6 lärdomar från första slutspelsveckan

Det har gått en dryg vecka sedan slutspelet drog igång, med minnesvärda matcher i princip varje kväll. Redan i kväll spelar Indiana och Atlanta match 5 i sin serie och Miami kan bli det första laget att bli klara för andra rundan. Vi summerar det som har hänt hittills och vad vi har lärt oss av en vecka som bjudit på mycket av det mesta.

Tony Allen och Wesley Matthews har pajat festen för två av världens bästa spelare.

Så snart Allen är på golvet så händer det något. I slutet på fjärde perioden i match 3 satte han stopp för en svit på 17 raka OKC-poäng med en dunk som fick taket att lyfta. Strax därefter stal han bollen mitt framför ögonen på Ibaka och skickade iväg Conley till en enkel layup. Det finns många anledningar till att Gruzzlies fått upp ångan i vår, Allen är den enskilt största. Hans försvarsspel på har fått ligans bästa offensiva spelare att helt tappa sitt groove. Genom att utmana allt som Kevin Durant tar sig för har Allen tagit udden av Thunders främsta vapen: Durants skottprocent har störtdykt från 52 % i första matchen till 23 % i lördags.

Matthews är helt iskall från distans mot Houston men hans sätt att attackera den betydligt mindre - och vekare - James Harden och hans en-mot-en-försvar har varit briljant. I normala fall utgör »The Bearded One« ensam en extra dimension för Rockets fartfyllda anfall, särskilt i pick-and-roll-kombinationerna med Howard. I den här serien har han varit osynlig, som bäst.

Det finns fler än Stephen Curry som kan sänka avgörande trepoängare.

Odraftade rookien Troy Daniels hade spelat knappt 75 minuter för Houston den här säsongen innan fredagens match mot Portland. Under våren hade han spelat bra i D-League och var mitt uppe i slutspelet med sitt Rio Grande Vipers när Houston plockade upp honom igen. Han spelade sparsamt även här men efter att Chandler Parsons tvingats lämna golvet efter sin sjätte foul fick Daniels sin chans. Och som han tog den. Med sekunder kvar på klockan i andra övertidsperioden satte han den avgörande trepoängaren. Givetvis fick han fortsatt förtroende under match fyra, där han fortsatte att sänka treor.

Vince Carter befinner sig på motsatt sida karriären. Som ung var han en flygande enmanscirkus, som veteran använder han all sin erfarenhet som informell ledare och habil skytt. I slutet på söndagens holmgång mot San Antonio var han både och. Med 1,7 sekunder kvar satte han den avgörande trean, fallandes ut från planen och med Manu Ginobilis hand i ansiktet. Ingen har räknat med att Carter och hans Dallas ska kunna göra något i det här slutspelet. Det verkar passa de ganska bra.

LaMarcus Aldridge var slutspelets bästa spelare när han försvarades av Terrence Jones.

Sedan justerade coach MacHale sin startfemma i match 3 och lät Ömer Asik trycka ut Aldridge längre från korgen. Returkampen svängde till Rockets fördel och man hämtade upp 0-2-underläget.

Charlottes motståndskraft gav vika samtidigt som Al Jeffersons vrist.

Det blir därför svårt att bedöma om Miami Heat har lyckats gå in i det här slutspelet med strömbrytaren på eller om de är fast i sömngången från grundserien. Att gå rent igenom första rundan och få några extra dagars uppehåll kan ur det perspektivet vara lika skadligt som behjälpligt, särskilt om det blir Brooklyns veteraner som möter upp i andra rundan.

Allt som Andrew Bynum rör vid blir till sand.

Särskilt mycket skuld för Indianas kräftgång kan vi inte skylla på Bynum men det är ändå anmärkningsvärt hur marken tycks fatta eld under hans fötter, vart han än går. I Philadelphia spelade han inte alls och laget är i dag en spelare ifrån att vara ett skämt, i Cleveland kollapsade ett lovande lagbygge under obefintligt ledarskap från både tränarstab och veteraner och som oanvänd reserv i Indiana har han fått se hur NBA:s bästa lag innan nyår imploderat. Inte undra på att det ryktas om att han inte gillar att spela basket.

Det finns ett Carmelo Anthony-format hål i Chicago.

Bulls blev, välförtjänt, överösta med beröm under grundserien. Utan Deng och utan Rose tog de sig till en tredjeplats i öst men i matcherna mot Wizards är det tydligt att de är tandlösa mot ett talangfullt lag som också jobbar hårt och försvarar sig intelligent. Det saknas spelare som kan göra poäng på egen hand, som ensamma kan utgöra ett hot för motståndarna. Om Chicago ska kunna få rum med Carmelos lön under taket så behöver de trolla med knäna men det måste få värt alla möjliga uppoffringar för att få ställa Rose, Noah och Anthony på golvet samtidigt.

Veckans lag
G: Damien Lillard (POR)
G: Monta Ellis (DAL)
F: Blake Griffin (LAC)
F: LaMarcus Aldrige (POR)
C: Nenê (WAS)

Kommentar: Vi tillämpar All Star-principen och är liberala med positionerna.

Citatet
”Give the ball to Gasol!”
Steve Kerr, TNT, under övertidsperioden i match 3. Sekunden efteråt får han bollen och sätter ett skott från straffkastlinjen. Med tanke på hur Grizzlies offensiv hackar så låter det som ett bra råd även i fortsättningen.

Citatet (II)
”He’s in a straightjacket.”
Merv Albert, TNT, om Wes Matthews försvar på Harden i match 4. Sekunden senare knuffar Harden sig loss och sänker en trepoängare från Seattle.