Tigres UANL kammade hem ligafinalen
En final som bland annat innehöll fyra utvisningar.
Den första matchen, som utspelade sig i Mexiko City, slutade 1-1. Gignac stod för Tigres mål och i andra halvlek kvitterade Valdez. En match som inte bjöd på mycket till skönspel, men däremot taktiskt intressant. I de tidigare faserna av slutspelet kan både målskillnad, bortamål och tabellplacering skilja lagen åt. Men väl i finalen vid oavgjort är det förlängning, och eventuellt en straffläggning efter det, som avgör vem som står som ligamästare.
Inför returen i Monterrey hade mycket kretsat kring Gignac. Fransosen skadade sig i andra halvlek i det första mötet och kunde inte kliva av plan av egen förmåga. Strax efter dessa scener sågs han åka iväg i en ambulans. Med en stödkrage runt halsen var det mycket oklart om han skulle kunna medverka i returen. Ligaförbundet meddelade även att Bruno Valdez inte skulle straffas för händelsen.
José Daniel Guerrero byttes av i halvtid i det första mötet till förmån för Edson Alvarez, som tog chansen och imponerade. Alvarez fick även den här gången börja på bänken. América använde sig av samma startelva som i Mexiko City. Ricardo Ferretti ändrade däremot i startelvan jämfört med det första mötet. Estrada fick chansen från start och Dueñas tog platsen bredvid argentinaren Guido Pizarro på innermittfältet, vilket gjorde att Lucas Zelarayan bänkades. André-Pierre Gignac spelade, trots allt, från start på topp bredvid Sosa.
Matchen
Tigres hade spelet i första halvlek. Hemmalaget byggde upp längre anfall och stod, precis som i andra halvlek i huvudstaden, högt upp med hela backlinjen. América som hotade med omställningar gjorde vad man kunde för att krympa ytorna på egen planhalva. Ismael Sosa och Gignac hade svårt att briljera mot ett fysiskt tufft América, som var numret starkare i duellerna. Det här var inte heller Oribe Peraltas match. Målchanserna var få i första halvlek. Närmast att ta ledningen var Tigres genom Aquino. 26-åringen fick till en kanonträff från 28 meter som Moisés Muñoz lyckades parera. Det var annars en match där Muñoz stod för flera fina räddningar.
Att det här var ett möte av prestige, med känslor och där mycket stod på spel syntes tydligt i andra halvlek. Båda lagen värderade lägen när man fyllde på med defensiva spelare upp i anfallen med omsorg. Korten som delades ut flitigt var även ett tecken på detta. De gula korten duggade tätt och en utvisning låg i luften. Matchenbilden i andra halvlek var lik den första, där Tigres byggde upp anfallen mot ett América som använde sig av snabbheten på kanterna. En bit in i andra halvlek var Oribe Peralta ett fåtal decimeter från att styra in 0-1. Ju längre tiden gick, ju mer lutade matchen mot att bli målsnål och att laget som skulle få in ett mål skulle kamma hem guldet.
Även om både målen och chanserna var skrala, bjöds det på en del dramatik. Med två minuter kvar av ordinarie matchtid visades Jorge Torres Nilo ut sedan han dragit på sig sitt andra gula kort i matchen. Detta gjorde att hemmalaget tappade grepp om matchen. Ett par minuter in på förlängningen var det inhopparen Edson Alvarez som tog ledningen för América. Lite senare jämnades oddsen ut. Sambueza fick syna det röda kortet sedan han åkt på sitt andra gula kort. På tilläggstiden av den första halvleken av förlängningen bröt ett bråk ut. Rivas och Goltz visades ut efter att tumultet lugnat ner sig. Den andra förlängningshalvleken bjöd på rejält med ytor tack vare att det var 9 spelare mot 9. Tigres mottade inlägg mot Américas straffområde och tillslut kunde inte América hålla emot. Jesús Dueñas som har spelat i Tigres under hela sin proffskarriär spurtade in i Americas straffområde och nickade in 1-1, med ett fåtal minuter kvar.
Matchen gick till straffar. Väl där klev Nahuel Guzman fram och visade prov på nerver av stål. Argentinaren räddade både den första, andra och tredje straffen medan Tigres satte sina tre första.
Tigres(4-4-2): Guzman; Torres Nilo, Juninho, Ayala, Estrada(92' Acosta); Aquino(54' Alvarez), Pizarro, Dueñas, Damm; Gignac, Sosa(105' Rivas).
América(4-2-3-1): Muñoz; Samudio, Goltz, P.C.Aguilar, Valdez; Guerrero(95' Alvarez), William; Arroyo(108' Güemez), Sambueza, Ibarra; Peralta(75' Romero).
Efteråt
En match mellan två mycket starka lag som förtjänar att vara i final. Undertecknad är inte förvånad över att just dessa två lag hamnade i final. América inledde säsongen knackigt. Så pass att slutspelet var i fara. Klubben har en gedigen historia av att vinna titlar, stod med en stark trupp inför säsongen och prenumererat på en plats i slutspelet de senaste säsongerna trots ett par tränarbyten. Tigres har inte samma tradition, men en bra kontinuitet i defensiven, en högklassig tränare och en stark startelva men även bra bredd.
Det här var Ricardo Ferrettis 1 000 match som tränare i Liga MX. Det här var hans femte ligaguld som tränare, varav tre har han tagit med Tigres. Brassen som är en etablerad tränare i Mexiko är tydlig med hur han vill att laget ska spela och är fundamental för det här ligaguldet. Det spelar ingen roll vad det står på ryggen på en spelares matchtröja, Tuca kräver disciplin och hårt arbete där laget står i fokus. Spelmässigt den klubben i Mexiko som liknar Barcelona mest i sättet att spela. Två andra saker som gör att Monterrey-klubben tog ligaguldet den här säsongen är truppen som är slagkraftig och att man lyckats skapa kontinuitet. Ayala, Juninho, Rivas, Alvarez, Dueñas, Jimenez och Torres Nilo har både varit i klubben länge och spelat många matcher. Monterrey hade, precis som Tigres, fyra ligatitlar inför den här matchen. Prestigefyllt för Tigres att nu ha tagit fler. Kontrasterna mellan de två klubbarna har varit stora den här säsongen, trots slagkraftiga trupper som båda lagen har spenderat mycket pengar på. Tigres hamnade trea i tabellen och tog tillslut guldet medan Rayados kom nia.
Nämnvärda spelare:
Nahuel Guzman - Kommer titt som tätt med i den argentinska landslagstruppen. Var avgörande i straffläggningen och har varit bra hela året.
Jorge Torres Nilo - Pechu har varit dålig i landslaget i år. I Tigres har han varit bra och löper väldigt mycket upp och ner längs vänsterkanten.
Jesüs Dueñas - Han spelar med ett enormt hjärta och ger laget balans. Gör det bra vare sig han som högerback eller innermittfältare. En motor.
André-Pierre Gignac - Fixstjärnan var medioker i seriespelet och hade en måltorka. Väl i slutspelet har han kommit igång och visat vägen för laget. Han är en målgaranti, deltar i spelet, smälter in i laget och har ledaregenskaper.
Javier Aquino - Passar in i laget galant. Han har tekniken, passningarna och skapar målchanser på egen hand.
