte stämde överens med regeringens agerande var det en lärorik tid ur ett livsperspektiv. Inte en enda gång kände jag mig hotad eller orespekterad och jag älskade folks intresse av att få min syn på situationen. Kommunikationen, dialogerna och informationen hos det svenska folket var väldigt upplyftande tycker jag.
Det finns en så fin kultur kring sporten i Sverige och det finns mer stolthet hos dessa lag än vad jag någonsin upplevt, på grund av klubbarnas historia och även själva städerna. Det var kul när sydliga lag kom och mötte oss i Boden för de var aldrig rädda att gå in ordentligt i 50/50-dueller. Vi var tuffingarna i Sverige.
Berätta lite om dina upplevelser med A-landslaget. Jag antar att det var en av din karriärs höjdpunkter när du fick vara kapten för laget i OS 2000?
Absolut. Att leda ut ett lag genom tunneln är alltid en ära och jag är väldigt stolt över att ha varit en av kaptenerna när jag var i Boden. Men att leda USA ut genom tunneln i OS i Australien i bronsmatchen mot Chile är bland det bästa jag varit med om. Om jag bara inte hade träffat ribban och stolpen vid en hörna så hade jag haft en bronsmedalj liggande någonstans…
Vad fick dig att lägga av 2006, bara 29 år gammal?
Mot slutet av 2004 års säsong i Boden valde jag att flytta tillbaka till USA och spela för Real Salt Lake. Tränaren hade varit assisterande tränare när jag spelade i OS och jag hade lovat att om han någon gång fick jobb som tränare i MLS så skulle jag komma och spela för det laget. Tyvärr spelade vi på konstgräs det året och jag bröt ett ben i foten vid två tillfällen, jag skadade axeln vid en språngnick och jag skadade även två diskar i ryggen som gjorde att jag tappade känseln i mitt högra ben, något jag märker av fortfarande idag.
Vid det laget hade jag precis träffat min fru och hennes pappa var döende och jag kände att jag hade haft en fantastisk livsupplevelse och jag kunde inte rättfärdiga att tvinga iväg henne så att hon skulle gå miste om sina sista dagar med sin pappa. Jag lade av efter eget beslut och med huvudet högt. Jag saknar det dock varje dag och jag ser mig själv dagligen ute på planen.
Nu när du ser tillbaka på din karriär, vem är den bästa spelaren du spelat med?
Clive Charles var den tränare som hade störst påverkan på mitt liv. Den före detta colombianske landslagsmittfältaren Leonel Álvarez (lagkamrat i New England, redaktörens anm.) lärde mig saker som jag inte kunde föreställa mig att jag skulle lära mig. Att vara proffs sträcker sig långt utöver vad man gör på planen. Det är även hur man lever sitt liv och hur man är som person.
Idag jobbar du som kommentator. Hur trivs du med det jobbet? Är det något du kan tänka dig att syssla med under lång tid framöver?
Jag älskar verkligen mitt jobb. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna tjäna tillräckligt med pengar för att försörja min familj på att bara prata om fotboll. Jag har även startat ett klädmärke som heter Bumpy Pitch och en fotbollslivsstilshemsida vid namn The Original Winger (mer om dessa senare, redaktörens anm.)
Vad tycker du om MLS:s nuvarande status? Hur har ligan utvecklats sedan du spelade och vad kan göras för att den ska bli ännu bättre?
Standarden är högre än vad folk tillskriver ligan och man börjar se många unga amerikaner som gör bra ifrån sig i MLS och sen flyttar till stora ligor i Europa. Ibland verkar folk glömma att ligan är mindre än 20 år gammal. Det tar lång och mycket pengar för att utveckla en liga till de nivåer som vi ser dagligen i Europa.
Vilka är, enligt dig, de bästa spelarna i MLS för tillfället?
Det finns ju några storstjärnor i MLS tack vare inskaffandet av Designated Player-regeln. Spelare som David Beckham, Thierry Henry och Landon Donovan är de främsta inom den kategorin. Sen finns det även Charlie Davies, Shalrie Joseph, Tim Ream, Juan Agudelo… Det finns många väldigt bra spelare i MLS för tillfället.
Vilka är, enligt dig, de mest underskattade spelarna i MLS för tillfället?
De är för många för att nämna. Det största problemet är att unga amerikaner inga kan få europeiska arbetstillstånd. Jag vet inte hur många amerikanska spelare som hade kunnat spela i England, eller andra stora europeiska ligor, om de bara kunde få arbetstillstånd eller ett europeiskt pass!
Vad tycker du om Designated Player-regeln och hur den används av lagen? Vad är bäst för lagen, att ta in gamla storstjärnor eller yngre kvalitetsspelare med sina bästa år framför sig?
Jag älskar den! Den har möjliggjort för ligan att växa på ett sätt som man inte kunde ha föreställt sig. Ta till exempel landslagsspelaren Stuart Holden. Om David Beckham inte hade skrivit på för MLS och Los Angeles Galaxy hade Boltons tränare Owen Coyle aldrig sett Stuart spela, i en match mot Galaxy (han spelade för Houston Dynamo då). Coyle blev imponerad av vad han såg av Holden, bjöd över honom på ett provspel och under sin första hela säsong med Bolton blev han utsedd till årets bästa spelare i laget.
Vad tror du om framtiden för det amerikanska landslaget? Vilka unga spelare tror du kommer att utgöra kärnan i laget under de kommande åren?
Killar som Tim Ream och Juan Agudelo, tillsammans med t.ex. Jozy Altidore och Michael Bradley. Charlie Davies är tillbaka från en bilolycka som han troligen inte borde ha överlevt. Det finns några unga spelare i U20- och U17-landslaget som ser ut att kunna ta steget tidigare än vad folk tror.
Berätta lite om dina projekt utanför planen, ”Bumpy Pitch” och ”The Original Winger”!
Bumpy Pitch är ett klädmärke som jag och en collegelagkamrat kom på 2004. Vi har gått från att inte veta någonting alls till att ha blivit ett komplett och ordentligt klädesföretag och vi släppte just vår första kollektion i samarbete med Nike, med fokus på rivaliteten mellan USA och Mexiko. Vårt mål är att ta fram och belysa USA:s fotbollshistoria med unika och snygga kläder.
The Original Winger är en livsstils-/kulturhemsida om fotboll, som är vår dagliga arena för oss att visa världen hur spelet ser ut för oss genom våra ögon. Allt från berättelser till skor till musik till filmer till tjejer, vi presenterar sporten ur vårt sydkaliforniska perspektiv.
Till sist, om någon som läser det här inte följer MLS, berätta för honom/henne varför han/hon ska börja göra det!
Hmmm… Den frågan har jag aldrig fått tidigare. Det är en liga som de flesta människor troligen har hört talas om, men aldrig riktigt vetat vad man ska tycka om. Ta en titt, kanske blir du överraskad över vad du får se!
Vi tackar förstås Brian för hans utomordentliga svar, slår ett slag för hans två projekt och önskar honom all lycka i framtiden med jobbet som kommentator!
