Krönika: Shaq och Kobe återförenades
Kobe och Shaq driver med reportern under All-Star Weekend.

Krönika: Shaq och Kobe återförenades

Hugo Sjöblom är vårt nya tillskott på NBA-redaktionen. Här skriver han sin första text om hur Shaq och Kobe återförenades under All-Star Weekend.

De spelade över 500 matcher tillsammans och tillsammans vann de 3 NBA-mästerskap och var ansedda som världens bästa ”big-guy, small guy combination” i början på 2000-talet. Det var framförallt efter år 2000 som paret fick sitt verkliga erkännande, inte till förundran då de vann tre raka NBA-mästerskap till Los Angeles Lakers. 

En sjuttonårig Bryant valdes i första rundan av 1996 draft av Charlotte Hornets. Totalt valdes han som nummer 13 och enligt Arn Tellem, Bryant talesman vid den tidpunkten, var det en omöjlighet att Bryant skulle ta på sig Charlottes tröja och skriva på för klubben. Trots att Charlotte Hornets valt Bryant i första rundan fanns det ingen annan väg för Charlotte än att försöka byta bort den minst sagt kaxiga Bryant. Den 1 juli 1996, skickade Lakers General Manager Jerry West iväg sin ordinarie center Vlade Divac till Hornets i utbyte mot Bryant . 

Samma år som Bryant draftades och skickades till Los Angeles, 1996, skrev Shaquille O'Neal på ett sju års kontrakt med Los Angeles klubben värt 121 miljoner dollar. O´Neal hade redan då fått ett rykte som en av de bästa (och största) centrarna i ligan. Han tillbringade sina första år i södra regionen av landet nämligen i Orlando och för klubben Orlando Magic. O'Neal draftades som nummer 1 i NBA Draften 1992 och var då 20 år gammal. Till skillnad från Kobe gick Shaq på collage (LSU) och hade därför mer erfarenhet när han tog sig an NBA. Under sommaren 1992 spenderade han mycket tid i Los Angeles för att lära sig ligan av självaste Magic Johnson. 

Publikfavoriten Shaq
Tiden i Los Angeles var helt enkelt exemplarisk för Shaquille, han snittade 23, 3 poäng och 11,7 rebounds per match totalt sett över alla åtta säsongerna i klubben. Han blev självklart snabbt en publikfavorit och med sin tyngd (147 kg) och styrka blev han Lakers superstjärna och ansikte utåt under de åtta åren han var i klubben. Shaquille är ett fenomen och det finns inte många som kan skryta med en karriär som 37 åringen. Han blev draftad nummer ett, har vunnit fyra NBA-mästerskap (2006 med Miami Heats), vann MVP 2000 , har vunnit 3 NBA-Final MVP, varit med i 15 All-Star matcher och vunnit Rookie of the year 1992-1993. 

Jag kan ju självklart bara tala för mig själv, men jag tror nog att många håller med mig, när jag säger att Shaquille har varit basketens ansikte utåt under det senaste decenniet och Lakers har varit laget att heja på under tiden med Shaq. Sedan jag började kolla på basket har man hela tiden vetat vem Shaq var. Förutom basketen har Shaq varit aktiv på många håll, allt från skådespelare i filmen Steel till rappare. Han är en av världens absolut största stjärnor i idrottens värld och kanske den största efter Jordan inom basketen genom tiderna. 

Under 1999 signade Lakers Phil Jackson som ny tränare, vilket senare skulle visa sig vara ett enormt smart drag. Med hjälp av Jacksons ”triangel-offensiv” utnyttjade man Shaqs storlek på ett annat sett. Bryant började lära sig spelet och det var egentligen efter anställningen av Phil Jackson som Kobe började utnyttja sin talang på riktigt. Bryant hade tidigare varit med i All-Star, men det var nu år 1999 som Kobe först blev ansedd som en av ligans bästa shooting guards. Efter 1999 har Kobe varit given i All-Star laget och inte missat en enda match. 


All smiles at All-Star Weekend
Efter alla dessa år återförenades paret alltså igen och det var en speciell känsla att se dem tillsammans igen. Även om jag själv inte har upplevt mycket av NBA under början av 2000-talet kunde jag ändå känna att det var en speciell känsla vid intervjun innan matchen. Shaquille hade precis varit med i ett av alla jippon de har under helgen, nämligen straffkast med förbundna ögon innan han gjorde denna intervju. Man kände snabbt hur nervösa dessa multimiljonärstjärnor var, men detta släppte snabbt vid lite inledande skämt och allmänt snack.

Media ville få det till att det var första gången de träffades och som om de aldrig har sett varandra efter tiden tillsammans i Lakers. Självklart har de det och de är bra polare idag. Man såg hur de lekte med varandra och det var väldigt kul att se hur de både gav stiltips till reportern i slutet av intervjun, då de säger: 

Kobe
- Get a new tie man (Shaq skrattar)
Intervjuaren (svarar snabbt)
- It´s valentines day
Kobe (fortsätter)
- What is this? (pekar på ett hjärta gjort av pärlor som är fastsydd på slipsen)
Intevjuaren
- That´s a real diamond
Kobe
- That´s a fake ass-diamond, get a real! (Shaq börjar gapskratta och alla bryter sedan ut i skratt) 

Jag tycker att detta är ett väldigt roligt ögonblick och det är värt att ta en titt på intervjun (kolla även på när Shaq och Denvers nyförvärv Billups skjuter straffkast). All-Star helgen i Phoenix blev lyckad och det var otroligt roligt att se kryptonitkillen Nate Robinson vinna Slam Dunk Contest (ska bli kul att följa killens fortsatta utveckling i Knicks). Man har alltid höga förväntningar inför All-Star matchen och allt runtom kring. Det skulle bli kul att se om Dwight Howard kunde behålla Slam-Dunk titlen, om Kapona kunde vinna sin tredje raka ”3-Point Shootout”-titel och såklart vem som skulle utmärka sig på All-Star matchen. 

Nate Robinson stal showen från Dwight Howard under lördagens Slam Dunk Contest (helt sjukt hur Dwight Howard kunde få 50 på båda sina första dunkar) och Kapona hade förvånansvärt svårt att sätta bollen i korgen under trepoängstävlingen (kul att se hur kommentatorerna ändrade sig under tävlingens gång om vem de hade tippat som vinnare). Det som nog de flesta hade som starkaste minne från lördagen var nog när den 173 centimeter långa Nate Robinson flög över den 210 centimeter Dwight Howard (KryptoNate kan hoppa han!). 

Söndagen blev Bryant och Shaqs kväll och tillsammans stod de för 39 av Wests totala 144 poäng. Kobe var den bättre av de båda, men med tanke på att Shaq är 37 år och i och med att det var hans 15 All-Star match så var Shaqs match otroligt roligt att se. Shaquille är väldigt populär och trots att Kobe Bryant är i sitt livs bästa period (vann MVP förra året och kommer förmodligen göra det i år igen) har Shaq fotfarande mest fans av de båda. Jag såg nämligen att USA Today hade gjort en undersökning om vem som var mest populär av de båda och då fick Shaq 52 % av rösterna och Kobe endast 23 % (de andra procenten kunde inte bestämma vem av de båda de ville rösta på). 

Eran på väg mot sitt slut
Lakers hade en otroligt bra tid under början på 2000-talet, men under 2003-2004 hände någonting med laget. Under säsongen 2002-2003 blev laget förvånansvärt utslaget av San Antonio Spurs i Västra-delsemifinalen. Laget och lagets fans blev självklart besvikna på det misslyckade året, då man ansåg att allting förutom vinst var ett misslyckande, man blir ju lätt girig när man har vunnit tre raka mästerskap. Denna girighet ledde till att Lakers gick ut och letade nya stjärnspelare och lyckades skriva kontrakt med legenden Karl Malone och den mycket duktiga Pointguarden Gary Payton. Dessa två rutnierade spelare gav Lakers en ytterigare dimension i sitt spel och blev ett utmärkt tillskott med tanke på att laget blev drabbade av flera skador under året. Kobe Bryant hade sin axel skadad under en längre tid, Shaq hade problem med sitt ena ben och Karl Malone hade ett skadat knä. 

Trots detta spelade laget en underbar basket och slutade säsongen med 56 vinster och 26 förluster, vilket innebar att de vann Pacific Division och tog sig in i slutspelet. Först tog laget an Houston Rockets, med Yao ming i spetsen, efter detta mötte de ytterligare ett lag från Texas, nämligen San Antonio Spurs, sista stoppet innan finalen blev Minnesota, där de mötte Minnesota Timberwolves. Alla dessa matchserier vanns av laget och de gick därför vidare till final. Där väntade Detroit Pistons, med flera spelare som hade sina bästa år någonsin (i spetsen var de två ”big-guys” Ben och Rashad Wallace). Det blev för tufft för Los Angeles laget och de förlorade serien i fem matcher. 


Kobe stannade kvar
Efter förlusten splittrades laget helt och laget påbörjade en återbyggnadsfas, med Kobe Bryant i täten. Först och främst skickade man iväg sin frontfigur och ledare Shaquille O´neal till Miami Heats i utbyte mot Lamar Odom, Brian Grant, Caron Butler och en första-runds val i den årliga draften. Man skickade även då i väg lagets själ och glansdagarna med Shaq och Kobe var därför ett minne blott. Man skickade även iväg Rick Fox och Gary Payton till Boston Celtics i utbyte mot Chris Mihm, Marcus Banks, and Chucky Atkins. Lakers skrev inte heller nytt kontrakt med succétränaren Phil Jackson. Tränaren Rudy Tomjanovich fick i stället ta över laget i spillror, vilket i princip var en omöjlighet. De spelare som kom till laget under Silly Season år 2004 är väldigt viktiga spelare i dag. Spelare som Lamar Odom, Chris Nihm och Chucky Atkins är framträdande spelare i dagens Los Angeles Lakers. Med alla nya spelare började man bygga upp ett nytt lag och har idag en mängd unga framgångsrika spelare med Andrew Bynum i spetsen. 

Den enda spelare som stannade kvar i laget efter 2004 var Kobe Bryant och detta gjorde såklart att året blev ett misslyckande. Man kan inte byta gamla rutinerade världsstjärnor mot unga talanger och tro att man ska vinna några mästerskap. En spelare som Shaquille O´Neal var naturligtvis omöjlig att ersätta direkt och Lakers visste att det skulle ta ett antal år innan laget skulle få se samma framgång som laget hade under början på 2000-talet. Alla spelareförluster under Silly Season ledde till att laget slutade med ett resultat av 34 vinster och 48 förluster, vilket såklart inte räckte för slutspel. Endast fyra gånger tidigare har Lakers missat slutspel i historian. 

Shaquille bytte kust
Shaquille O´Neal gick alltså vidare till Miami Heats, en stor anledning till varför Shaw just valde Miami Heats var supertalangen Dwayne Wade. Wade stod för ett grymt år under 2004-2005 och Shaquille stod självklart för en otrolig injektion själv. Detta ledde till att laget nådde sin första final någonsin, men man förlorade dock finalen mot Detroit Pistons. Nästa år tog Dwayne Wade ytterligare ett steg i sin utveckling och i kombination av Shaquille O´Neal ledde deras spel till Miami Heats första NBA-mästerskap någonsin. Vid den allra första presskonferensen som Shaq gjorde för Heats sa han att han skulle ta ett mästerskap till Miami, vilket han två år senare alltså gjorde. 

Man blir hela tiden förunnad hur Shaq lyckas med alla sina mål och det är faktiskt inte konstigt att han är mer populär bland fansen än världens just nu bästa spelare (Kobe). O´Neal har en speciell spelstil och han vinner matcher till sitt lag tack vare sin pondus och sin storlek. Det är faktiskt så att laget spelar på ett annat sätt med Shaq längst fram. Det går dock inte att jämföra dessa två spelares karriär än så länge, med tanke på att Shaq har spelat hela 4 år längre och är faktiskt 6 år äldre än Kobe. Bryant har dock framtiden för sig och det kan man inte säga om Shaquille. Shaq har de senaste åren hela tiden försämrat sin statistik och hans kropp orkar nog inte spela lika många minuter längre. Shaq har ju en spelstil som innebär att han får ta mycket smällar, många anser att det ända sättet att stoppa 36-åringen är att foula honom och då blir det ju mycket smällar.

Kobe Bryant å andra sidan har blivit bättre och bättre och har blivit vald till NBA:s förstalag inte mindre än sex gånger sedan 2002, det ända året han missade förstalaget var 2005. Både 2006 och 2007 blev han bästa poängplockare och förra året vann han för första gången Mest Värdefulla spelare, vilket många tror han kommer göra i år igen. Den enda som jag kan se stoppa honom från detta är såklart Lebron James. Kobe Bryant är en otrolig spelare och har många framgångsrika år kvar i Los Angeles om han bestämmer sig för att stanna i klubben. Laget lyckades roffa år sig den spanska forwarden Pau Gasol från Memphis förra året, vilket gjorde att Lakers fick en ny dimension till sitt spel och ett nytt anfallsvapen. Detta gav laget det extra som behövdes för att ta det extra steget och förra året tog klubben sig hela vägen till final, väl där fick de stryk mot rivalerna Boston Celtics. 

Sista matchen tillsammans
Många tror att Lakers tar sig till final i år igen och jag har inget att invända mot det. Det slog mig dock när jag såg denna intervju att dessa två NBA-legender inte har spelat med varandra sedan Lakers splittring 2004. De två har nog saknat varandra en del, jag har i alla fall saknat att se dem tillsammans och det hade varit otroligt kul att få se dem spela tillsammans igen. Man kunde se detta på banan då de båda stod för en otrolig insats och gav Väst en enkel seger. Det var alltså så att Shaq och Kobe tog hem bästa spelare av matchen, mycket tack vare att det var just dem och att de nu äntligen var tillbaka tillsammans, det var liksom ett lyckligt slut på i alla fall en karriär. Jag tycker dock att Chris Paul borde vunnit MVP för sitt spel på planen, men att Shaq skulle få den tack vare sin inledande dans (otroligt rolig, ett framtida yrke kanske?). 

Efter denna tror jag dock aldrig att vi får se dessa lirare i samma lag, då det förmodligen är Shaqs sista år i All-Star-laget. Men man vet ju aldrig och med Kobe och Shaq kan man nog aldrig riktigt vara säker på vad som komma skall.

Hugo Sjöblom2009-03-06 19:50:00
Author

Fler artiklar om NBA