Final Fourlagen klara
Skrällarna fortsatte även andra helgen av den amerikanska collegebasketens slutspel. Av de fyra toppseedade lagen är det bara Duke som klarat favorittrycket, de får möta West Virginia medan andra halvan får två verkliga outsiders i Michigan State och Butler, båda var bara femmor i seedningen inför turneringen.
Duke hängde med ett nödrop i för en seger i natt mot ett taggat Baylor. LaceDarius Dunn och Ekpe Udoh gjorde livet tufft för Duke i första halvlek men tappade kommandot om matchtempot i andra mot det lite mer beprövade Duke. Ekpe Udoh visade emellanåt med all tydlighet varför han fått NBA scouterna att dregla.
Alla trodde att de skulle få stjärnfyllda Kentucky mot sig på lördag men trots John Walls stora spel och att DeMarcus Cousins var störst i klassen under korgarna kunde West Virginia reda ut stormen. En seger som blev än mer imponerande av att deras playmaker gick sönder härom veckan. WV har ett oortodoxt lag med många gängliga atleter snarare än klara positionsspelare vilket ställde till det för det ganska unga Kentucky. Mest av allt berodde uttåget dock på en extremt svag dag bakom trepoängslinjen och vid strafflinjen.
Lilla Butler har längsta raddan segrar i landet och har prövats mot både Syracuse och Kansas State för att ta sig hit. De har allstå knäckt både ettan och tvåan. Kommentatorerna har skämtat om att Gene Hackman och alla andra från filmen Hoosiers blir hedersgäster för laget som är så old school och landsbyggd det bara går. Oflashy är bara förnamnet för Butler vars hela trupp sammantaget sannolikt kommer spela noll minuter i NBA, kanske kan Syracuse blivande dollarmiljonär Wes Johnson trösta sig med det...Final Four spelas i deras hemstat.
Michigan State är ett sällsynt välcoachat gäng och var så här långt med förra året också. Kruxet nu var att nyckelspelaren Kalin Lucas är skadad och laget sämre än tidigare. I vanlig ordning är laget dock uppbyggt av killar från Michigans bakgårdar av nedlagda bilfabriker och sällan benägna att vika ned sig. Mot Tennessee var det tydligt att laget drog sig långt på vilja mot motståndet som kanske inte var bättre men som kändes som att det hela tiden var på gång. State släppte aldrig taget och till slut var det den lilla mentala skillnaden av att vara vana vid pressen som kanske avgjorde.
Vem som kommer plocka hem det hela? Ingen aning, men det blir säkerligen en fröjd att se dramatiken och de vitt skilda stilarna ställas mot varandra ännu en gång.