TV3 påverkade en hel generation
Fråga en supporter av ett engelskt fotbollslag hur det kommer sig att de håller på just detta lag, och du kommer i väldigt många fall få svaret att personen i fråga tittade på Tipsextra och råkade falla för ett av lagen som spelade just denna dag. Ofta på grund av tröjfärgerna, ibland på grund av någon häftig lirare.
Det var så jag föll för "Tottingham" som jag trodde att de hette när jag var 7 år gammal och just hade fått ett nytt favoritlag. Sedan började jag följa AIK fotboll eftersom farmor prackade på mig AIK-saker under hela min uppväxt.
Som så många andra grabbar spelade jag ishockey och eftersom jag bodde i Skellefteå blev favoritlaget Skellefteå Hockey (numera Skellefteå AIK) och när jag sedan flyttade till Luleå blev det naturligt att jag och mina kompisar började titta på basket. Inte bara tack vare Plannja Baskets dominans.
I dag är TV3 en blek kopia av hur den såg ut under tidigt 90-tal, när Magnus Dahlborn roddade basketsändningarna på helgerna och Uno Kryss Due förgyllde söndagseftermiddagarna för dem som älskade Il Calcio. En hel generation fick upp ögonen för både Italienska Serie A och NBA tack vare Tv3: s sändningar. Jag föll för en häftig lirare vid namn Youri Djorkaeff i en snygg blåsvart tröja och när det gäller NBA var det självklart att jag skulle följa New York Knicks. Det har alltid legat något drömskt över New York och jag följde sedan tidigare New York Islanders bravader på andra sidan Atlanten.
Utöver Knicks, med grymma lirare som Charles Oakley, Anthony Mason, John Starks och Patrick Ewing, så fastnade jag för lirare som Shawn Kemp, Chris Webber och Reggie Miller. Michael Jordan då? Chicago Bulls var allt för grymma, allt för länge i NBA och de stod i vägen för Knicks allt för många gånger.
Så här i efterhand kan allting te sig så självklart. Jag skulle inte drista mig till att påstå att jag tror på ödet, men när man tittar på de lag som man råkat falla för genom åren så kan man ju inte annat än le:
- Tottenham Hotspur: Ständiga förhoppningar om "nästa år".
- Skellefteå AIK: I många år var det magplask på mållinjen och drömmen om Elitserien fick vänta i 16 säsonger.
- Inter: Det gick 17 år utan ligaseger och det var alltid svarta rubriker kring laget.
- NY Islanders: Mike Milbury förstörde på egen hand en fin organisation som såg så lovande ut under mitten av 90-talet.
- AIK: Kaos.
Och så NY Knicks, denna katastrofalt skötta klubb som inte vunnit en ligatitel sedan Willis Reed blev MVP i 4-1 serien mot LA Lakers för 35 år sedan.
Många har frågat mig: Varför NBA? Det är något larger-than-life över NBA. Ibland känns ligan mer som en fantastisk show än en basketliga. Här händer overkliga och vansinniga grejer och många av spelarna är gangsters som tagit sig in i en mångmiljonkarusell och saknar de sociala verktygen för att klara av situationen. En fet, otränad och ständigt skadad dussinlirare som Knicks Jerome James kan tjäna 45 miljoner per år och har ändå, bokstavligen, mage att dyka upp på training camp med allt för många bekvämlighetskilon.
Vissa säger att man inte kan hålla på något lag i NBA eller NHL, eftersom det är som att hålla på Coca-Cola, typ. Men för oss som följt NBA, sedan tidigt 90-tal, är detta snack nonsens. Från oktober-maj börjar jag varje morgon med att kolla resultaten från nattens basket och när det går bra för Knicks så är det en bra morgon.
I dag är det "uppkast" för en NBA-sektion här på SvenskaFans.com. Det känns fantastiskt roligt och vi har redan nu ett antal passionerade skribenter som kommer att ge er ALLT om NBA.
Vill du vara med och bidra till sidans utveckling, så är det bara att slänga iväg ett e-mail och berätta om dig själv.
Vi vill göra denna sida till den naturliga startsidan för NBA-älskare i Sverige.
Häng med på resan!
