Reserapport- Sixers, Kobe vs LeBron för 100 SEK
Mitt namn är Hannes Egebrand och här kommer en rapport från min resa till Philadelphia under de två första veckorna av december. Huvudsyftet med denna resa var att hälsa på kompisar och följa världens bästa liga NBA på plats.
Den 30 november lämnade jag mitt hem i Gävle med destination Philadelphia. Resan köpte jag på www.orbitz.com i början av september och fick betala 3400 kr tur och retur, ett väldigt överkomligt pris enligt mig. Väl där tog jag mig till min gamla skola Temple University där jag förra året studerade under två terminer.
Efter en underbar Cheese Steak (kallas Philly Cheese Steak i resten av USA) så var jag redo för min 15 timmars rehabiliteringssömn.
På tisdagen spelade Sixers bortamatch mot Chicago Bulls, och vilken match det var! Vinst efter övertid, och spänning när den är som bäst.
Om man är i Philadelphia området får man in alla Sixers matcher genom TV-kanalen Comcast Sportsnet, den kanalen gör sina egna sändningar. Det medför att kommentatorerna och experterna är otroligt partiska och man fokuserar nästan bara på Sixers. Detta är någonting jag gillar skarpt och matcherna blir dubbelt så roliga med kommentatorer som i princip alltid säger det man vill höra.
På onsdagen fick Philadelphia finbesök, Kobe Bryant och hans Los Angeles Lakers kom nämligen till Wachovia Center. Vi hade inte köpt biljetter innan, utan visste att det inte skulle bli slutsålt. Sixers har haft stora problem att locka publik till ”The Wach” en lång tid nu. De stora anledningarna till detta är fortfarande att laget saknar en storstjärna sedan Allen Iverson lämnade laget och att ishockeylaget Flyers konkurrerar. Philadelphia är faktiskt en av få amerikanska städer (med Detroit?) där ishockeyn är större än vad basketen är.
Sixers försöker i alla fall så gott de kan med att marknadsföra matcherna och har en otroligt bra kampanj där man kan köpa upper level matchbiljett för $10 till varje match under 2008.
Detta räckte dock inte för mina snikna kompisar, utan vi köpte våra biljetter för $4.50 styck på stubhub.com.
Ni läste rätt, jag betalade ungefär 36 SEK! för att få en biljett till Sixers - Lakers!
Matchen blev inte riktigt en match, utan Lakers som dagen innan överraskande förlorat mot Indiana gav verkligen igen för den förlusten på mina grabbar i Philly.
Stämningen inne på arenan var otroligt underlig. Det var väldigt många Lakers fans där, en fjärdedel av arenan var nog gulklädda. När man innan matchen presenterade Los Angeles lag buades det såklart, men när Kobe Bryant som faktiskt bott i Philadelphia en stor del av sitt liv presenterades blev stämningen otroligt konstig, hälften av publiken började bua väldigt högljutt medan den andra delen ställde sig upp och jublade. När sedan matchen startade började magin. Los Angeles Lakers kändes verkligen som om de spelade i en annan division än mina kära krigare. Matchen var inte så ojämn siffermässigt men på något sätt kände i alla fall jag att vi inte hade en chans redan efter första quartern.
Sista delen av matchen ägnade de besvikna supportrarna åt att bua så fort Kobe rörde bollen samt att bua varje gång våra underpresterande jättar Samuel Dalembert och Elton Brand hade bollen. De som kunde släppa att deras lag förlorade och bara behövde fokusera på underhållningen hade verkligen en bra tid den sista delen av matchen. I slutet av matchen började till och med en väldigt stor del av publiken skandera MVP när Mr. Bryant briljerade.
Matchen slutade tillslut 114-102 till Lakers och Kobe noterades för 32 poäng.
Det kändes inte som om det var så mycket folk där, men publiksiffran skrevs till 19.119 i Wachovia Center som tar drygt 21.000.
Sixers spelade sedan mot Detroit på fredagen och New Jersey på lördagen, jag missade tyvärr båda dessa matcher eftersom jag var i New York. Man skrällvann uppe i Motown och förlorade tungt mot rivalerna Nets.
En vecka efter Lakers uppvisning var det dags för nästa storstjärna att komma till Philly, nämligen LeBron James och hans glödheta Cleveland Cavaliers.
Den matchbiljetten kostade $8, ungefär 65 SEK.
Vi kom till matchen ganska tidigt och smet in på de lägre raderna för att följa uppvärmningen från nära håll. Det är en sak att se stjärnorna på tv, men att se LeBron James från 5 meters håll var grymt. Han är inte den längsta eller tyngsta spelare jag sett från nära håll (Yao Ming) men att se honom från nära håll var en upplevelse. Jag kan inte hitta en enda svaghet med fysiken hos nummer 23. Det som är så imponerande med honom är även uthålligheten som gör att han orkar dra ett så tungt lass under hela matcher varje match för hans Cleveland. Jämför det med våran ”stjärna” Andre Igoudala som också har en otroligt bra fysik men endast klarar av att göra poäng i den första halvleken. Sedan slutar han i princip alltid att producera.
Matchen började med ett starkt Sixers och en poängglad Igoudala och man ledde med 6 poäng när någon sekund återstod av första quartern. Då gjorde LeBron som han så ofta gör, tar bollen själv o sänker den från ungefär fem meter utanför 3-poängslinjen när buzzern ljuder för att tiden gått ut. Ett imponerande och uppgivet sus hördes genom publiken, och alla kände nog att vi inte skulle kunna få ett slut på Cavs imponerande facit med nio raka vinstmatcher. Mycket riktigt tog Cavs, ledda av LeBron och en personlig favorit Mo Williams, sakta men säkert över matchen och sista quartern påminde mycket om veckan innan, men utan samma intensitet i både jublet för LeBron och buandet för honom. Buandet mot vårat nyförvärv Elton Brand var dock ljudligare denna match och jag hakade faktiskt på, aldrig sett en så ointresserad spelare någonsin. Samuel Dalembert fick man ingen chans att bua ut eftersom Coach Cheeks knappt spelade honom.
På denna match var det inte alls lika mycket folk som mot Lakers utan det var endast 15.550 personer där.
Hur man ej kan gå och titta på LeBron James för $10 en onsdagskväll känns för mig väldigt främmande. Jag pratade en hel del med mina kompisar om detta problem och de berättade att många fans fortfarande ser det som prestige att inte komma till matcherna för att visa hur fel de tyckte det var att vi för två år sedan tradade bort Allen Iverson, snacka om tjurskalliga fans.
Underhållningen man bjuds på under en NBA match är grym. Många tror nog att det med många reklampauser kan bli lite tråkigt och segt. Men jag kan garantera att man inte ens tänker på att det är reklampauser. Arrangörerna har tänkt ut alla pauser och det händer alltid något roligt. Till exempel kom det under en timeout fyra killar springandes med varsin boll, en efter en studsade de upp på en studsmatta gjorde två framåtvolter och dunkade bollarna i korgen. Sedan kom Sixers kaninmaskot springandes och dunkade en boll efter en bakåtvolt (Ska det gå?). Man brukar även sätta på KissCam och man kastar upp otroligt mycket saker till publiken(t-shirts, hot dogs m.m.).
Under Cavs matchen när KissCam var på filmade man tillslut in LeBron James och Delonte West på Clevelands bänk och hela publiken jublade, då böjde sig James fram till Delonte och gav honom en väldigt lång och kärleksfull kram. Storbildsskärmen fick även in en snabbild på LeBron som tittade och skrattade mot skärmen när en 150 kilos bjässe stod och dansade(DanceCam), istället för att lyssna på deras tränares taktiska drag.
Mycket roligt!
Vem är då bäst?
LeBron James eller Kobe Bryant?
Förra året röstade miljontals människor om detta på ESPN Det blev 50% på LeBron och 50% på Kobe. Så splittrad är verkligen åsikten om vilken som är världens bästa basketspelare.
Om jag måste säga en spelare får det nog bli Kobe Bryant ändå.
Ett intressant fakta de tog upp på ESPN under förra veckan var att i de matcher Lakers har förlorat har faktiskt Kobe legat ganska mycket över sitt poängsnitt medan LeBron varit under sitt poängsnitt när Cavs förlorat matcher. Detta tycker jag talar för att LeBron är viktigare för hans lag än Kobe är för hans. Lite därför tror att LeBron kommer få MVP (Most Valuable Player) i år.
Men vinner NBA tror jag fortfarande att CP3 och hans New Orleans Hornets gör!
Jag passade även på att gå på världens roligaste livesport. Visst NBA håller hög klass, men personligen föredrar jag faktiskt College Basket. Jag hade sådan tur att min förra skola Temple mötte det nionde rankade laget i landet, Tennessee Volunteers, på hemmaplan under min vistelse. På matchen var vi 12.000 fanatiska Temple fans och kanske 1.000 orangea Tennessee fans. Stämningen som kan infinna sig inom College sporten har jag svårt att tänka mig finns någon annanstans. Temple stod för en grym skräll och våran stjärna Dionte Christmas noterade 35 poäng. Nu är det nästan säkert att han kommer bli draftad till NBA i sommar och det ska bli kul att se i vilket lag han hamnar.
Några dagar innan jag skulle åka hem kom beskedet att Philadelphia Sixers sparkat sin tränare Maurice Cheeks. Det kom faktiskt som en chock för de flesta att Cheeks, som har sin tröja upphängd i Wachovia Centers tak, fick sluta. Jag ställer mig inte alls bakom detta beslut utan tror att det var lite förhastat. Anledningen de flesta pekar på är att han inte riktigt hade koll på vilka spelare som passade in i vilka matcher, utan spelade exakt samma spelare och gjorde samma byten i varje match.
Jag fick alltså se de två största stjärnorna i NBA för 100 SEK. Tänk hur konstig världen kan vara!
