Tinnerholm: ”Varje dag är som ett nytt äventyr” – exklusivt för SvenskaFans.com

Filip Wollin befinner sig i Toronto och har där träffat och intervjuat Anton Tinnerholm om bland annat livet i New York, förhoppningarna om landslaget och känslorna för Malmö FF.

Intresset för MLS i Sverige har troligtvis aldrig varit så stort som i dagsläget. Det var i slutet av mars i år som det stod klart att Zlatan Ibrahimovic skrivit på för Los Angeles Galaxy och plötsligt hade alla de svenskar som följer den robuste anfallarens karriär slaviskt fått en ny klubb och liga att följa.

Zlatan är dock inte den enda svensken som huserar i den nordamerikanska toppligan, utan faktum är att det finns ytterligare sju stycken. En av dem är Anton Tinnerholm, som sedan i början av året representerar New York City FC och där han under sina drygt åtta månader i USA:s största stad gjort stor succé.

I samband med den gångna helgens storstadsmöte mellan Toronto FC och New York City FC på BMO Field var undertecknad på plats för att bevittna sin första MLS-tillställning någonsin. Gästerna gick vinnande ur striden efter ett sent avgörande och efteråt fick jag en pratstund med en nyduschad Tinnerholm inne i omklädningsrummet (!) – vilket tydligen är ett vanligt förekommande när det kommer till Nordamerika där journalisterna har ett betydligt större spelrum än på de europeiska arenorna.

Hur går dina tankar kring matchen?
– En på förhand tuff bortamatch som förändras lite när de får ett tidigt rött kort. Det är klart det blir en fördel för oss då, men jag tycker inte vi utnyttjar det till fullo. Vi tar ledningen ganska tidigt och har efter det flera bra lägen att utöka och hade vi gjort det hade nog matchen varit död. Men i stället tappar vi bollen, de kontrar och kan kvittera innan halvtid. Sedan i den andra halvleken är vi lite slarviga, men huvudsaken är att vi står här med tre poäng efter ett sent avgörande. Så det kvittar lite hur matchen ser ut så länge vi vinner och det gjorde vi i dag.

Er säsong så här långt, vad finns det att säga om den?
– Den är mer än godkänd. Vi hänger på i toppen och på hemmaplan är vi fortfarande obesegrade, där är vi ruggigt stabila och har tagit de flesta av våra poäng. På bortaplan släpper vi in lite för mycket mål för att kunna ta fler poäng och det är något vi måste jobba på samtidigt som vi ska fortsätta prestera hemma. Så det har flutit på bra både för laget och mig personligen.

Vad är det som gör att det inte fungerar lika bra på bortaplan?
– Bortamatcherna i den här ligan är väldigt tuffa. Många undrar varför, men det är tuffa resor med många långa flygresor med tidsskillnader och varierande klimat. Det tar på krafterna.

Hur ser du på livet som fotbollsproffs i USA?
– Jag tror inte man lever som ett typiskt fotbollsproffs på det sättet. Här blir man inte igenkänd av folk på stan och man kan göra vad som helst utanför planen, så man kan leva ett rätt härligt liv vid sidan av fotbollen. Sedan lever man ändå som en professionell idrottsman, det är inte direkt så att man går ut och tar en öl dagen innan match. Intresset för fotbollen i stan är inte särskilt stort, det finns många andra sporter som är betydligt större. Fotbollen växer väl, men New York är en så pass stor stad att jag tror det kommer bli svårt för den att bli nummer ett. Nu är den kanske nummer sex eller sju i rangordning, så det är långt kvar.

Trivs du med att vara anonym?
– Jag föredrar det faktiskt. Sedan var man väl inte någon rockstjärna i Malmö, men klart man blev igenkänd där. Här kan man gå runt helt anonymt på stan utan att tänka sig för, så man lever inte det typiska fotbollsproffslivet. Samtidigt som man har ett jobb kan man semestra och turista och se lite av landet, så jag trivs otroligt bra här. Framför allt med fotbollen, men även utanför.

Det råder ingen tvekan över att den 27-årige ytterbacken är tillfreds med tillvaron i en av världens största och mest pulserande städer. Det är dock inte allt som är en förnöjelse och i början av sitt stora äventyr fanns det en del förvirrande ögonblick.

– Klart det var en stor omställning i början. Det var första gången för mig jag skulle spela utomlands och mycket var nytt. Det underlättade mycket att jag förstod språket, så man kom ganska snabbt in i det. Men det är mycket som är annorlunda här, man trodde det var det mest välutvecklade landet då det ändå någonstans är härifrån världens styrs. Men det är väldigt mycket saker som är komplicerade.

Har du några exempel?
– Min lön får jag i bankcheckar som jag får gå och lösa in i stan och vägarna här är skit. Det går knappt att dricka kaffe i bilen på väg till träningarna. Sedan tar allt så lång tid här, vill du få något gjort är det en långgående process. Vi svenskar är nog väldigt bortskämda med hur bra vi har det, så den biten var en stor omställning även om jag trivdes bra från första början. Det är helt enkelt vad man gör det till.

Trots en mindre lyckosam inledning på tiden i sin nya klubb resultatmässigt har hela laget ryckt upp sig rejält och är med i det absoluta toppskiktet och utmanar. Men det har också tagit ordentligt på krafterna då ledighet inte är något spelarna får i överflöd.

– Vi hade en riktigt dålig försäsong där vi knappt vann en match, men sedan började ligan och vi vann de fyra första matcherna. Så det kanske säger något om att försäsongen inte är så viktig resultatmässigt. Men nu känns det väldigt bra, vi är med i toppen och målsättningen är att nå en topp två-placering även om vi helst ska ta flest poäng av alla lag i båda konferenserna. Det har varit en annorlunda säsong, men det rullar på. Under sommaren hade vi sammanlagt tre dagars semester och säsongen börjar i mitten av januari och håller på till mitten av december om vi går till slutspel. Så säsongen är otroligt lång här utan några egentliga break, så det har blivit en utmaning och kommer fortsätta vara det framöver.

Vad var det som gjorde att du beslöt dig för att flytta till USA?
– Jag trivdes otroligt bra i Malmö, det ska jag inte sticka under stolen med. Men jag kände samtidigt att det var dags för en ny utmaning och ett nytt äventyr. Jag hade varit i Malmö ett tag och hade väl mer eller mindre upplevt allt som går att uppleva där. Det fanns lite alternativ, men när New York kom upp var det väldigt lockande från första början. Både med staden och laget med några världsstjärnor. Klubben i sig är väldigt professionell med hur allt styrs med tränarstab, sjukgymnaster och läkare. Teamet runt om är mycket större än vad jag är van vid från Sverige och träningsanläggningen är toppmodern, så förutsättningarna för att bedriva en daglig verksamhet är väldigt goda. Jag fick ett väldigt bra intryck när jag pratade med dem och när jag hörde om deras intresse blev jag direkt väldigt sugen och det växte sig bara allt större.

Vilka andra klubbar visade intresse?
– Det fanns några från Cypern, Belgien och några andra europeiska länder. Mer än så vill jag inte säga.

Staden New York i sig, hur mycket vägde den in i ditt beslut?
– New York är helt klart något extra, men jag hade aldrig tidigare varit där och hade ingen aning. Men det är klart att när man pratade med folk som varit där hade alla blivit förälskade och när man sökte runt lite fick man ett väldigt bra intryck. Så det är klart att det spelade in. För mig är det väldigt viktigt att min fästmö trivs bra, och det är inget som säger att hon skulle göra det bara för att det är New York. Men vi båda trivs verkligen jättebra och tillsammans har vi upptäckt staden och landet.

Hur är livet i New York jämfört med Åtvidaberg och Malmö där du tidigare bott?
– Det är en smula annorlunda jämfört med Åtvidaberg, haha. Vi har väl några ställen vi brukar gå till och det är en fantastisk stad med många olika kulturer och vill du göra något kan du göra det. Så livet utanför fotbollen är verkligen klass. Varje ledig dag är som ett nytt äventyr och det tar vi verkligen vara på, vi har sagt att vi ska göra så mycket som möjligt nu när vi är här.

Vad brukar du göra på fritiden?
– Vi håller på att upptäcka stan, men det gör man ju inte direkt på en dag. Det finns många grymma området i New York, givetvis på Manhattan men även i Brooklyn och andra delar av staden.

Är du bosatt på Manhattan?
– Ja, det är jag.

Fick du hjälp av klubben med att hitta boende?
– De hjälpte mig en del med att leta, men jag pratade väldigt mycket med Alexander Ring i laget om var man ska bo. Med tanke på att träningsanläggningen ligger uppe i norr kan man inte bo var som helst på Manhattan. Du kan till exempel inte bo i Brooklyn, det skulle ta två timmar att ta sig till anläggningen med all trafik och rörelse. Så vi bor perfekt nu ur ett perspektiv att smidigt kunna ta sig till träningarna samtidigt som det är nära till stan och Central Park.

Vilka är de största skillnaderna med livet i USA jämfört med Sverige?
– Det är verkligen svårt att säga vem som är en typisk New Yorker. Här finns så otroligt många olika kulturer och när man pratar med folk på stan är de från alla möjliga länder. Sedan är alla väldigt öppna och pratar med en, och det är inte bara för jag är en fotbollsspelare, för det har de ingen aning om. Utan folk är bara allmänt öppna och trevliga av sig.

Finns det något du saknar med Sverige?
– Självklart saknar jag både familj och vänner därifrån, så är det ju. Men jag har väldigt bra kontakt med dem via telefon och det är många av dem som kommer hit och hälsar på, så det fungerar ändå.

Hur skulle du vilja jämföra kvaliteten på fotbollen i MLS och Allsvenskan?
– Här är det väldigt höga toppar och djupa dalar. Vi har spelare som David Villa och Maxi Moralez, som är en fantastisk spelare och en av de bästa jag spelat med. Sedan om vi kollar på Toronto har de bland annat Giovinco, Altidore och Bradley. Så toppen är väldigt hög med alla stjärnor och många lag lägger ju sina pengar på just anfallare och yttrar, så jag som ytterback får ständigt de bästa mot mig och det blir ju till en stor utmaning. Sedan taktiskt är det inte lika bra här, det är mycket upp och ner. Har man en tvåmålsledning med tio minuter kvar kan man lika bra torska med 2–3. Så taktiskt är väl inte alla lag lika drillade som i Sverige, men den individuella kvaliteten är betydligt högre och det känns som den höjs ytterligare när man köper in många yngre spelare från Sydamerika samtidigt som man också köper in redan etablerade storstjärnor som Rooney och Zlatan.

Hur är det att ha David Villa som lagkamrat?
– Det är klart han höjer kvaliteten och han har en erfarenhet som ingen annan i laget har, så det är klart han är viktig för oss. Samtidigt har han varit väldigt mycket skadad i år men vi har ändå klarat oss bra utan honom, så det visar att vi har en ganska bra bredd inom laget. Men givetvis får vi en extra dimension när han är med på planen, det är inget att snacka om.

Det råder ingen hierarki inom spelartruppen, som att han slipper träna eller liknande?
– Absolut inte, det är på lika villkor för alla. Han är här för att göra mål, det är hans stora uppgift och det gör han bra.

Spelet i MLS svänger ju väldigt mycket, är det en för- eller nackdel för dig personligen?
– För mig passar det bra. Jag är en ganska löpstark spelare som gillar att hänga med offensivt, så för mig passar det perfekt. Sedan finns det vissa matcher där det är otroligt jobbigt, speciellt när man har de bästa yttrarna mot sig. Så det kan vara jobbigt många gånger men samtidigt väldigt roligt och jag har fått ett väldigt stort förtroende offensivt då de vill jag ska hänga med upp i banan.

Så du känner att du fortfarande utvecklas som spelare?
– Min offensiv har verkligen utvecklats och jag har bidragit förvånansvärt mycket framåt i år. Sedan är det en hel del tillfälligheter och man kan inte stirra sig blind på poängen, men just nu är jag inne i ett bra flow.

Efter sina många fina insatser för New York City FC har det börjat spekulerats om att Tinnerholm är för bra för att spela sin fotboll i USA och borde söka sig tillbaka till Europa. Även om han trivs bra med sin nuvarande situation stänger han inga dörrar gällande nya utmaningar i en större liga.

– Det är klart att om det kommer ett intressant erbjudande får man väl tänka över det. Sedan var och vilken liga är man kanske lite mer kräsen med nu när man trivs så bra här och när det gått så bra som det gjort för oss, men jag har absolut inte stängt någon dörr. Man har blivit klokare med åldern och jag vet nu på ett ungefär vad som skulle passa mig. Sedan vet man aldrig vad som händer i den här branschen. Klubben kanske inte vill ha kvar mig och då måste jag dra. Det går inte att säga att jag ska vara här i åtta år, för det kan ändra sig snabbt.

Men du känner att du gjort ett gott intryck?
– Det har rullat på väldigt bra, speciellt med offensiven. Jag har gjort några osannolika mål som jag aldrig tidigare varit i närheten av, och det har gjort att mina lagkamrater försöker få mig att komma i bra läge för att jag ska kunna skjuta. Det är jag inte riktigt van vid, men samtidigt har jag tagit till mig förtroendet på ett bra sätt och gjort några fina mål och framspelningar.

Har du några målsättningar du strävar efter?
– Just nu är det ju att vinna MLS, jag vill alltid vinna allt där jag spelar. Sedan har jag väl inga andra mål utan man får ta det som det kommer.

Följde du VM något under sommaren?
– Så mycket jag kunde, men det var inte det enklaste med tidsskillnaderna. Jag såg en match med Sverige och det var den mot Tyskland, alla andra missade jag. Så det var hopplöst och man kände sig faktiskt ganska uppgiven.

Har du själv några tankar på att spela i landslaget?
– Absolut har jag det. Det rullar ju på väldigt bra här nu, så den dörren har man inte heller stängt. Men det är alltid upp till Janne Andersson om han tycker jag gör det tillräckligt bra, då blir jag väl uttagen och om inte blir jag inte uttagen.

Har du haft någon kontakt med landslagsledningen?
– Nej, det har varit helt tyst därifrån.

Vad tror du om dina möjligheter till landslagsspel så länge du spelar i USA?
– Som sagt har det gått väldigt bra här nu, och 2017 gjorde jag kanske min bästa säsong i karriären även om jag gjort mer poäng nu. Så personligen känns det väldigt bra, sedan vad Janne anser om ligan vet jag inte. Men Gustav Svensson fick ju vara med och spela VM, så det finns väl en chans. Men jag kör på här och försöker göra mitt bästa, så får vi se vad som händer i framtiden.

Den dag du eventuellt återvänder till Sverige, är det Malmö FF som gäller då?
– Det får man ju se då om de över huvud taget vill ha mig. Det är ingen idé att spekulera kring det nu, utan det får man ta den dag det är aktuellt. Det måste ju passa för klubben jag ska till också, så det är inte lönt att stå och spekulera om jag ska hit eller dit.

Men om Malmö hade hört av sig och visat intresse, hade de gått före i turordningen då?
– Jag trivdes otroligt bra där och har många fina minnen därifrån. Jag fick väldigt mycket kärlek från fansen, så man har naturligtvis ett väldigt stort hjärta kvar i både klubben och staden. Men som sagt vet man aldrig med den här branschen.

Så du stänger inga dörrar för andra klubbar?
– Det blir bara dumt att stå här och säga så, för har man för sig att man bara ska tillbaka till Malmö och de står där med tre högerbackar i klass med Dani Alves är det till att skjuta sig själv i foten.

Följer du fortfarande laget?
– Det gör jag, även om det inte är helt enkelt med tidsskillnaden här. Men jag följer dem så mycket jag kan och de har verkligen ryckt upp sig här mot slutet.

Har du kontakt med några av dina gamla lagkamrater?
– Jag snackar en del med Fredrik Andersson och även lite med Safari och några andra, de är lite sjuka men också väldigt roliga, haha.

Slutligen, hur tror du det kommer gå för Malmö den här säsongen?
– AIK känns väldigt stabila och det är ändå elva poäng som skiljer, så jag tror det kan bli väldigt tufft att vinna ligan även om de börjat klättringen. Elva poäng är ändå elva poäng liksom även om det kanske kommer svackor för AIK. Så möjligheten finns även om den är ganska liten. Men att nå Europaspel tror jag är fullt möjligt.