Intervju med Michael Thomas, amerikansk mittfältare med förflutet i Halmstad och Ljungskile
Den amerikanske innermittfältaren spelar för Oklahoma City Energy FC, som är ett expansionslag i den nordamerikanska tredjedivisionen USL Pro. Thomas har tidigare i karriären spelat i MLS för Sporting Kansas City och Toronto FC samt två säsonger i Sverige, då han representerade Halmstad och Ljungskile. I den här intervjun berättar han bl.a. om tiden i Sverige och hur det är att spela i ett alldeles nyskapat lag.
Michael Thomas är en 26-årig amerikansk innermittfältare som för närvarande spelar för Oklahoma City Energy FC i den nordamerikanska tredjedivisionen USL Pro. Thomas kommer ursprungligen från Olathe, Kansas och visade sig från ung ålder vara en lovande fotbollsspelare och spelade mellan 2006 och 2009 collegefotboll för University of Notre Dame i South Bend, Indiana. Under sina fyra år på Notre Dame gjorde han nitton mål och tretton assists på 83 matcher och på somrarna representerade han också USL PDL-laget Kansas City Brass.
Inför säsongen 2010 draftades Thomas som nummer nitton totalt av San Jose Earthquakes, men valde att flytta till Sverige och allsvenska Halmstads BK istället för att spela i MLS. Thomas fick efter ett provspel ett fyramånaderskontrakt med option på förlängning till säsongens slut, men efter fem spelade matcher fick Thomas i juli veta att Halmstad hade valt att inte utnyttja optionen. Flytten gick då till Ljungskile SK i Superettan för Thomas. Ljungskile har de senaste säsongerna värvat många amerikanska spelare och Thomas är alltså en av dem. Thomas tog en ordinarie plats direkt i Ljungskile och spelade där i ett och ett halvt år. Totalt gjorde han 42 seriematcher, åtta mål och fyra assists för Ljungskile, som under Thomas säsonger där slutade sexa respektive åtta i Superettan.
Efter två säsonger i Sverige flyttade Thomas hem till USA igen och då till sin hemstads klubb Sporting Kansas City, som då hade tradat till sig rättigheterna till Thomas från San Jose. Att slå sig in på Kansas starka mittfält visade sig dock vara en tuff uppgift och på ett och ett halvt år spelade han bara sju matcher, varav tre från start. I juli ifjol tradades Thomas till Toronto FC i utbyte mot ett val i andrarundan i 2015 års MLS SuperDraft. Det blev bara ett kort inhopp i Toronto för Thomas, faktiskt i en 0-3-förlust mot just Kansas, och efter säsongen valde Toronto att inte behålla honom.
I slutet av januari i år skrev Thomas på för Oklahoma City Energy FC, ett av fyra nya lag i USL Pro inför årets säsong (de andra tre är Los Angeles Galaxy II, Arizona United SC och Sacramento Republic FC). Michael Thomas blev Oklahomas första spelare när han skrev på för dem. Oklahoma City Energy FC tränas av dansken Jimmy Nielsen, som mellan 2010 och 2013 spelade för Kansas i MLS och därmed var lagkamrat med Michael Thomas under ett och ett halvt år. Det spelar för övrigt ett flertal andra spelare med anknytning till Sporting Kansas City i Oklahoma, i form av målvakten Jon Kempin och mittfältaren Christian Duke som är inlånade från Kansas samt backarna Kyle Miller och Cyprian Hedrick som har tillhört Kansas utan att spela för dem i MLS. Laget spelar sina hemmamatcher på Pribil Stadium, som tillhör Bishop McGuinness Catholic High School och tar in 4,000 åskådare. Planer på att bygga en arena med plats för 7,000 åskådare, och med möjlighet att bygga ut den till att ta in 20,000 vid ett eventuellt MLS-inträde, finns dock.
USL Pro-säsongen är ung fortfarande och Oklahoma City Energy FC har bara spelat fyra matcher. Dessa fyra matcher har slutat med två vinster och två kryss och de har målskillnaden 8-5. Michael Thomas är tillsammans med walesaren Gareth Evans de enda spelarna som har spelat varenda minut för Oklahoma så här långt och han har svarat för två assists på sina 360 minuter.
Med anledning av att Michael Thomas har spelat både i MLS och i Sverige kändes han som en mycket intressant spelare att intervjua och därför hörde jag av mig till Oklahoma City Energy FC för att få kontakt med honom. Michael var vänlig nog att ställa upp och svarade utförligt på mina frågor. Nu går vi till själva intervjun. Håll till godo!
Till att börja med, berätta lite om din barndom och vilken roll fotbollen hade i ditt liv när du växte upp.
- Jag växte upp i Olathe, Kansas. Jag var ett aktivt barn som gillade alla former av tävlingar. Sport var alltid en stor del av mitt liv när jag växte upp och jag spelade många sporter såsom baseboll, basket, amerikansk fotboll och fotboll. Jag blev förälskad i fotboll när jag var fyra år gammal och såg min brors lag spela. Han var och har alltid varit min inspiration. Från det att jag såg honom spela ville jag bli lika bra som, och om möjligt bättre än, han. Därför gjorde jag allt jag kunde för att ta fotbollen väldigt seriöst. Jag gillade att utöva de andra sporterna också, men gillade den frihet som det innebar att spela fotboll.
Du spelade med ett antal nuvarande professionella spelare under din tid på University of Notre Dame. Vilken av dina lagkamrater där imponerade mest på dig?
- På Notre Dame hade jag turen att få spela med en av mina bästa vänner, Matt Besler. Han är definitivt den som har betytt mest för mig både inom och utanför fotbollen. Han är en väldigt samlad person som hatar att förlora. De egenskaperna gör honom till en väldigt bra fotbollsspelare också. Hans CV talar för sig självt och det finns ingen annan jag hellre skulle vilja ha som ledare i min fyrbackslinje. Han förlorar väldigt sällan en-mot-en-dueller och organiserar hela tiden laget framför honom. Han ser saker och ting innan de händer. Det gör att han kan bryta passningar och läsa spelet väldigt bra. Han förtjänar verkligen att få starta som mittback för USA:s landslag.
Du blev draftad av San Jose inför säsongen 2010 men valde att flytta till Sverige istället. Varför kändes en flytt till Sverige mer lockande än att spela i MLS?
- Jag valde att spela utomlands eftersom det hade varit en dröm sedan jag var barn. Jag var tacksam över att San Jose draftade mig, men när Halmstad bjöd in mig på provspel var det en möjlighet som jag inte kunde tacka nej till. Jag var säker på att jag skulle kunna prestera i en europeisk liga och om det skulle kända skulle det här vara ett bra steg i min karriär.
Vilket är ditt bästa minne från tiden i Sverige? Är det någon särskild säsong, match eller något särskilt ögonblick som sticker ut?
- Mitt bästa minne från tiden i Sverige var när mitt lag, Ljungskile, spelade borta mot Hammarby säsongen 2011. Hammarby är ett välkänt och populärt lag i Europa, men de hade inget bra år och deras fans hade börjat sätta hårt tryck på laget. Vi hade redan besegrat dem med 4-1 tidigare det året och Hammarbyfansen hade sagt att de skulle protestera efter matchen ifall laget inte vann. Ljungskile är en mycket mindre klubb och vi förväntades inte kunna få med oss ett resultat i den här matchen. Vi visste dock på förhand att vi hade chans att slå dem och vi hade bra självförtroende. Vi reste till Söderstadion fulla av adrenalin och slog dem med 3-1. Fansens reaktion är något som jag alltid kommer att minnas. Folk sprang in på planen, försökte klättra över nät och kastade saker mot spelarna. Vi blev lotsade av planen av säkerhetsvakter och låstes in i omklädningsrummet. Efter att ha firat och njutit av stunden togs vi till vår buss genom underjordiska tunnlar. Ovanför och runt oss hörde vi hur fansen skrek ut sin ilska mot laget. Bakom staket utanför arenan fick spelarna personligen möta fansen och be om ursäkt för situationen. Det tog nästan en timme innan fansen började försvinna och först då kunde vi lämna arenan. Efter det eskorterades vi ut från arenan och Stockholm av polisen. Det var ett minnesvärt och glädjande resultat!
Hur trivdes du i Sverige utanför planen?
- Jag kan inte säga nog positiva saker om mina upplevelser utanför planen i Sverige. Människorna är vänliga och välkomnande. De fick mig att känna mig hemma direkt och tack vare det var det en lätt omställning att bo utomlands. Alla var alltid villiga att hjälpa till. Jag träffade några av världens bästa människor i Sverige och har fått så många värdefulla vänskaper som jag kommer att vårda för resten av mitt liv. Jag har fortfarande kontakt med många av dem och längtar efter att få träffa dem igen.
Varför beslutade du dig för att flytta hem till USA inför säsongen 2012?
- Efter två framgångsrika år i Sverige var det svårt att tacka nej till möjligheten att spela för min hemstads klubb, Sporting Kansas City. De var också på uppgång och staden började ställa sig bakom laget. Deras fans är bland av de bästa i ligan och arenan är MLS:s bästa. Jag kände tränarna och många kompisar till mig spelade också i laget. Att komma tillbaka och få spela i MLS inför min familj och mina vänner kändes som det rätta beslutet då. Jag hade bevisat mig i Sverige och blivit bekväm med var jag var. Jag var redo för en ännu större utmaning. Jag är en person som aldrig är nöjd med var jag är och jag vill alltid sträva efter att bli bättre. Jag visste att det skulle bli ett stort test för mig och min karriär att spela för Sporting Kansas City, så jag beslutade mig för att komma hem och ge det ett försök.
Hur har saker och ting varit med Oklahoma City Energy FC så här långt? Att sätta ihop ett lag från ingenting måste vara en stor utmaning.
- Jag är väldigt överraskad över hur bra omställningen att komma till Oklahoma City Energi har gått. Den här staden behöver ett MLS-lag och det är tydligt att det här laget redan har resurserna och följet för att göra det till verklighet. Vi har en fantastisk tränare och en kanongrupp med spelare. Tränarna har gjort ett riktigt bra jobb med att hämta in självsäkra spelare som är hungriga på framgång. Vi har en blandning mellan erfarenhet och ungdom som har kompletterat varandra väldigt bra. Dessutom har det välkomnande vi har fått från samhället gjort att vi vill lyckas ännu mer. Vi har en fantastisk möjlighet framför oss och vi är säkra på att vi kommer att göra det väldigt bra.
Hur är Jimmy Nielsen som tränare? Såg du tränarpotential hos honom när ni var lagkamrater i Kansas?
- Jimmy har varit en inflytelserik person i mitt liv. Vi var nära som lagkamrater i Kansas och det var tydligt då att han hade ledaregenskaper för att bli en väldigt framgångsrik tränare i framtiden. Han har varit och är mycket respekterad av sina lagkamrater, tränare, kollegor och spelare. Som tränare kräver han mycket av sina spelare. Han ger oss friheten att uttrycka oss på planen, men har ett tydligt mål i huvudet i varje match. Hans taktiska kunskaper håller högsta klass, men hans förmåga att hantera spelare är det som sticker ut mest. Han får varje spelare att känna sig som en stor del av laget och pushar dem hela tiden till att lyckas. Detta gör att vi kämpar för honom, för vi vet att han kommer att kämpa för oss. Han har en "Var aldrig nöjd"-inställning, vilket hela tiden påtalas och trycks in i spelarnas huvuden vilket gör att alla hela tiden försöker bli bättre. Det är ett tecken på en tränare av högsta klass.
Vilka är de bästa spelarna du har spelat med respektive mot?
- De bästa spelarna jag har spelat med är Roger Espinoza, Graham Zusi, Matt Besler, Seth Sinovic, Martin Smedberg-Dalence och Emil Salomonsson. De bästa jag har spelat mot är Francesco Totti, Michael Bradley, Anders Svensson, Osvaldo Alonso och Darlington Nagbe.
Vilken position föredrar du att spela på och hur skulle du beskriva dig själv som spelare?
- Jag föredrar att spela central mittfältare. Jag ser mig själv som en väldigt bra tvåvägsmittfältare. Jag är en "blue collared player" som får spelet att flyta. Jag tycker att jag är trygg med bollen, har bra spelförståelse och jobbar hårt. Jag gillar att bidra till anfallen och göra så många mål och assists som möjligt, samtidigt som jag gillar att jobba defensivt och bryta passningar och sätta in hårda tacklingar.
Avslutningsvis, vad har du för mål med ditt fotbollsspelande framöver?
- Mina mål som spelare är att lyckas i varje lag jag spelar i. Ju bättre det går för laget, desto mer kommer jag att uppmärksammas individuellt. Jag vet att jag kan bidra med många mål och assists, men jag sätter inga specifika antal som jag ska uppnå varje säsong. Om jag spelar på den nivå jag kan så kommer de att komma. Jag kommer att fortsätta att sträva mot att spela på högsta möjliga nivå så länge jag kan. Givetvis är mitt mål också att spela i landslaget och på så sätt få representera mitt land.