Redaktören funderar: Årets märkligaste trade i MLS
Efter flera månaders rykten och arbete från den sportsliga ledningen i Toronto lyckades man i mitten av augusti värva den argentinske anfallaren Maximiliano Urruti. Nu, efter inte ens en månad i klubben, har han tradats till Portland. Utmärkelsen ”Årets märkligaste trade” har en given vinnare.
Jag har följt MLS sedan säsongen 2009 och har vid det här laget vant mig vid att tappa hakan och/eller skaka på huvudet över ageranden från Toronto FC. Det har bl.a. handlat om att de har bytt ut närapå hela truppen flera gånger inom loppet av ett par säsonger, spelare som har nobbats eller tradats iväg som snabbt har gjort succé i sina nya lag, sanslöst usla och dyra värvningar och ifjol den historiskt dåliga säsongsinledningen med nio raka förluster. Ändå är det inte utan att man återigen tror sig befinna sig i en feberdröm när det idag meddelades att den argentinske anfallaren Maximiliano Urruti, som Toronto närapå hela säsongen har ryktats försöka värva, har tradats till Portland Timbers efter inte ens en månad i klubben. I utbyte får Toronto det senare av Portlands två val i förstarundan i 2015 års MLS SuperDraft, en summa allocation money samt anfallaren Bright Dike, som inte har spelat en minut MLS-fotboll i år på grund av den korsbandsskada som han ådrog sig under försäsongen. Det behövs ingen betänketid för att utse vinnaren av den imaginära utmärkelsen "Årets märkligaste trade".
Nu tänker jag i textform fundera lite kring Torontos beslut att trada Urruti till Portland. Till att börja med måste man veta att Toronto för knappt en vecka sedan sparkade Kevin Payne, sin General Manager sedan november ifjol. En inte alltför vågad gissning är att värvningen av Urruti (en 22-årig anfallare från Newell’s Old Boys i den argentinska ligan) var Kevin Paynes beslut betydligt mer än tränaren Ryan Nelsens. Nelsen har tydligt visat under året genom värvningarna/lånen av spelare som Robert Earnshaw, Hogan Ephraim, John Bostock och Jeremy Brockie samt utnämningen av landsmannen Duncan Oughton till assisterande tränare att han helst värvar folk som han själv har spelat med eller mot, och nu när Urruti släpps efter inte ens en månad i truppen kan man dra slutsatsen att han inte värderades särskilt högt av Nelsen. Nelsen sa i ett uttalande att budet från Portland var "an offer […] that we could simply not pass on", men ärligt talat – en korsbandsskadad anfallare som har gjort sex mål på 23 matcher i MLS, ett ännu icke bestämt draftval i nästnästa års draft (vem vet om Ryan Nelsen ens är kvar i Toronto då?) och en summa allocation money? Nej, det är inte direkt ett monsterbud som Portland lade upp på bordet. Om Nelsen känner att det budet var omöjligt att tacka nej till så kan han inte ha värderat Urruti, som under sin knappa månad i Toronto hann med två inhopp på totalt 37 minuter, speciellt högt. Att Nelsen och Payne skulle vara ovänner och att Nelsen nu vill göra en markering gentemot Payne när han är borta genom att trada bort den spelare som Payne har jobbat i månader för att värva tror jag dock är osannolikt. Nelsen och Payne känner varandra sedan många år tillbaka sedan deras säsonger i D.C. United i början av 00-talet, och Payne handplockade ju Nelsen till tränarposten i Toronto inför årets säsong. Nelsens beslut att släppa Urruti är således med all säkerhet det han verkligen tror är bäst för laget.
Intressant är också att fundera över vem som tog första kontakten i den här traden. Var det Toronto och Ryan Nelsen som gick runt bland klubbarna i MLS och erbjöd Urruti (något som var möjligt först nu med Kevin Payne borta från klubben), eller var det Portland som sökte upp Toronto specifikt för att kunna plocka Urruti, medvetna om att det framförallt var Kevin Paynes värvning och att Nelsen därför skulle kunna vara lättövertalad att släppa Urruti? Om så var fallet så måste rimligen Portlands tränare Caleb Porter ha haft ögonen på Urruti under en längre tid och kanske rentutav själv ha varit intresserad av att värva honom. Denna hypotes stärks av Porters uttalande på Portlands hemsida när traden offentliggjordes; "Maximiliano is a player we know well, one we feel will be a great fit in our system and scouted extensively prior to him signing with Toronto".
Toronto har som sagt på senare år haft en dålig ovana att nobba eller trada spelare som direkt blir skitbra i sina nya klubbar. Bara några exempel på dessa är anfallarna Alan Gordon och Camilo samt mittfältaren Luis Silva. Gordon tradades från Toronto till San Jose under sommaren 2011 och fick ett jättegenombrott säsongen därpå, då han gjorde tretton mål och sju assists på 23 matcher. Brassen Camilo provtränade med Toronto inför säsongen 2011, men blev nobbad och skrev istället på för Vancouver Whitecaps FC inför säsongen 2011 (deras första i MLS). Camilo blev Vancouvers bästa målskytt säsongen 2011, hade ett mellanår ifjol men ligger nu trea i skytteligan med fjorton fullträffar, vilket är åtta fler än Torontos bäste målskytt Robert Earnshaw. Luis Silva är en offensiv mittfältare som efter att ha briljerat på collegenivån draftades inför fjolårssäsongen och på sin höjd var okej i Toronto (fem mål och sju assists på 44 matcher). I D.C. United, dit han tradades i början av juli, har han inlett strålande och har gjort tre mål och en assist på sju matcher. Det får även sägas att Toronto att döma av resultaten så här långt gjorde en riktigt kass draft i år. De valde ju att trada bort sitt förstaval i draften till New England (som med det plockade backen Andrew Farrell som har skött sig utmärkt) och med sina två val plockade Toronto istället mittfältaren Kyle Bekker och anfallaren Emery Welshman. Bekker startade säsongspremiären men har sedan dess spelat 55 minuter MLS-fotboll på de efterföljande 26 matcherna och Welshman har efter sitt fem minuter långa inhopp i premiären inte spelat någonting i MLS. Istället för Bekker kunde Toronto t.ex. ha plockat någon av Deshorn Brown och Dillon Powers, som nu är mitt uppe i ”Rookie of the Year”-mässiga säsonger i Colorado, men det är såklart lätt att agera General Manager när man har facit i hand.
Varför går jag då igenom alla dessa misslyckanden på transfermarknaden från Torontos sida? Jo, för om det är något man kan vara helt säker på nu, så är det att Maximiliano Urruti kommer att vara fullkomligt lysande i Portland. Troligen kommer han göra ett par mål redan i år, för att nästa år utmana om både skytteligatiteln och MVP-utmärkelsen. Att satsa pengar på Urruti som skytteligavinnare nästa år är lika säkert som att köpa norska statsobligationer. Att på ett sånt här sjukt konstigt sätt tradas bort från Toronto, som nästan alltid tycks fucka upp det var gäller transfers, kan inte bädda för något annat än en megasuccé i Portland för Urruti. Ett stort grattis skickas till Portland och Caleb Porter. Ni har troligen gjort årets bästa värvning i MLS!