August Elebring och Tuomas Liukkonen lämnades hemma i Uppsala denna bortamatch. I stället fick Jerker Ortman sätta sig i spelarbussen efter att ha varit petad ett par matcher i rad. Edward Sigfridsson tillkom också efter assisten i Vänersborg senast, och gjorde poäng nu igen. Junioren Marcus Mårtensson fick också, i stället för Arvid Tapper, hänga med för andra bortamatchen i rad, om än med minimal eller ingen speltid. Annars var det blåsvarta laget detsamma som senast mot Sandviken. Liksom i den senaste bortamatchen fick Erik Persson stå i Sirius-målet.
 

Sirius öppnade matchen lågt, men bra. Laget vaskade fram matchens två första hörnor. Därefter skruvade Vetlanda upp tempot, utan att Sirius för den delen drog ned på det, och hemmalaget kom också till ett par hörnor. Men få eller inga riktigt heta målchanser skapades i matchinledningen. Det var en ganska trist start på matchen, där det mesta gick ut på att vända ur, säkra upp och som mest söka hörnor. Det var allt annat än den raggarbandy som annandagsmatchen 2015 bjöd på, som slutade 8-7. Nu handlade det snarare om disciplin och cynism. Lite som annandagen 2016 då Sirius slog Vetlanda med 5-3 (2-1), som också var senast Blåsvart slog de gulsvarta.
 

Med knappa tio minuter kvar av första halvleken spräcktes i alla fall målnollan denna kväll. Det var jokern Jerker Ortman som vågade sig på en liten miniräd där han lite stökigt frispelade Edward Sigfridsson. "Sigge" lyckades dock delikat ta ned bollen och överlista David Borvall. Ett öppningsmål som repriserades i Sportnytt och beskrevs som "en riktig delikates". Vetlanda svarade dock upp med en kvittering bara minuter senare genom Tobias Nyberg på pass från Eetu Peuhkuri.
 

Blåsvart fick däremot det sista ordet av halvleken då Samuel Heeger gav bortalaget ledningen på nytt efter att ha fått bollen från Teemu Määttä på mittplan. Heeger sökte sig ned till kortsidan och såg ut att slå bollen på chans mot mål, kanske i hopp om att få med sig en hörna, men i stället styrdes bollen på något vis in i mål. Jackpott! Sirius kunde därmed gå in i halvtid med en ledning och en förnöjdsamhet kring en väl genomförd halvlek, allra helst taktiskt.
 

De första 25 minuterna av andra halvlek var sedan nästan lika tillknäppta som början av matchen. Sirius förvaltade dock sin sjätte hörna i den 70:e minuten på bästa sätt då Markus Kumpuoja satte bollen lågt bakom Burvalls "zon" på det bortre hörnet. Extra skönt att just Kumpuoja, som kommer att avstå VM, fick måla och äntligen producera säsongens första poäng. Även skönt för William Liw som "servare" att få en assist, då annars hörnorna från andra sidan som Ted Haraldsson styr levererat desto bättre. 
 

Olyckligt dock att det som i första halvlek inte dröjde mer än ett par minuter förrän motreaktionen kom från hemmalaget. 2-3 gjordes efter ett frislagslyft som Sirius missbedömde helt och, i ungefärlig kollision med Erik Persson, sopade Axel Ekholm in reduceringsbollen med enarmsfattning. Ett väldigt olustigt mål.
 

Det blev därför upplagt för en nervös slutkvart, men IKS försvarade sig då lika exemplariskt som tidigare under matchen. Kapten Victor Lundberg med parhästarna Oscar Qvist och Jerker Ortman gjorde gedigna insatser. Smålänningarna skapade förvånansvärt lite, även när de satte högre press. Egentligen var det mest desperata försök som i bästa fall mynnade ut i hörnor, där VBK var fortsatt kassa. På dessa nio hörnor gjordes inget mål och den eminente hörnrusaren Lundberg avvärjde flera försök. Sirius satte åtminstone en av sina åtta hörnor, och är fortsatt seriens sjätte hörneffektivaste lag. 
 

Efter att i förra veckan förlängt den åtta år långa förlustsviten i Vänersborg och även förlängt förlustsviten mot Sandviken till 18 raka, var det skönt för Blåsvart att göra ett avtryck i Vetlanda. Sirius gjorde en stark insats, där man satte stopp för Vetlandas sviter. Det var sannerligen ingen klang- och jubelföreställning, men Sirius vann den taktiska matchen och även "hörnmatchen", vilket ju blev tungan på vågen den här kvällen. Underbart av IKS att studsa tillbaka så här i jakten på en efterlängtad slutspelsplats. Nu väntar en veckas ledighet innan det bär av till Halland.