Ryssland runt med Wollin: Idyllisk tillvaro i Sotji
Vår VM-reporter njuter för fulla drag av det strålande vädret i tropiska Sotji samtidigt som han planerar att bevaka svenskarnas midsommarfirande.
Exakt en vecka återstår i Ryssland för min del innan jag åker hem till Hamburg igen. Större delen av den kommer jag spendera i Jekaterinburg vid Uralbergen, vilket jag inte vet om jag direkt kommer jubla över. Speciellt inte efter att nu ha börjat vänja mig vid den ljuvliga tillvaron i Sotji.
Efter att ha fokuserat på att vila upp mig och komma ikapp med skrivandet var jag under gårdagen sannerligen sugen på att ge mig i kast med att utforska staden. Adler, som är den plats jag håller till på och som jag trodde var en egen stad, räknas tydligen som ett distrikt i Sotji – som går under smeknamnet ”världens längsta stad” eftersom den sträcker sig nästan hela 150 kilometer längs med kusten. Alltså får jag revidera mig för det jag skrev i min första rapport härifrån.
Vädret har än så länge minst sagt levererat med temperaturer på över 30 grader och strålande sol på den klarblåa himlen. Sannerligen idylliskt, men det räcker med att man går hundra meter för att svetten börjar pärla sig på huden. På lördag väntas dock ett regnoväder dra in och det riskerar bli en blöt historia mellan Tyskland och Sverige.
Fansen till de båda nationerna har börjat inta stadens många hotell och när jag promenerade längs med strandpromenaden hängde flertalet tyska och svenska flaggor ner från balkongerna.
Även på gatorna ser man titt som tätt både svenskar och tyskar, men någon feststämning att tala om har det inte varit. Troligtvis beror det på att det är för varmt, och istället passar de på att glassa på stranden och svalka sig i det inbjudande havet innan det i morgon smäller.
I motsatt riktning till havet tornar de mäktiga bergen upp sig i kulisserna. Sotji stod som bekant värd för vinter-OS för fyra år sedan och det var uppe i de bergen som en del av tävlingarna utspelade sig.
Även om jag inte sett det med egna ögon ska det på de högre höjderna finnas en del magnifika anläggningar. Dessutom har självaste Vladimir Putin sitt sommarpalats där, och om jag bara haft lite mer tid på mig hade jag defintivt tagit mig dit.
Några palats att bo i finns det inte för arbetarklassen, som får nöja sig med de hundratals hotell som finns att tillgå i staden. Trots att det redan finns ett överflöd av dem är fler på väg att resas och jag förstår nu varför det inte kostade en förmögenhet när jag bokade mitt här, fast än jag var sent ute.
Hur det kommer se ut här i framtiden är omöjligt att veta, men den massiva byggboom som tog sin början inför OS för drygt tio år sedan verkar inte vara till ända. Det finns fortfarande delar kvar från det gamla Sotji att beskåda, men det är förmodligen bara en tidsfråga innan även de moderniserats. För som det är just nu känns det som en ofärdig stad med extremt stora kontraster, och jag har svårt att tänka mig Putin tolerera det i längden.
Till skillnad från Moskva finns det inte särskilt många sevärdheter att spana in, och det är inte konstigt då distriktet jag håller till i var en enda stor åker för inte särskilt många år sedan. Men när vädret och naturen bjuder upp som det gör är det inget jag sörjer, utan jag njuter ändå i fulla drag.
I dag är det för den som missat Midsommarafton och en stor fest för att fira det väntas ta plats intill arenan. Även om jag aldrig varit någon beundrare av högtiden tänkte jag bege mig dit för att kunna visa er hur det ser ut när ett hundratals (kanske tusentals?) svenskar försöker skapa midsommarstämning. Så håll utkik på våra sociala medier, för det är där allt kommer läggas upp.
Någon dans runt stången blir det inte för min del, utan istället hade jag tänkt leta upp några tyskar att dricka öl och prata tysk fotboll med. I morgon är jag tillbaka med ett nytt inlägg, som jag hoppas ni är kapabla att läsa även efter att ha firat den svenskaste högtiden av dem alla. Ha en fantastisk dag med era nära och kära, så hörs vi igen under morgondagen.
