Sydamerika från norr till söder: Brasilien
Världens största fotbollsland står på tur när resan genom den sydamerikanska kontinenten drar vidare med Brasilien.
Det finns inte så mycket att säga som inte redan sagts kring brasiliansk fotboll och dess historia. Landslaget har vunnit VM fem gånger, vilket är flest av alla. Det är världens femte största land både till yta och befolkningsmängd, och det är det land som har flest registrerade fotbollsspelare i hela världen. Några av dem har genom året blivit hyllade som de absolut främsta inom sporten genom alla tider, däribland exempelvis Pelé, Garrincha, Leônidas, Zico, Romário, Rivelino, Ronaldo och Ronaldinho med flera.
Brasilien slog sig fritt från sina portugisiska kolonisatörer 1822 och bildade då ett kejsardöme. Den 15 november 1889 lämnade emellertid kejsare Pedro II över makten till militären och nationen blev sedermera en republik. Året innan hade slaveriet avskaffats och det blev en starkt bidragande faktor till att kejsaren inte kunde sitta kvar vid makten. Allteftersom kaffeindustrin moderniserades samtidigt som man byggde en hel del nya järnvägar för att förbättra transporten runt om i landet, flyttade mer folk in till de stora städerna för att arbeta. Det öppnade upp för en hel del utländska aktörer och på detta följde en stor invandring från framförallt Tyskland, Italien, Portugal och Storbritannien.
En av dessa immigranter var engelsmannen Charles Miller som introducerade fotbollen i São Paulo år 1895. Spelet spred sig snabbt bland arbetarna på diverse engelska företag och banker, samt på en hel del skolor runt om i staden. I början var det dock i stort sett enbart folk från den engelska, och i viss mån den tyska aristokratin som ägnade sig åt fotboll, men efterhand ökade populariteten och fler och fler klubbar bildades runt om i Brasilien, vilket innebar att man behövde fler utövare. De flesta klubbar kom från gigantstäderna São Paulo och Rio de Janeiro och ända sedan den första matchen mellan städerna 1901, en match som slutade 1-1, har rivaliteten mellan deras klubbar varit stor.
En stor del av den brasilianska befolkningen var färgade men i början av 1900-talet tilläts inte dessa spela fotboll överhuvudtaget och det fanns ett uttryckligt förbud mot svarta och mulatter att delta. Så småningom bildades allt fler klubbar där alla fick vara med, men i vissa föreningar, som exempelvis Fluminense och Grêmio, var svarta spelare förbjudna en bra bit in på 1950-talet. Genom åren har dock några av landets främsta stjärnor, däribland Pelé, den största av dem alla, varit färgad.
Den första riktiga brasilianska landskampen spelades mot Argentina i Buenos Aires den 20 september 1914 och förlorades med 3-0. Tidigare samma år hade dock ett landslag plockats ut inför en match mot den engelska klubben Exeter. Det finns varierande uppgifter angående slutresultatet men vissa menar att brassarna vann med 2-0, medan andra säger att den slutade oavgjort 3-3.
Det dröjde ett bra tag innan Brasilien började prestera internationellt. En av de främsta anledningarna till detta var de ständiga konflikterna mellan São Paulo och Rio de Janeiro angående vilka spelare som skulle bli uttagna i trupperna. Efter två VM-fiaskon kom första medaljen i form av ett brons i Frankrike 1938. Innan VM började arrangeras var OS det finaste man kunde vinna som landslag, och det är en pokal Brasilien saknar än idag.
Den största tragedin som drabbat brasiliansk fotboll utspelade sig inför nästan 200 000 åskådare på ett nybyggt Maracaña i Rio de Janeiro den 16 juli 1950. Brassarna behövde endast en poäng i den sista matchen mot Uruguay för att ta VM-guld på hemmaplan, men det hela skulle sluta med fiasko. Efter 7-1 mot Sverige och 6-1 mot Spanien var hemmapubliken övertygade om brasiliansk triumf även i sista matchen, en övertygelse som inte blev mindre när Friaca gav brassarna ledningen i andra halvlek. Dock skulle Schiaffino och Ghiggia vända på steken med varsitt mål och uruguayanerna kammade därmed hem sitt andra världsmästerskap. Denna händelse refereras ofta till som ”Maracanazo” och förlusten sörjdes över hela landet, flera fans tog till och med sina liv. Före matchen hade löpsedlarna där Brasilien hyllades som mästare redan tryckts och man hade graverat in 22 guldmedaljer med spelarnas namn på, till ingen nytta.
Efter detta gjordes stora förändringar kring hur landslaget skulle skötas, med större disciplin och fler regler, och detta gav resultat i VM 1958 som gick på svensk mark, där första VM-guldet säkrades efter att finalen mot värdnationen slutat 5-2. Det var inte bara styret som ändrats, även färgerna på matchställen hade byts ut mot helvitt till gula tröjor, blå byxor och vita strumpor, som man använder än idag. I Chile fyra år senare var det dags igen och 1970 tog man även guld nummer tre som första nation i världen. Några av de främsta spelarna under denna storhetstid var Pelé, Garrincha och Rivelino.
På detta följde några tunga år på 1970- och 1980-talet och de stora titlarna uteblev. Efter 24 år utan en enda finalplats spelade man tre raka VM-finaler mellan 1994-2002 och vann två av dem. Romário ledde laget till guldet i USA, medan Ronaldo gjorde detsamma i Sydkorea och Japan 2002. Numera har brassarna fem stjärnor på sitt emblem, en för varje gång man vunnit VM. Det är också det enda land som deltagit i samtliga VM-turneringar.
Det finns många klassiska klubbar i Brasilien. Flamengo från Rio de Janeiro är den mest populära fotbollsklubben i hela Sydamerika med över 36 miljoner supportrar. De som tagit hem det nationella mästerskapet flest gånger är Santos och Palmeiras med åtta titlar vardera. Internationellt har flera brasilianska lag vunnit Copa Libertadores. São Paulo har gått allra bäst med tre titlar och tre finalplatser, men även Santos har vunnit tre gånger. Corinthians är som bekant regerande mästare i Libertadores då de tog hem sin första titel sommaren 2012.
Idag handlar mycket om att gå i land med arrangemanget av fotbolls-VM 2014 och det byggs för fullt på nya arenor runt om i Brasilien. Mästerskapet är tänkt att bli ett lyft för landet både sportsligt och ekonomiskt, och utöver de arenor som konstrueras speciellt för själva mästerskapet bygger även andra klubbar nytt för egen del. Alldeles i helgen invigde Grêmio sin nya arena i Porto Alegre och snart står även Palmeiras nybygge klart.
Vad gäller dagens landslag är det mycket svårt att avgöra hur pass väl man står sig jämfört med de absolut bästa idag. Luiz Felipe Scolari har precis tagit över rodret från Mano Menezes och Scolari har ju som bekant lyckats förr då han ledde laget till det senaste VM-guldet. Dock känns det som en mycket knepig uppgift på förhand och det brasilianska landslaget verkar sakna en anförare av rang. Alltför stor press ligger idag på ynglingen Neymars axlar och frågan är om ett och ett halvt år är tillräckligt lång tid för att något ska göras åt situationen. En indikation på detta lär komma vid Confederations Cup till sommaren. Låt oss hoppas att det inte blir ett nytt ”Maracanazo” år 2014.
Läs även de fyra tidigare delarna:
Venezuela
Colombia
Guyana, Surinam och Franska Guyana
Ecuador
