Redaktören kartlägger: "Rookie of the Year"-kandidaterna i MLS
Varje år ges i MLS en utmärkelse till den bästa rookien, det vill säga en spelare som gör sitt första år som professionell spelare. Här kommer en genomgång av de spelare som i år är favoriter till att ta hem den nämnda utmärkelsen.
Varje säsong delar man från MLS-håll ut en utmärkelse till årets bästa rookie, det vill säga en spelare som gör sitt första år som professionell spelare. I regel handlar det om spelare som har blivit plockade i draften, men som ska ses nedan kan det även handla om spelare som har flyttats upp från den egna akademin eller värvats som så kallade homegrown players.
Ända sedan MLS:s jungfrusäsong 1996 har "Rookie of the Year"-utmärkelsen delats ut och bland spelarna som har fått ta emot utmärkelsen kan bl.a. nämnas Ben Olsen, Carlos Bocanegra, Clint Dempsey och Maurice Edu. Förra året gick priset till Chicago Fires mittback Austin Berry, som i match nummer sju för säsongen fick göra debut i MLS och gjorde det så bra att han sedan dess har spelat varenda sekund för Chicago i ligan. Här kommer en genomgång av de spelare som jag tror, baserat på hur de har presterat i ligan, är favoriter till att ta hem årets "Rookie of the Year"-utmärkelse.
Dillon Powers, mittfältare, Colorado Rapids
22-årige Powers draftades inför årets säsong från University of Notre Dame som nummer elva totalt i MLS SuperDraft och han har klivit in och tagit en ordinarie plats som tvåvägsmittfältare på Rapids innermittfält. Powers har på 25 matcher gjort fyra mål och fem assists och visade med sitt mål i hemmamatchen mot Portland i slutet av mars att han har ett sjujäkla distansskott. Att ta en ordinarie plats brukar räcka långt för att vara med i diskussionerna om "Rookie of the Year"-utmärkelsen, och om man dessutom gör bra ifrån sig ser saker och ting än mer lovande ut. Därför är Powers i dagsläget en av favoriterna till den här utmärkelsen.
Deshorn Brown, anfallare, Colorado Rapids
Rapids gjorde bevisligen en bra draft i år, för här kommer en till av deras spelare. Den jamaicanske anfallaren Deshorn Brown, som senare i år fyller 23, draftades som nummer sex totalt från University of Central Florida och är i dagsläget målfarligast i Colorado med sina sju mål på 24 matcher. Han har även stått för fyra assists, vilket är tredje bäst i laget. Brown är med sina 188 centimeter en ordentlig pjäs för backarna att tampas med, men han är även riktigt snabb och löpstark. Avslutningarna håller inte toppklass än så länge, men om Brown kan kravla sig upp på ett tvåsiffrigt antal mål tror jag att han tar hem det här.
Andrew Farrell, back, New England Revolution
Farrell tippades inför årets MLS SuperDraft att väljas först, och precis så blev det också. New England tradade till sig förstaplatsen i draften från Toronto för att kunna plocka Farrell, och han har gått in och tagit en ordinarie plats till höger i deras backlinje. Han kan även spela centralt i backlinjen, men tränaren Jay Heaps har inte haft någon anledning att flytta på Farrell i och med att han har varit ruggigt stabil i sitt spel. Att han bara har stått för en assist så här långt drar ned betyget en aning.
DeAndre Yedlin, back, Seattle Sounders FC
Yedlin är precis som den nyss nämnde Farrell högerback, men blev inte draftad inför i år utan värvades som en homegrown player. Detta var möjligt att göra tack vare att han 2010 och 2011 spelade i Seattles ungdomsakademi innan han lämnade för collegespel för University of Akron. Med Yedlin i laget blev Adam Johansson inte längre nödvändig att ha kvar för Seattle och Yedlin har, med undantag för när han var iväg och spelade U20-VM för USA, varit gjuten i Seattles startelva från match ett. Han har framförallt imponerat med sin ettrighet och sina offensiva kvalitéer.
Gyasi Zardes, anfallare, Los Angeles Galaxy
Folk som har järnkoll på collegefotbollen menar att om Galaxy inte inför årets säsong hade värvat Zardes som en homegrown player, och han därmed hade gått via draften, då hade han valts som nummer ett. Zardes fullkomligt vräkte in mål för CSU Bakersfield, något som han kanske inte kan beskyllas för att ha gjort för Galaxy så här långt (tre mål på sjutton matcher) men då ska det sägas att han även har spelat en del yttermittfältare, vilket inte är hans naturliga position. Jag tror att Zardes behöver en sjuhelvetes säsongsavslutning för att kunna vinna "Rookie of the Year"-utmärkelsen, men med Landon Donovan och Robbie Keane i storform finns det i alla fall goda förutsättningar för Zardes att göra mycket poäng framöver.
Jonathan Osorio, mittfältare, Toronto FC
I ett Toronto där det inte har funnits mycket att hurra över den här säsongen har 22-årige Osorio, som flyttades upp från den egna akademin inför i år, i alla fall varit en liten ljusglimt. Sedan tidigt i somras har han varit helt ordinarie på Torontos mittfält, och de enda MLS-matcher han inte har deltagit i sedan dess var på grund av att han blev uttagen i Kanadas Gold Cup-trupp. Med sina fem mål på 21 spelade matcher är Osorio tvåa i den interna skytteligan (ett mål efter Robbie Earnshaw) och lär inte bli petad ur startelvan nu under de matcher som är kvar av säsongen. Möjligen kan dock Osorios chanser till "Rookie of the Year"-utmärkelsen försämras av att hans lag ligger så taskigt till i tabellen och därmed med all sannolikhet inte kommer att vara med i slutspelet.
Adam Jahn, anfallare, San Jose Earthquakes
Likt med tidigare nämnde Gyasi Zardes tror jag att San Jose-anfallaren Adam Jahn behöver en riktigt vass avslutning för att kunna vara med i racet om "Rookie of the Year"-utmärkelsen. Han inledde säsongen mycket bra, med fyra mål på de första nio matcherna, men nu har han inte gjort mål sedan början av maj. De fyra målen gör dock att han alltjämt är näst målfarligast i San Jose efter Chris Wondolowski, vilket skvallrar om att de övriga anfallarna i San Jose inte har haft några speciellt bra säsonger. Om Jahn, som plockades från Stanford University som nummer femton totalt i MLS Supplemental Draft, prickar in fem-sex mål varav några matchavgörande som bidrar till att San Jose tar sig till slutspel kanske han åter kan bli en kandidat för ”Rookie of the Year”-utmärkelsen. Jahn lär få mer speltid under säsongen trots hans måltorka, för han är 1,90 lång och således riktigt bra att han på planen i slutet av matcher när man vill slå långt för att jaga en kvittering.
