Knutsson svarar Berglund
Under veckan som gått så har Ale kommuns styrelseordförande Mikael Berglund uttalat sig i Ale Kuriren om varför det inte blir någon is i Ale Arena. På hans artikel skriver nu bandyentusiasten, Alebon och Surtesupportern David Knutsson ett svar om vad han tycker om Berglunds uttalande och agerande. Surteredaktionen här på Svenska Fans får med Davids tillåtelse publicera detta svar.
Innan ni läser Davids svar till kommunstyrelsens ordförande Mikael Berglund så vill vi att ni alla läser Berglunds insändare i Ale Kuriren dit vi länkar, bara för att ni alla skall förstå sammanhanget i det David svarar.
Ale kuriren>>
Här kommer nu Davids svar till Mikael.
Idag har jag inte gjort mycket, jag är i skogen, på landet. Jag har semester. Men jag har gjort ett hallonland, som jag tänkte att min dotter skall få chansen att plocka bär i, i framtiden. Då kom jag att tänka på dig Mikael Berglund och det kinesiska ordspråket" Den som planterat ett träd för någon annan har inte levt förgäves".
Problemet med ditt agerande, och de regerande partierna i Ale kommun är att ni inte (än så länge) har planterat några träd. Ni har bara sågat ner träd.
Du säger att du tänker på Ales unga. Hur skall de kunna prestera bättre i skolan när de inte ges möjlighet till en vettig fritid? Både du och jag vet att det är, det som behövs för bättre resultat i skolan . Man orkar med "tråkigt skolarbete", om man tillåts göra roliga saker på sin fritid. Du kan anställa hur många lärare du vill, antisociala ungdomar kommer ändå poppa upp som flugsvamp, utan en vettig fritid och positiva förebilder. En antisocial ungdom med stora problem kan kosta en kommun runt 5 miljoner kronor per år om det vill sig illa. Har Ale råd med det?
Jag har växt upp i Ale. För mig var det definitivt inget heligt över det. Det var ganska tråkigt. Som ung kände man att de vuxna förstärkte de barn som var enkla och passade in i leden. Jag saknade olika karaktärer. De som trampade utanför den uppritade linjen, skrattades det lite åt i smyg, men såpass högt att de "ovanliga", inte kunde undgå det. Vi fostrades att vara som alla andra, skaffa oss ett hederligt jobb fru och rätt färg på våra husfasader. Det skulle inte varit något fel med det om de som inte var som alla andra fått jord att växa i!
Allt förändrades när min far tog med mig på bandy, precis som hans far hade gjort med honom, när ha var ledig från sitt varma jobb på glasbruket. Plötsligt såg jag människor som brydde sig, engagerade sig, ville något, träffades, kände samhörighet och drack en mugg med varm saft ihop i pausen. Bandy skapade en samhörighet i kommunen. Jag fick för första gången se konstnärer. Det Tommy Rosberg, Harri Bergbacka och Peter Adolfsson gjorde ed bollen var inget annat, än ren konst. Naturligtvis är det svårt att se det om man som du inte är född här. Men med ett altruistiskt tänkande skulle du kunnat känna det som vi känner och har burit med oss i genrationer. Vi såg att människor i Ale också kunde bli något, förutom industriarbetare, vilket ju inte alla kan bli. Förebilderna som bandystjärnorna kom att bli för oss, hade inte bara med bandy att göra, men det fick oss att våga drömma och hoppas, och framför allt gav de oss något att vara stolta över, och vi vågade sträcka på oss. Vi vågade säga att vi kom ifrån Ale, om vi lade till: ” Ja du vet därifrån där det spelas bandy. Den här stoltheten tror jag är något som kommer gå förlorat då isen inte längre spolas.
Jag är opolitisk, men något positivt som jag kan se hos de konservativa, och deras teorier som du ju företräder, är värnandet av traditioner. Traditioner finns knappt kvar, åtminstone inte i den yngre generationen, vad jag kan se. Ale kommun utan Ale-Surte är som ett träd utan rot. Träd med dåliga rötter vet vi ju alla hur det går med. Du vill väl inte att ungdomarna i Ale blir vindfäller. Bandy är något unikt. Det måste få kosta. Det är ett positivt kulturarv som behövs i Sverige, ett land där folkhemmet för länge sedan är nedmonterat.
Problemet med ditt agerande, och de regerande partierna i Ale kommun är att ni inte (än så länge) har planterat några träd. Ni har bara sågat ner träd.
Du säger att du tänker på Ales unga. Hur skall de kunna prestera bättre i skolan när de inte ges möjlighet till en vettig fritid? Både du och jag vet att det är, det som behövs för bättre resultat i skolan . Man orkar med "tråkigt skolarbete", om man tillåts göra roliga saker på sin fritid. Du kan anställa hur många lärare du vill, antisociala ungdomar kommer ändå poppa upp som flugsvamp, utan en vettig fritid och positiva förebilder. En antisocial ungdom med stora problem kan kosta en kommun runt 5 miljoner kronor per år om det vill sig illa. Har Ale råd med det?
Jag har växt upp i Ale. För mig var det definitivt inget heligt över det. Det var ganska tråkigt. Som ung kände man att de vuxna förstärkte de barn som var enkla och passade in i leden. Jag saknade olika karaktärer. De som trampade utanför den uppritade linjen, skrattades det lite åt i smyg, men såpass högt att de "ovanliga", inte kunde undgå det. Vi fostrades att vara som alla andra, skaffa oss ett hederligt jobb fru och rätt färg på våra husfasader. Det skulle inte varit något fel med det om de som inte var som alla andra fått jord att växa i!
Allt förändrades när min far tog med mig på bandy, precis som hans far hade gjort med honom, när ha var ledig från sitt varma jobb på glasbruket. Plötsligt såg jag människor som brydde sig, engagerade sig, ville något, träffades, kände samhörighet och drack en mugg med varm saft ihop i pausen. Bandy skapade en samhörighet i kommunen. Jag fick för första gången se konstnärer. Det Tommy Rosberg, Harri Bergbacka och Peter Adolfsson gjorde ed bollen var inget annat, än ren konst. Naturligtvis är det svårt att se det om man som du inte är född här. Men med ett altruistiskt tänkande skulle du kunnat känna det som vi känner och har burit med oss i genrationer. Vi såg att människor i Ale också kunde bli något, förutom industriarbetare, vilket ju inte alla kan bli. Förebilderna som bandystjärnorna kom att bli för oss, hade inte bara med bandy att göra, men det fick oss att våga drömma och hoppas, och framför allt gav de oss något att vara stolta över, och vi vågade sträcka på oss. Vi vågade säga att vi kom ifrån Ale, om vi lade till: ” Ja du vet därifrån där det spelas bandy. Den här stoltheten tror jag är något som kommer gå förlorat då isen inte längre spolas.
Jag är opolitisk, men något positivt som jag kan se hos de konservativa, och deras teorier som du ju företräder, är värnandet av traditioner. Traditioner finns knappt kvar, åtminstone inte i den yngre generationen, vad jag kan se. Ale kommun utan Ale-Surte är som ett träd utan rot. Träd med dåliga rötter vet vi ju alla hur det går med. Du vill väl inte att ungdomarna i Ale blir vindfäller. Bandy är något unikt. Det måste få kosta. Det är ett positivt kulturarv som behövs i Sverige, ett land där folkhemmet för länge sedan är nedmonterat.
David Knutsson2011-07-03 08:42:00