Intervju med Richard Mulrooney, collegetränare och tidigare MLS-spelare
Richard Mulrooney blev nyligen utsedd till ny huvudtränare för fotbollslaget på University of Memphis, vilket blir hans första uppdrag som huvudtränare. Som spelare gjorde Mulrooney 285 matcher i MLS för bl.a. Houston, Dallas och San Jose och vann ligan tre gånger. Han gjorde dessutom fjorton A-landskamper för USA. I den här intervjun berättar Mulrooney bl.a. om sin spelarkarriär och sitt arbete på University of Memphis.
Richard Mulrooney föddes 3 november 1976 i Memphis, Tennessee. Mulrooney växte upp i och bodde i Memphis fram tills han började på college. Han studerade och spelade fotboll på Creighton University i Omaha, Nebraska mellan 1995 och 1998. Under sitt sista år på college kom han med i "Årets lag" för collegespelare i USA.
I 1999 års MLS College Draft (det som numera heter MLS SuperDraft) blev Mulrooney, som under sin karriär spelade ytterback, yttermittfältare eller defensiv mittfältare, draftad som nummer tre totalt. Han plockades av San Jose Clash, som nu går under namnet San Jose Earthquakes. Under sin första säsong spelade han alla matcher för San Jose, vilket han var ensam om i San Jose och ensam om bland alla rookies det året i MLS. Han var en av de nominerade till utmärkelsen "Rookie of the Year", men den vanns istället av Jay Heaps i Miami Fusion. Året därpå blev han utsedd till MVP i Earthquakes och vann den interna assistligan. Dessutom blev han mästare med San Jose. 2002 blev han uttagen i All-Star-laget för första gången och 2003 gjorde han ett mål i MLS-finalen, som San Jose vann. Året därpå blev han återigen uttagen i All-Star-laget, men det skulle bli hans sista säsong i San Jose.
Inför säsongen 2005 tradades Mulrooney till FC Dallas, som precis hade bytt namn till detta från Dallas Burn. Säsongen 2005 förstördes dock på grund av en tidig korsbandsskada, vilken gjorde att han bara spelade sju matcher. Året därpå var han tillbaka på planen och gjorde så bra ifrån sig att han fick priset "Comeback Player of the Year". Även 2006 blev han uttagen i All-Star-laget.
Inför säsongen 2007 blev Mulrooney tradad till Toronto FC, som då var ett expansionslag, men blev bara kvar där i knappt en månad och spelade bara två matcher innan han blev tradad tillbaka till Texas, denna gång till Houston Dynamo. I Houston skulle han bli kvar resten av spelarkarriären. 2007 vann han ligan med Houston och han var ordinarie, framförallt som högerback, i Houston fram till andra halvan av 2009 då han ådrog sig en svår knäskada och missade resten av säsongen. Säsongen 2010 spelade han 23 matcher, varav nitton från start, men fick inte sin kontraktsoption utnyttjad efter säsongen och efter att inte ha blivit plockad i Re-Entry Draften blev han klubblös och valde att lägga av vid 34 års ålder.
Totalt gjorde Richard Mulrooney 285 matcher i MLS (ej inräknat slutspel). På dessa gjorde han åtta mål och 68 assists. Det sistnämnda gör honom till den sjuttonde bästa i MLS-historien. Han gjorde också fjorton A-landskamper för USA. Den första kom i en träningsmatch mot Sydkorea i december 2001. 2003 var han med i truppen när USA kom trea i Gold Cup. Han spelade i fyra av fem matcher i turneringen, bl.a. hela tredjeplatsmatchen där Costa Rica besegrades med 3-2.
I januari 2013 fick Mulrooney erbjudande att börja jobba som assisterande tränare för fotbollslaget på University of Memphis. Memphis är ju som sagt Mulrooneys hemstad och han valde att tacka ja till erbjudandet. Efter en säsong som assisterande tränare för Memphis Tigers, som universitetet heter i idrottssammanhang, tog han över som huvudtränare i slutet av februari i år, detta efter att den tidigare huvudtränaren Richie Grant lämnat för CSU Bakersfield. Mulrooney står således nu inför sin första säsong som huvudtränare.
I den här intervjun fokuserar vi framförallt på Mulrooneys spelarkarriär, men även en del på hans roll som tränare. Ett stort tack skickas till Richard Mulrooney som ställde upp på intervjun, Alex Hubbard på Memphis Tigers kommunikationsavdelning och Joe Murphy som har tagit bilden ovan.
Till att börja med, berätta lite om din uppväxt i Memphis. Hur populär var fotbollen i Memphis jämfört med andra sporter och hur fastnade du för just fotboll?
- Ungdomsfotboll var lika stort då som det är nu. Men när ungar började komma upp till fjärde och femte klass bytte de till amerikansk fotboll eller baseboll, vilket utarmade våra lag. Nu byter inte ungarna sport lika mycket, vilket enligt mig är varför fotbollen blir starkare och spelarpoolen blir allt större. Mina föräldrar spelade för samma mixlag och de brukade ta med mig och min bror till planen för att se dem spela och det gjorde ett intryck på mig. Dessutom spelade min fem år äldre bror fotboll, och givetvis vill man som lillebror göra vad storebror gör, och resten är historia!
På 90-talet var fotboll och MLS inte lika stort i Nordamerika som det är idag. Gjorde det att du tvekade inför att satsa på en karriär som professionell spelare?
- Det stämmer, med tanke på att MLS vad jag har förstått, och har fått berättat för mig, nästan lades ned. Men det faktum att MLS är Nordamerikabaserad gjorde att jag inte tvekade, utan tvärtom. Jag har alltid känt att jag hade förmågan att spela på hög nivå, men jag har alltid haft starka band till min familj och mina vänner och ifrågasatte om jag hade drivet att flytta utomlands och spela. När MLS bildades visste jag direkt att det var ligan för mig, trots risken för att den skulle läggas ned och trots att den inte var lika stor som andra ligor runtom i världen.
Vilka är dina bästa minnen från din MLS-karriär? Är det några särskilda säsonger eller ögonblick som sticker ut?
- Jag har tre minnen från min MLS-karriär som sticker ut allra mest. Det är finalerna 2001, 2003 och 2007, där jag var lyckosam nog att få vara med och vinna. De säsongerna som helhet var härliga eftersom vi hade toppar och dalar, men att få avsluta året som mästare och lyfta pokalen var själva anledningen till att jag spelade fotboll. Att vinna, inte att sluta tvåa eller bara nå slutspelet.
Vilka var de främsta skillnaderna med att spela i MLS 2010 (din sista säsong) jämfört med 1999 (din första säsong)?
- Jag måste säga att expansionslagen mot slutet av min karriär gjorde det annorlunda, på så sätt att vi inte spelade mot Kansas eller Los Angeles typ sex gånger per säsong. Fler lag innebär såklart att man spelar färre gånger mot varje jag under säsongen och jag gillade det eftersom man vill möta olika spelare och lag under säsongens gång. Med införandet av spelarfacket mot slutet av min karriär fick vi mer rättigheter vilket gjorde mycket vad gäller löner, lagbyten under försäsongen och möjligenheten att tycka till om vad som var bra respektive dåligt med ligan.
Vilka är de bästa spelarna du har spelat med respective mot?
- Den bästa spelaren som jag har spelat med är tveklöst Landon Donovan. Han är den mest kompletta spelaren och jag har aldrig haft en lagkamrat som uppfyller det epitetet så fullständigt. Han kunde göra ett par mål per match om det behövdes eller tre assists om situationen tillät det. Den bästa jämförelsen jag kan göra för hans del är med Wayne Gretzky. Den bästa spelaren jag har mött är Peter Nowak. Han var riktigt jobbig att spela mot eftersom han rörde sig konstant, hade väldigt bra bolltouch och en inställning som inte överträffades av någon. Man hade en lång dag framför sig om man var tvungen att jaga honom på planen!
Vilka är dina bästa minnen från matcherna med landslaget?
- Ärligt talat är alla tillfällen med det amerikanska landslaget härliga minnen. Jag tog det aldrig för givet att bjudas in för att spela med dem, eftersom man kunde fråntas möjligheten när som helst, så man njuter av varenda sekund som om den var ens sista. Allt från Gold Cup till träningsmatcherna mot Mexiko till januarilägren i Kalifornien… Jag var lyckligt lottad som fick vara med om allt detta och kommer att minnas det för resten av mitt liv.
Kan du berätta lite om hur du hamnade på University of Memphis?
- Tränaren Richie Grant kontaktade mig under vintern 2012 och frågade om jag skulle vara intresserad av att börja jobba för deras fotbollsprogram och mitt omedelbara svar blev "absolut"! Jag hade alltid velat stanna kvar inom sporten som tränare men inga möjligheter hade kommit fram till dess. Och det faktum att jag kommer från Memphis och att universitetet ligger femton minuter från där jag växte upp… Det var en "no-brainer"!
Har några av dina gamla tränare inspirerat dig? Försöker du efterlikna någon av dem?
- Jag tror nog att alla mina gamla tränare har påverkat min tränarstil. Givetvis finns det saker som jag fattade tyckte för och som jag har implementerat i träningar idag, och det finns andra stilar eller filosofier som inte faller mig i smaken. Men jag tror att jag tog till mig vissa bitar från alla mina tidigare tränare och det har gjort mig till den tränare och person jag är idag.
Hur skulle du beskriva Mark Sherrod, som tidigare spelade för Memphis och som draftades av Houston Dynamo inför årets säsong? Pratade Dominic Kinnear med dig om honom innan draften?
- Mark är en kille som ger allt på planen och som nu när han är i en professionell miljö kommer att bli bättre och bättre, eftersom fotbollen nu är ett heltidsjobb för honom. Men han är en än bättre person utanför planen, på så sätt att han är respektfull och väluppfostrad och det kommer att ta honom lika långt inom fotbollen som när han sen har gjort sitt inom sporten. Jag hade ingen kontakt med Dynamo inför draften, men jag tror att Mark drog ögon till sig tack vare sitt spel under årets Combine.
Finns det fler talangfulla spelare på University of Memphis som du tror att vi kan få se i MLS i framtiden?
- Jag tycker att vi har ett par killar som kanske kan ta sig till nästa nivå, men jag tror att de behöver lite mer tid för att utvecklas och mogna på och utanför planen, precis som många andra spelare i det här landet. Till syvende och sist är det upp till dem att förbättra sig och träna extra för att ta dem över tröskeln för att uppmärksammas av tränare på högre nivå.
Avlsutningsvis, vad tycker du, som är född och uppvuxen i Memphis, är det bästa med den staden? Vad bör besökare till staden se till att inte missa?
- Jag gillar livsstilen i Memphis. Det är inte en stad där alla har bråttom eller motorvägarna är överfulla. Det är en plats där man kan hitta trevliga människor att umgås med, njuta av fantastisk BBQ och se en NBA-match på kvällen eller gå på en konsert på FEDEX Forum. Den har lite av allt, men inte för mycket av något som skulle tvinga iväg en från den här vackra delen av landet. Det är mitt hem och jag är glad att så är fallet.