Redaktören tipsar: "Next Goal Wins"
Efter att precis ha sett klart dokumentärfilmen "Next Goal Wins", som handlar om Amerikanska Samoas fotbollslandslag och den holländskamerikanske tränaren Thomas Rongens arbete med dem under kvalet till VM 2014, kommer här en recension.
"Next Goal Wins" är en dokumentärfilm som handlar om Amerikanska Samoas landslag, ett landslag som har suttit fastkilat i den absoluta botten av FIFA:s världsranking under många år. Filmen tar sitt avstamp i Amerikanska Samoas historiska VM-kvalförlust mot Australien i april 2001. Vad var det då som var så historiskt med den matchen? Jo, Australien vann med 31-0 och slog med det rekordet för störst segermarginal i en landskamp. Ett annat rekord som slogs i den matchen var rekordet för flest gjorda mål av en spelare i en landskamp. Australiens anfallare Archie Thompson gjorde nämligen tretton mål.
Inledningsvis får man i filmen se klipp från när Amerikanska Samoa spelade i 2011 års Pacific Games, ett slags mini-OS för önationer i Stilla Havet. Under ledning av den skrikige Samoabördige amerikanen Larry Mana’o förlorade Amerikanska Samoa alla sina fem matcher och stannade till slut på den mindre smickrande målskillnaden 0-26. För motståndet i Pacific Games stod Nya Kaledonien, Salomonöarna, Vanuatu, Tuvalu och Guam. Amerikanska Samoas fotbollsförbund kände vid det här laget att man behövde hjälp inför det kommande VM-kvalet som skulle äga rum i november. Man bad det amerikanska fotbollsförbundet om hjälp, detta eftersom Amerikanska Samoa som namnet antyder är ett amerikanskt territorium. Det amerikanska fotbollsförbundet gick ut med en platsannons för tjänsten som förbundskapten för Amerikanska Samoa, men fick bara in en ansökan. Den kom från Thomas Rongen. Thomas Rongen är en 57-årig holländskfödd tränare som har bott länge i USA och tränat en rad olika lag på alla tänkbara nivåer, bland annat U20-landslaget och D.C. United och Chivas USA i MLS. Rongen fick jobbet och åkte till Amerikanska Samoa för att förbereda dem inför de kommande VM-kvalmatcherna mot Tonga, Cooköarna och Samoa i nämnd ordning. Dessa tre lag utgjorde tillsammans med Amerikanska Samoa en grupp där alla skulle möta alla en gång och bara gruppvinnaren gick vidare till nästa kvalomgång.
Rongen märker tidigt att nivån på Amerikanska Samoas landslag inte precis är vad han har vant sig vid som tränare i USA. Man får följa Rongens arbete med att träna och förbereda sina spelare, bland annat genom att själv illustrera hur en glidtackling ska gå till. Två spelare uppmärksammas särskilt i filmen. Den ena är målvakten Nicky Salapu som stod i mål i den tidigare nämnda 0-31-förlusten mot Australien och som efter matcherna i Pacific Games valde att sluta i landslaget. Efter övertalning från Rongen gjorde han dock comeback och återvände till VM-kvalmatcherna. Den andra spelaren som får mycket uppmärksamhet är Johnny "Jaiyah" Saelua, som är född man men som är en s.k. fa'afafine, vilket ses som ett slags tredje kön i den samoanska kulturen. En fa'afafine är alltså en biologisk man som ser sig som kvinna, ordet kan översättas till "in the manner of (a) woman". Saelua spelade mittback för Amerikanska Samoa i VM-kvalmatcherna.
(SPOILERVARNING)
Samtliga matcher i den här VM-kvalgruppen spelades på Toleafoa J. S. Blatter Soccer Stadium i Samoas huvudstad Apia i slutet av november 2011. I den första matchen under ledning av Thomas Rongen stod Tonga för motståndet. Amerikanska Samoa tog ledningen i 43:e minuten då Ramin Ott, till vardags arbetandes i den amerikanska militären och som tog ut hela det årets semester för att åka och spela VM-kvalmatcherna, drog på ett inte speciellt bra distansskott men som fumlades i mål av Tongas målvakt. Glädjen var såklart total bland spelarna och ledarna i Amerikanska Samoa och än bättre blev det när Shalom Luani lobbade in 2-0 i den 74:e minuten. Tonga fick in en reducering i 88:e minuten men kom inte närmare en poäng än så. Amerikanska Samoas första seger någonsin var ett faktum, något som skapade rubriker världen över. Ungefär här började tårarna rinna på mig och så fortsatte det under resten av filmen.
I nästa match spelade Amerikanska Samoa 1-1 mot Cooköarna, en match som de mycket väl också kunde ha vunnit om det inte vore för en "Henrik Larsson mot Bulgarien i EM 2004"-nick i eget mål av den långhårige backen Tala Luvu. Inför den direkt avgörande matchen mot Samoa hade Amerikanska Samoa en bra chans att gå vidare till nästa omgång av kvalet, en riktig högoddsare med tanke på deras resultat i tidigare VM-kval, men ett sent segermål för Samoa gjorde att de istället tog hem gruppsegern och gick vidare. Således var VM-kvalet slut för Amerikanska Samoa, men de föll verkligen med flaggan i topp och fick som sagt uppmärksamhet i hela världen för sina prestationer.
Efter matchen mot Samoa berättar Rongen hur stolt han är över sina spelare och vad tiden som tränare för Amerikanska Samoa har betytt för honom. Han berättar att han och hans fru förlorade sin artonåriga dotter i en bilolycka åtta år tidigare och att han inte hade gråtit sedan dess, men att han under sin vistelse på Amerikanska Samoa hade gråtit ett par gånger. Han tror sig också ha lärt sig saker under arbetet med Amerikanska Samoa som han kan komma att ha nytta av vid kommande tränarjobb på professionell nivå. Rongen återvänder hem till USA efter VM-kvalet, men man får veta att han har för avsikt att återvända till VM-kvalet 2018.
Vad tyckte jag om den här filmen då? Folk som känner mig vet att jag har en fäbless för det obskyra och därför är det inte konstigt att jag verkligen gillade den här filmen. Dels är det spännande att få komma in på skinnet på små och okända landslag som Amerikanska Samoa och dels är filmen väldigt välgjord. Den påminner inte så lite om en annan av mina favoritfotbollfilmer, nämligen ”The Other Final” som handlar om en match som arrangerades och spelades samma dag som VM-finalen 2002 mellan världens då två lägst rankade fotbollslandslag i form av Bhutan och Montserrat. Vad ”Next Goal Wins” saknar är ett större grepp om fotbollen på Amerikanska Samoa. Det hade varit intressant att få lite inblick t.ex. i den lokala ligan och det generella fotbollsintresset på ön. Ett annat minus är Thomas Rongens lite konstlade "showighet", som antingen är ett initiativ från honom själv eller från filmskaparna i syfte att ge filmen lite mer edge och sköna one-liners, som kan bli rätt påfrestande understundom eftersom man känner att han inte riktigt bottnar i den. Det är dock bara trivialiteter och allt som allt är det en kanonfilm som man absolut ska köpa eller se på något annat lagligt sätt (det är omoraliskt att ladda ned, som bekant). Jag ger ”Next Goal Wins” en stark fyra av fem möjliga.
