Intervju med Sullivan Silva, MVP-pristagare i USL Premier Development League
Den 23-årige brasilianske anfallaren Sullivan Silva vann i år MVP-utmärkelsen i USL Premier Development League, den amerikanska fjärdedivisonen, tack vare en riktigt bra säsong med sitt Thunder Bay Chill. Här berättar Silva bl.a. om när han spelade mot Pato i unga år, vad hans styrkor är som fotbollsspelare och hur han fick möjligheten att flytta till USA.
Sullivan Oliveira Silva är en 23-årig brasiliansk anfallare som ursprungligen kommer från Goiânia i centrala Brasilien. Silva fick nyligen MVP-utmärkelsen i USL Premier Development League (PDL), som brukar kallas fjärdedivisionen i USA och Kanada, och det är därför han är ett intressant intervjuobjekt.
Vi tar och drar Sullivans fotbollskarriär i korthet och i kronologisk ordning. Efter att ha spelat ungdomsfotboll hemma i Goiânia kom han till USA under 2005 och spelade då collegefotboll under tre säsonger för Oklahoma Baptist University (OBU), en skola som har gjort det till lite av sin grej att ta in spelare från Brasilien (mer om detta senare). Silvas mest framgångsrika säsong på OBU var hans tredje, d.v.s. säsongen 2008, då han stod för tolv mål och elva assists på sjutton matcher och det var tillräckligt för att han skulle bli uttagen i ”Årets lag” för collegespelare inom NAIA (National Association of Intercollegiate Athletics). I OBU:s conference spelar lag från huvudsakligen lag från Oklahoma, men även ett från Arkansas och två från Texas.
Inför säsongen 2009 blev han proffs och skrev på för Austin Aztex, som då spelade i det som då hette USL First Division (därmed hoppade han över sitt fjärde och sista år på college). Austin kom näst sist i ligan 2009 och missade således slutspel. Sullivan stod för tre mål och två assists den säsongen och nominerades till utmärkelsen ”Rookie of the Year”, men den utmärkelsen gick till Marcus Haber från Vancouver Whitecaps. 2010 blev en bättre säsong för Austin som då kom tvåa i grundserien, dock spelade Sullivan bara femton matcher och mäktade på dessa med ett mål. Austin åkte ut direkt i slutspelet mot Montreal Impact. Austin Aztex flyttade och blev Orlando City SC inför säsongen 2011, och då drog även Sullivan vidare men hans flyttlass gick till Kanada och Capital City FC från Ottawa, som 2011 spelade i Canadian Soccer League. Statistiken gällande Sullivans insatser för Capital City FC varierar, men enligt ligans officiella hemsida gjorde han tolv mål och gissningsvis medverkade han i merparten av deras 26 grundseriematcher och fyra slutspelsmatcher. Capital City FC drog sig ur ligan inför i år men Sullivans kontrakt med dem gäller dock fortfarande, och därför lånades han ut till Thunder Bay Chill, från Thunder Bay i Ontario, i USL PDL för att få speltid. Där blev succén omedelbar och på femton matcher stod han för tretton mål och sex assists, vilket räckte till en seger i poängligan, MVP-utmärkelsen och en uttagning i ”Årets lag”. Thunder Bay Chill vann sin division i stor stil, hela tolv poäng före tvåan Real Colorado Foxes, men åkte ut direkt i slutspelet mot blivande mästarna och Forest City London, även de från Ontario.
Förra året gjorde jag en intervju med Milton Blanco, som då spelade för Fresno Fuego och vann det årets MVP-utmärkelse i USL PDL, så det här är andra året i rad som jag får till en intervju med PDL:s MVP-pristagare. Här är för övrigt intervjun med Blanco, ifall man vill läsa den.
Till att börja med, berätta lite om din ungdomskarriär och vilken roll fotbollen spelade när du växte upp!
- Som alla vet är fotboll den största sporten i Brasilien och det är en dröm för alla unga spelare att spela på en hög professionell nivå. När jag växte upp kunde inte min mamma få mig att stanna inomhus för allt jag ville var att gå ut och spela fotboll med mina kompisar, så min familj var inte helt förtjust i idén att spela professionellt. En dag var det en kille som berättade för min mamma hur bra jag var, så mina föräldrar tänkte att fotbollen kunde vara en lösning för att hålla mig borta från gatan och dåligt umgänge. Vanligtvis när man börjar spela måste man betala, men efter första träningen ville de så gärna att jag skulle stanna så jag behövde inte betala någonting och mitt namn började bli känt i staden, och det kom fler och fler erbjudanden och till slut nådde jag de största lagen i min stad, som är Vila Nova och Goiás. Där hade jag stora framgångar och vi vann en regional titel, en ”conference title” och jag fick en MVP-utmärkelse. Mitt mål var att nå det brasilianska U-landslaget och 2004 hade jag en riktigt bra säsong och mitt namn var med i diskussionen, men så blev jag skadad och jag kom inte med. Det var en besvikelse, men jag kan inte klaga på min ungdomskarriär!
Staden du kommer från, Goiânia, är inte speciellt välkänd i Sverige. Kan du berätta lite om staden, både rent generellt och också vad den har att erbjuda vad gäller fotboll?
- Det är lustigt, för när jag berättar för folk att jag kommer från Brasilien så förväntar de sig att höra att jag är från Rio de Janeiro eller São Paulo, men jag kommer från Goiânia, som ligger i den centrala västra delen av Brasilien, bara två timmar från huvudstaden Brasília och staden har över fyra miljoner invånare. Det finns tre stora lag i staden, två spelar i andradivisionen (Goiás och Vila Nova, de sistnämnda blev dock nedflyttade till tredjedivisionen 2011, red anm.) och ett i högstaligan (Atlético Clube Goianiense, red anm.). Den regionala ligan är väldigt bra och folk älskar fotboll!
Spelade du med eller mot någon i Brasilien som har gått vidare och blivit proffs?
- Jag har en kompis som spelade med mig som blev uppflyttad till A-laget, och även Felipe Menezes som spelade för Benfica men som nu är tillbaka i Brasilien. De största spelarna som jag har spelat mot är Pato och Dudu, som förra året blev uttagen i landslaget för en träningsmatch och som spelar i Dinamo Kiev. Det finns många andra och jag hade kunnat rabbla en massa fler namn.
I vilket sammanhang stötte du på Pato?
- Jag spelade mot honom i en nationell turnering och han var helt otrolig. Den här turneringen var för U17-lag och han var bara sexton år gammal då, men han tog ändå till lag till segern och han vann skytteligan!
Hur fick du möjligheten att flytta till USA?
- Jag spelade för Goiás och saker och ting gick väldigt trögt. Jag kan nog säga att det var en av de tuffaste perioderna i min karriär. Jag fick inte spela på den position som jag är mest van vid och det kändes som att vad jag än gjorde så var det inte tillräckligt. Sen var det en kille som tränade ett juniorlag i Goiás som flyttade till USA och han fick veta att jag inte var nöjd med min situation och Oklahoma Baptist University erbjöd mig ett bra stipendium så att jag skulle få spela collegefotboll. Jag tänkte att det kunde vara en bra möjlighet, inledningsvis visste jag inte om det var rätt beslut men efter att ha fått mina föräldrars tillåtelse att åka kändes det bättre.
Vad är grejen med alla brasilianska spelare som hamnar på Oklahoma Baptist University? Den gångna säsongen hade de tretton brasilianska spelare i truppen!
- Under mitt första år på college var alla startspelare brasilianare. Tillsammans med dem som spelade andra sporter var vi totalt 32 brasilianare! Jag vet ärligt talat inte riktigt hur det funkar, men de flesta av spelarna som är där rekommenderar spelare från sina hemstäder och sen får de komma och provträna och de flesta av dem erbjuds ett bra stipendium och får börja spela i laget.
På det stora hela taget, vad tänker du om din tid på OBU när du tittar tillbaka på din tid där nu?
- Det var ett mycket bra lag, men lite ”för brasilianskt” och för individualistiskt, vi hade ett dåligt första år och sen gjorde huvudtränaren lite förändringar. Några spelare fick lämna och säsongen därpå var bättre. Men som jag sa, individuellt fanns där några av de bästa spelarna som jag någonsin spelat med, spelare som hade spelat i stora lag i Brasilien såsom Flamengo, Vasco da Gama och São Paulo men tyvärr vann vi inget det året.
Tycker du att collegefotboll är ett bra ”career move” för spelare som vill bli proffs?
- Jag vet inte hur det funkar för lagen i NCAA Division I, men i min division, som ingår i NAIA, är det väldigt tufft för säsongen spelas bara under hösten och börjar i augusti och tar slut i slutet av oktober, så efter det måste man träna på egen hand fram till nästa säsong. För att spela professionellt måste man vara i bra form och matchtränad, annars kan man inte hålla de andras nivå.
Efter att ha lämnat OBU skrev du på för Austin Aztex. Hur fick du möjligheten att flytta dit och hur var din tid där?
- En kille som hade spelat för OBU och som kände huvudtränaren och ägaren hos Austin Aztex berättade hur bra jag var, så de skickade en assisterande tränare till Oklahoma för att se en av våra matcher och de gillade mig som spelare och ville skriva kontrakt med mig över två år. Det första året var inte så bra för laget, vi hade bra och dåliga stunder men jag var nöjd med min prestation och jag var en av kandidaterna till ”Rookie of the Year”-utmärkelsen. Säsongen därpå tog tränaren in nya spelare och vi fick en rätt bra trupp, så den säsongen blev mycket bättre och laget kom tvåa i grundserien.
Austin är den största staden i USA utan ett lag i ”the major leagues”. Tror du att det skulle kunna vara en passande stad för ett MLS-lag i framtiden?
- Det är en underbar stad och en av de vackraste städerna jag har varit i. Människorna älskade fotboll där och de borde absolut ha ett professionellt fotbollslag där. Nu har de bara ett PDL-lag, efter att Austin Aztex flyttades och blev Orlando City SC.
Thunder Bay Chill hade en lysande grundserie i år, men blev utslagna direkt i slutspelet mot Forest City London, som sen vann finalen. Kan du berätta lite grann om den gångna säsongen och hur frustrerande det var att göra en så bra grundserie och sen bli utslagna direkt i slutspelet?
- Vi gjorde en riktigt bra grundserie, en av de bästa grundserier som Thunder Bay Chill någonsin har gjort. Kvaliteten hos spelarna som jag spelade med var galen! Varenda en jobbade riktigt hårt hela tiden och vi kom så bra överens att det kändes som att vi hade spelat med varandra i många år. I slutspelet, mot London City, var det två riktigt bra lag och det första misstaget skulle kosta en matchen, och det var vad som hände. Vi visste att vi hade ett bättre lag och hade fler chanser i första halvlek och vi borde ha utnyttjat dem. Jag vet inte vad mina lagkamrater tycker men London City var ett väldigt välorganiserat lag och jag förväntade mig att de skulle vara så bra. Men jag är nöjd i alla fall, och om vi får ha kvar samma lag nästa år så kommer vi att utmana om titeln.
Du personligen hade en väldigt bra säsong. Vad tror du hjälpte dig till att göra så bra ifrån dig?
- Den främsta anledningen var det hårda arbete som jag lade ned, men också min tränare Tony Colistro och mina lagkamrater. När man är glad och spelar med folk som man tycker om känns allt annorlunda, man vill spela och njuta av spelet! Trots att vi inte uppnådde våra mål så var den här säsongen minnesvärd!
Förutom du, vilka spelare i Thunder Bay Chill gjorde bra säsonger i år?
- Alla var väldigt bra och gjorde sitt jobb i matcherna, men Juan Vélez Rodríguez (spansk anfallare, red. anm.) var otrolig. Vi hade en väldigt bra kemi på planen. Vi visste var den andre var. Han är en smart spelare som kan göra mål och även spela fram!
Vilken är din favoritposition och hur skulle du beskriva dig som spelare?
- Jag har spelat som högerytter, men jag föredrar att spela som anfallare. Jag lärt mig mycket de senaste två åren och det är en position där jag har förbättrat mig mycket, och det är även en bra position för min kroppstyp och de kvalitéer jag har. Jag ser mig själv som stark och snabb. Jag älskar att utmana spelare och jag gillar att göra mål.
Vilka är dina planer för den närmaste framtiden? Vill du stanna i Kanada/USA eller funderar du på att flytta någon annanstans? Vad har du för mål på längre sikt?
- Vi får se var fotbollen tar mig, man vet aldrig var man hamnar! Efter min karriär vill jag göra klart min utbildning, och min fästmö är kanadensiska så jag känner att Kanada är mitt andra hem just nu. Efter att ha avslutat min utbildning vill jag skaffa ett bra jobb och tjäna tillräckligt mycket pengar för att försörja min familj och förhoppningsvis kan jag en dag återvända till min hemstad och njuta av varenda dag av mitt liv.
Till sist, vad tycker du att amerikansk fotboll kan lära sig från den brasilianska?
- USA har verkligen utvecklats och den brasilianska fotbollen befinner sig i ett kritiskt läge, där fotbollen inte är som den var tidigare, men vi brasilianare har teknik som man inte ser hos amerikaner.
Där tar vi och tackar Sullivan för att han ställde upp på intervjun och önskar honom lycka till i framtiden, oavsett var den äger rum!
