Tillbakablick på 2010-talets MLS, del I: MLS-finalen 2010
Johan Dykhoff går tillbaka till MLS-finalen 2010 mellan FC Dallas och Colorado Rapids och porträtterar några av spelarna i matchen.
Vi har nu som bekant gått in i 2020-talet och likt så många andra blickar jag nostalgiskt tillbaka på det nyss avslutade decenniet. Därför kommer jag nu de kommande dagarna publicera några MLS-artiklar av tillbakablickande karaktär. Vi börjar med en "Vad hände sen?"-aktig text om några av de spelare som spelade i det nyss avslutade decenniets första MLS-final.
MLS-finalen 2010 spelades 21 november mellan FC Dallas och Colorado Rapids. Matchen spelades på BMO Field i Toronto, för på den här tiden spelades MLS-finalen på en på föhand framlottad arena istället för som nu på det högst seedade finallagets hemmaarena. Med högst seedat menas det finallag som tog flest poäng i grundserien. MLS-finalen 2010 slutade med seger för Colorado med 2-1 efter förlängning. Segermålet gjordes då Dallasmittbacken George John styrde in något slags mellanting mellan skott och inlägg från Macoumba Kandj i eget mål. Alltjämt är detta Colorado Rapids enda MLS-titel och vare sig Colorado eller Dallas har varit i en MLS-final efter denna.
I denna artikel kommer jag skriva några rader om fyra spelare i varje lag och vi börjar med mästarna Colorado.
Macoumba Kandji, anfallare, Colorado Rapids
Den senegalesiske anfallaren Macoumba Kandji låg som sagt bakom det som kom att bli segermålet i finalen, detta efter att ha hoppat in i förlängningen. Minnet av det målet torde dock vara bitterljuvt för Kandji eftersom han i samma situation ådrog sig en korsbandsskada och missade på grund av den större delen av den efterföljande säsongen. Kandji lämnade Colorado för Houston Dynamo inför säsongen 2012, där succén uteblev och sedan dess har den nu 34-årige Kandji haft en brokig karriär i Europa och Asien. Efter ett par säsonger i Grekland hamnade Kandji inför säsongen 2014 i finska HJK, och därefter har han åkt som en jojo mellan Finland och Mellanöstern. Idag spelar Kandji för FC Honka, dit han har återvänt efter en kort sejour i iranska Sanat Naft. Säsongen 2018 gjorde Kandji 16 mål på 26 ligamatcher för Honka, vilket målmässigt är hans klart bästa säsonger i karriären.
Drew Moor, försvarare, Colorado Rapids
Den Texasbördige mittbacken Drew Moor har nu under vintern återvänt till Colorado efter fyra säsonger i Toronto FC. Moor flyttade upp till Kanada inför säsongen 2016 och blev då MLS-historiens första "free agent"-övergång inom ligan. Moor plockades till Toronto framförallt för sina ledaregenskaper och sin verbala förmåga och i synnerhet blev hans två första säsonger i Toronto väldigt framgångsrika. Både 2016 och 2017 gick laget till final, varav den sistnämnda slutade med seger. 2017 vann Toronto även grundserien och har kallats MLS-historiens bästa lag. Därefter har Moor haft två skadeförföljda säsonger med betydligt mindre speltid och sannolikt blir den kommande säsongen i Colorado den sista eller åtminstone en av de sista som spelare, inte minst med tanke på att Moor snart fyller 36.
Conor Casey, anfallare, Colorado Rapids
Den bitige anfallaren Conor Casey utgjorde tillsammans med jamaicanen Omar Cummings ett av MLS:s giftigaste anfallspar på den här tiden. Säsongen som slutade med en ligatitel för Colorado gjorde Casey och Cummings 13 respektive 14 mål i grundserien. Casey gjorde även två i slutspelet, varav ett i finalen. I 57:e minuten tryckte han sittande eller rentutav liggande in bollen från nära håll efter ett lågt inlägg från vänsterkanten. Casey kom senare att belönas med "Man of the Match"-utmärkelsen i finalen. Efter titelsäsongen följde två betydligt sämre säsonger i Colorado för Casey, mycket på grund av skador, och han tradades inför säsongen 2013 till Philadelphia Union. Hans två första säsonger i Philadelphia var skapliga, den tredje desto sämre och därefter avslutade han karriären med en säsong i Columbus där han bara fick göra fyra inhopp med en total speltid på 35 minuter.
Efter spelarkarriären återvände Casey till Colorado, där han mellan 2017 och 2019 var assisterande tränare. Under en del av fjolårssäsongen var han dock huvudtränare på interimsbasis sedan Anthony Hudson fått sparken. När Robin Fraser i augusti utsågs till ny huvudtränare för Colorado valde Conor Casey att lämna klubben i jakt på nya uppdrag, en jak som alltjämt pågår.
Matt Pickens, målvakt, Colorado Rapids
Målvakten Matt Pickens fyller 38 om några månader men är eller var åtminstone fram till nyligen fortfarande aktiv som spelare. I finalen 2010 mot Dallas var Pickens en av matchhjältarna tack vare en mycket fin enhandsräddning nere vid sin högra stolpe i 120:e minuten då Dallas satsade allt framåt för att få till en kvittering. Efter titelsäsongen spelade han ytterligare tre säsonger i Colorado, men den sista spenderades mestadels i rehabrummet och på bänken. Tidigt under 2014 waivades Pickens av Colorado. Hans MLS-rättigheter plockades av New England Revolution, men han kom aldrig att spela där eftersom han såldes till Tampa Bay Rowdies då hemmahörande i den numera nedlagda ligan North American Soccer League. Efter fyra säsonger i Floridalaget gick han inför säsongen 2018 till Nashville SC och kom att göra två säsonger där, men nu när Nashville flyttar upp till MLS är det osannolikt att Pickens får följa med och detta trots att han utsågs till USL Championships bästa målvakt 2019. Därmed är det även osäkert om Pickens spelarkarriär får något ytterligare kapitel.
Jackson, försvarare, FC Dallas
Nu över till det i finalen förlorande laget FC Dallas. Den mycket hetlevrade brassen Jackson Henrique Gonçalves Pereira, mer känd som bara Jackson, startade finalen 2010 som högerback för Dallas. På grund av skada tvingades Jackson dock kliva av redan i 34:e minuten och in i hans ställe kom Zach Loyd. På den här tiden var Jackson inlånad från São Paulo men han köptes loss av Dallas inför säsongen 2012. Inför säsongen 2014 blev Jackson tradad till storsatsande Toronto FC, där han under två säsonger alternerade mellan högerback och yttermittfältare på båda kanterna. 2015 var han med och tog Toronto till MLS-slutspel för första gången i klubbens historia.
Efter säsongen 2015 flyttade Jackson hem till Brasilien för spel i den lilla klubben Clube Atlético Itapemirim. Ett år senare återvände han till Nordamerika för spel i North American Soccer League för expansionslaget San Francisco Deltas, som vann titeln sitt första år i ligan men därefter tvingades lägga ned på grund av ekonomiska problem. Efter ett års klubblöshet kom Jackson på nytt tillbaka till den nordamerikanske fotbollen inför säsongen 2019, denna gång för spel i Fresno FC i USL Championship. Där var Jackson ordinarie större delen av säsongen men laget blev utslagna ur slutspelet i åttondelsfinalen mot El Paso Locomotive och efter säsongen meddelades det att även Fresno FC tvingas lägga ned verksamheten, detta på grund av svårigheter att hitta en bra arenalösning i staden. Jackson är inte äldre än 31 och har således säkert några år kvar på professionell nivå, men vi får hoppas att hans nästa stopp i karriären inte slutar med att klubben läggs ned.
Jair Benítez, försvarare, FC Dallas
Även på den andra ytterbackspositionen i finalen hade Dallas en sydamerikan, detta i form av colombianen Jair Benítez. Benítez kom till Dallas sommaren 2009 och kom att stanna till och med säsongen 2014, vilket var hans längsta sejour i en och samma klubb i spelarkarriären. Benítez blev känd för sina offensiva räder längs vänsterkanten men också sitt hetsiga humör. Under försäsongen 2011 blev han avstängd av ligan efter att ha spottat Geoff Cameron i ansiktet och han kom under sina år i MLS att beskyllas för att spela vårdslöst. 153 grundseriematcher i Dallas talar dock sitt tydliga språk och förutom hans offensiva räder och hans tuffa och understundom fula spel lär fansen minnas hans mål från närapå halva plan hemma mot Vancouver i september 2013. Han togs också nyligen ut i "Decenniets lag" för FC Dallas. Benítez flyttade hem till Colombia för spel på lägre nivå efter säsongen 2014. Vad han gör idag är svårgooglat, men enligt en intervju från slutet av 2018 bodde han då i Dallas och hoppades framöver kunna få någon form av roll hos FC Dallas.
Dax McCarty, mittfältare, FC Dallas
Innermittfältaren Dax McCartys MLS-karriär sträcker sig ända bak till 2006, då han blev draftad av just FC Dallas som en av landets stora mittfältstalanger. Han spelade hela MLS-finalen 2010 som en av två defensiva mittfältare, men kom sedan att lämna klubben efter säsongen. Han lämnades oskyddad i den expanionsdraft som hölls kort efter MLS-finalen med anledning av Portlands och Vancouvers inträde i MLS. McCarty valdes av Portland Timbers men tradades omedelbart till D.C. United, där han från dag ett blev lagkapten. Detta föll inte särskilt väl ut och efter bara en halv säsong tradades han till New York Red Bulls i utbyte mot den kanadensiske legendaren Dwayne De Rosario. Denna trade föll dock väldigt väl ut för alla parter. De Rosario öste in poäng för D.C. United och vann MVP-utmärkelsen den säsongen. McCarty tog omedelbart en plats på Red Bulls innermittfält och behöll den ända till och med säsongen 2016. Under de åren vann han grundserien två gånger och dessutom blev han uttagen i "Årets lag" i MLS säsongen 2015. Efter säsongen 2016 blev han, för de flesta utomstående, mycket överraskande tradad till Chicago Fire. Dax McCarty var den första av flera framstående spelare i New York Red Bulls som på senare år har tradats eller inte fått förlängt kontrakt, sannolikt med föryngring i åtanke från den sportsliga ledningen. McCarty bytte då vad som hade varit ett av de senare årens bästa lag i MLS mot ett av de absolut sämsta. Chicago tog sig till slutspel under McCartys första säsong, vilket inte hade hänt på fyra år, men de två efterföljande säsongerna föll man tillbaka och missade slutspel båda åren.
Chicago bygger om truppen fullständigt inför säsongen 2020, då man ju lämnar förorten Bridgeview och arenan SeatGeek Stadium för att istället spela på NFL-arenan Soldier Field inne i centrala Chicago, och McCarty är en av många spelare som har fått lämna. I år kommer han spela för expansionslaget Nashville SC. Det senaste avsnittet av MLS:s officiella podcast Extratime utgörs av en lång och mycket lyssningsvärd intervju med Dax McCarty som jag verkligen vill slå ett slag för.
Atiba Harris, anfallare, FC Dallas
Vi avslutar artikeln med den enda MLS-spelaren genom tiderna från det lilla karibiska öriket Saint Kitts & Nevis. Atiba Harris spelade anfallare på den här tiden och spelade hela finalen för FC Dallas. Särskilt målfarlig har Harris dock aldrig varit. Han har faktiskt aldrig gjort mer än fem mål under en säsong, vilket han gjorde 2013 då han faktiskt spelade för Colorado Rapids. Harris har bytt klubb ofta under sin karriär. Han spelade ett par år i spanska Cádiz och Linares i början av sin professionella karriär. Därefter gjorde han två säsonger var i Real Salt Lake och Chivas USA. Han kom till Dallas inför säsongen 2009 och lämnade klubben efter finalen då han plockades av Vancouver i expansionsdraften. Efter två anonyma säsonger i Vancouver följde den tidigare nämnda säsong i Colorado då han gjorde fem mål och därefter en i San Jose Earthquakes. Inför säsongen 2015 återvände Harris till FC Dallas, men han var nu inne i en Alexander Östlundsk resa bakåt i planen och var under de kommande tre säsongerna i Dallas huvudsakligen högerback. Efter en kort sejour i mexikanska Murciélagos under 2018 skrev Harris på för Oklahoma City Energy i USL Championship, där han är kvar än idag. Den nu 34-årige Harris är lagkapten för Energy och spelar numera uteslutande mittback.
Vid sidan av sin hoppiga klubblagskarriär har Harris varit en av de mest framträdande spelaren för Saint Kitts & Nevis A-landslag. Han har gjort drygt 60 A-landskamper och spelade till exempel de sista två matcherna i det nyligen avslutade CONCACAF Nations League B-spelet. I de matcherna blev det 0-0 mot Grenada och 1-3-förlust mot Franska Guyana.
