Intervju med Erik Mozzo, landslagsmålvakt för Amerikanska Jungfruöarna
Johan Dykhoff intervjuar Erik Mozzo, landslagsmålvakt för Amerikanska Jungfruöarna, och får bland annat veta mer om vad som är viktigt för det lilla örikets fortsatta fotbollsutveckling och vad Mozzo personligen har för mål för den närmaste framtiden.
Då var det dags igen att rikta blickarna mot ett riktigt litet land och deras landslag, för det tycker jag ju är så vansinnigt kul och intressant. Jag har nämligen intervjuat Erik Mozzo, som är landslagsmålvakt för Amerikanska Jungfruöarna.
Vad tusan är då Amerikanska Jungfruöarna, kanske en del frågar sig. Amerikanska Jungrfruöarna är ett så kallat autonomt amerikanskt territorium beläget i västra Västindien öster om Puerto Rico. På engelska heter ögruppen United States Virgin Islands och går ofta under förkortningen USVI. Amerikanska Jungfruöarna har strax över 100,000 invånare och huvudstaden heter Charlotte Amalie. Med sina 347 km2 är Amerikanska Jungfruöarna ett av världens minsta länder och man skulle kunna klämma in nästan fyra stycken Amerikanska Jungfruöarna på Sveriges minsta landskap Öland.
Amerikanska Jungfruöarna är föga förvånande ingen stormakt inom fotboll. Deras landslag deltog för första gången i ett VM-kval i kvalet till VM 2002 och då åkte de ut direkt, detta efter att ha förlorat ett dubbelmöte mot Saint Vincent och Grenadinernas med generande 1-14. I de kommande två VM-kvalen gick det ungefär lika illa när Saint Kitts & Nevis (0-11) respektive Grenada (0-10) stod för motståndet. I kvalet till förra årets VM lyckades de dock orka sig vidare från CONCACAF-kvalets första omgång efter vinst med totalt 4-1 mot grannlandet Brittiska Jungfruöarna. Amerikanska Jungfruöarna vann då med 2-0 hemma och därefter 2-1 borta. I nästa kvalrunda, där det var frågan om ett gruppspel med fyra lag där alla mötte alla två gånger, gick det dock desto tyngre. Amerikanska Jungfruöarna hamnade i samma grupp som Antigua & Barbuda, Haiti och Curaçao och åkte på sex raka förluster. Deras målskillnad var mindre smickrande 2-40 vid gruppspelets slut.
I slutet av mars i år var det dags för Amerikanska Jungfruöarna att snöra på sig skorna igen och börja den långa kvalresan mot VM i Ryssland 2018. I CONCACAF-kvalets första omgång lottades de mot Barbados, på pappret ett landslag som är något eller några snäpp bättre. Därför var det en stor skräll när Amerikanska Jungfruöarna inledde kvalet med att bortabesegra Barbados med 1-0, detta efter mål av mittfältaren Jamie Browne. Barbados, vars mest kände spelare är den tidigare mångårige Premier League-mittbacken Emmerson Boyce som idag spelar för Wigan, vände dock och vann dubbelmötet efter vinst med 4-0 i returen på Addelita Cancryn Junior High School Ground i Charlotte Amalie. Därmed var Amerikanska Jungfruöarnas VM-kval slut för den här gången, men tongångarna är fortsatt positiva tack vare den överraskande segern borta mot Barbados.
Amerikanska Jungfruöarna, som i skrivande stund ligger på 173:e plats på FIFA:s världsranking och därmed har slagit sitt eget tidigare personliga rekord, tränas sedan slutet av februari av en 35-årig herre vid namn Ahmed Mohamed Ahmed. Han är född i Somalias huvudstad Mogadishu men är schweizisk medborgare. Hans aktiva karriär ägde till största delen rum på lägre nivå i Schweiz. Han gjorde också en A-landskamp för Somalia och han representerade dem även i strandfotboll.
Nu då till personen som var vänlig nog att ställa upp på den här intervjun, nämligen Amerikanska Jungfruöarnas förstemålvakt Erik Mozzo. Erik Mozzo föddes 25 december 1990 i Amerikanska Jungfruöarnas huvudstad Charlotte Amalie men kort innan han skulle fylla fyra flyttade hans familj till det amerikanska fastlandet och han kom att huvudsakligen växa upp i Beaufort, South Carolina. Mozzo kom sen att spela collegefotboll mellan 2009 och 2013 för tre olika universitet, vilket är ovanligt många för collegespelare. Först spenderade han ett år på Saint Leo University i Florida, därefter två år på Clemson University i South Carolina och därefter två år på Lubbock Christian University i Texas. Totalt gjorde han 46 matcher under sina fem collegesäsonger. Han spelade även i USL Premier Development League för Southern West Virginia King's Warriors under somrarna 2012 och 2013.
2014 spenderade Mozzo som målvaktstränare på Lubbock Christian University och han fick i och med de två VM-kvalmatcherna mot Barbados debutera i Amerikanska Jungfruöarnas landslag. I segermatchen på bortaplan blev Mozzo stor matchhjälte efter att ha gjort flera mycket bra räddningar, bland annat på en straff i andra halvlek. Barbados sköt dessutom en straff i stolpen i första halvlek, så Amerikanska Jungfruöarnas seger var knapp men därmed också förmodligen också desto skönare.
Nu går vi vidare till själva intervjun, som genomfördes via e-post tidigare i veckan.
Till att börja med, kan du berätta lite om din barndom och vilken roll idrott och i synnerhet fotboll spelade i ditt liv som liten?
- Sport och att vara utomhus var en stor del av mitt liv under min uppväxt. Jag, min bror Matt och många av mina barndomskompisar brukade alltid vara ute och spela fotboll, amerikansk fotboll, baseboll, rullskridskohockey, tennis… Alla sporter som vi kunde komma att tänka på, ärligt talat. Fotboll blev mitt främsta fokus efter att jag blivit utvald att spela för ett lokalt klubblag i staden där jag växte upp. Efter att ha fått ordentlig fotbollsträning och ha upptäckt en passion för sporten blev fotbollen en sorts identitet för mig. Jag har alltid av naturen varit en tävlingsmänniska och har alltid velat vara bäst, även när jag egentligen inte är det. Jag kämpade varje dag tills jag kunde mäta mig med de bästa.
Vad betydde collegetiden för din utveckling både som fotbollsspelare och som människa?
- Collegetiden var bra, men prövande för mig när det gäller att utvecklas som spelare och framförallt som människa. Collegeidrott är svårt eftersom det måste finnas en balans mellan drivet att lyckas på planen och driver att lyckas i klassrummet. Många lyckas inte hitta balansen och lägger av med det ena eller det andra.
Jag hade som tur var bra tränare och lärare överallt där jag var och lärde mig mycket genom fotbollen och i klassrummen, till exempel att hårt arbete och uthållighet kan komma till nytta både inom fotboll och i övriga livet. Om man vill bli bäst måste man träna med de bästa. Ibland kommer man att bli nedsnackad av tränare som säger att man inte är tillräckligt bra, och för stunden kanske det stämmer, men det är viktigt att jobba hårt och härda ut genom motgångarna för att kunna bli riktigt bra.
Hur kom det sig att du vid två tillfällen bytte universitet, först från Saint Leo till Clemson och sen från Clemson till Lubbock Christian University?
- Som sagt, collegeidrott är tufft eftersom man måste hitta och behålla en balans mellan livet på och utanför planen. Det är inte sunt om det ena blir mer viktigt än det andra. Att hitta rätt balans mellan utbildningen och fotbollen var alltid väldigt viktigt för mig och jag hittade till slut den perfekta balansen på Lubbock Christian University.
Påverkar Lubbock Christian Universitys kristna profil er som idrottare något, och i såna fall på vilket sätt?
- Ja, det gör det. På Lubbock Christian University märker man att lagen har egenskaper som liknar en familj. Det är en familjär stämning, där alla idrottare har en egen röst och man kan kommunicera öppet med varandra. En annan aspekt var att jag som spelare inte skulle låta fotbollen bli det som identifierar mig som person. Även om jag vill vara bäst är fotboll bara en sport och det var en viktig lärdom för att utveckla mig som människa och som spelare, för det lärde mig att slappna av mer och njuta av de viktigaste sakerna i livet, såsom familj och vänner. För mig kommer alltid familjen och vännerna först.
Vi går vidare till din landslagskarriär. Vad gör att du kan spela för Amerikanska Jungfruöarnas landslag?
- Jag föddes på Amerikanska Jungfruöarna, i Charlotte Amalie på Saint Thomas. Min familj flyttade från öarna kort innan jag skulle fylla fyra år.
Hur skulle du summera VM-kvalmatcherna mot Barbados förra månaden?
- En fantastisk och otrolig upplevelse. Det var en dröm som kom i uppfyllelse att få sätta på mig Amerikanska Jungfruöarnas landslagströja. Killarna i laget kommer från många olika bakgrunder och det är fantastiskt hur en sport kan förena alla för att nå ett gemensamt mål.
Vilka är de bästa och viktigaste spelarna i Amerikanska Jungfruöarnas landslag enligt dig?
- Jag vill först säga att alla i laget är bra spelare, annars skulle inte tränaren ha tagit ut dem. De spelare som stack ut redan från mitt första träningspass med laget var Jamie Brown, Dewayne Dyer och Dusty Good. Vi har dock många unga spelare med mycket talang som kan bli stora namn i framtiden, såsom Jacob Borden, Rune Alvarado, Lorne Maxime Jr. och Raejae Joseph.
Hur skulle du beskriva er förbundskapten Ahmed Mohamed Ahmed?
- Ahmed är en fantastisk tränare och även en fantastisk person. Han förväntar sig högsta standard både av honom själv och av omgivningen. Han har en detaljerad vision och den delas av laget och Amerikanska Jungfruöarnas fotbollsförbund. Han har vunnit allas respekt och vi köper hans filosofi. Om man jämför våra historiska resultat med vad vi presterade i Barbados så ser man att vi är på rätt väg.
Vilka realistiska mål kan ni i Amerikanska Jungfruöarnas landslag ha de kommande åren, med tanke på landets lilla befolkning och begränsade faciliteter?
- Några realistiska mål för landslaget i den närmaste framtiden är att spela så många vänskapsmatcher som möjligt för att få mer tid tillsammans och då kunna förbereda oss för kommande turneringar. Det är svårt för de inhemska spelarna eftersom vissa bor på en ö och andra på andra öar. Det är dessutom flera spelare som bor på det amerikanska fastlandet, såsom jag. Så det är tufft att få ihop alla samtidigt under landskampsscheman om vi inte har en kommande tävlingsmatch. Vad jag har hört är det för övrigt en ny högklassig landslagsarena på gång på Saint Croix.
För dem som inte har sett dig spela, hur skulle du beskriva dig själv som målvakt?
- Jag skulle säga att jag är en aggressiv men disciplinerad målvakt. Jag är väldigt högljudd och kommunicerar mycket. Jag gillar att organisera mitt försvar väl. Jag ser mig själv som en teknisk målvakt, men det finns alltid utrymme att förbättra sin teknik.
Avslutningsvis, vad har du för mål med din fotboll de kommande åren? Vill du spela professionellt eller är siktet inställt på att träna nu?
- Givetvis har jag alltid drömt om att spela professionellt och det gör jag fortfarande. Allt som behövs är att få rätt möjlighet vid rätt tillfälle och inför rätt människor och då känner jag att det är möjligt. Att jobba som tränare har alltid funnits med i mina framtidsplaner och jag har haft turen att kunna få och utveckla mina tränaregenskaper vid ung ålder. Jag var målvaktstränare på Lubbock Christian University under säsongen 2014, men nu ligger mitt fokus på min karriär som spelare.