Lagbanner
Kungen har abdikerat
LeBron vände Cleveland ryggen och tog The Easy Road till Miami.

Kungen har abdikerat

Ingen annan stjärna har varit så hajpad ända sedan high school-tiden. LeBron har varit i rampljuset ända sedan 15-årsåldern och har agerat som en kung ända sedan dess. Igår tog han av sig tronen och medgav med sin handling att han aldrig kommer att kunna bli en NBA-legend som många andra före honom.

Magkänslan fanns där under torsdagen. En magkänsla som sa att detta skulle gå åt helvete för mig som Knickssupporter. Innerst inne hoppades jag att allt detta med Miami Heat bara var en rökridå.  Att någon spred ut det ryktet för att hålla spänningen vid liv. För hur kul vore det om alla ett dygn innan det narcissistiska tv-programmet redan var säkra på att det skulle bli Miami Heat?

När Cleveland Cavaliers vann lotteriet 2003 väcktes nytt liv i den eviga förlorarstaden. Hemmasonen skulle bära Cavaliers på sina axlar. Det fanns hopp om en första titel på årtionden i en stad som blivit synomymt med att krackelera när push comes to shove. I sju säsonger har han växt som stjärna och burit Cavaliers. Kronan och manteln har vuxit ikapp med egot.

Nu stod han inför valet att bära Knicks eller Nets på sina axlar och återigen bli hyllad som en gud, en saviour, eller ansluta till Chicago och leva i skuggan av Michael Jordan. Eller så kunde han välja att gå till Miami Heat, Dwyane Wade Land, där även Chris Bosh anslutit. Jag trodde aldrig det skulle hända. Det passade inte hans massiva ego och självskrivna epitet som "The King". En kung lämnar inte ett land för att stå i skuggan av någon annan i ett annat.

Men inatt fick vi alltså veta att valet blev Miami Heat. Och där och då fick vi lära känna hur LeBron James egentligen är. Han trivs inte som kungen. Han har det inte i sig att bära en annan stads förhoppningar på sina  axlar. Och frågan är om han då är lika egocentrisk som alla tänkt att han är? Eller är det en mediabild som alla har hjälpt till att bygga upp?

Nu blir han en del av en historielös basketstad där Dwyane Wade redan är en legend. Varje titel de vinner kommer att förminskas av journalister och folk kommer att hånle åt LeBron James. Allt annat än en titel blir ett misslyckande. Hur jävla kul kan det vara egentligen? LeBron James har under hela processen sagt att "det bara handlar om att vinna".

Uppenbarligen. För mig dog väldigt mycket av basketintresset i och med denna händelse. I skuggan av Knicks har jag hejat på LeBron och hoppats att han skulle kunna leda Cavaliers till en titel och att han därmed skulle kunna bli en legend av samma mått som Michael Jordan, Larry Bird, Magic Johnson och Kobe Bryant. Jag har nu anslutit till den gigantiska skara av fans som kommer att heja på varje motståndare till Miami Heat, laget som nu blivit NBA:s motsvarighet till Real Madrid.

Och LeBron James kommer aldrig vara samma spelare i mina ögon. Myten om LeBron har byggts upp under de senaste 10 åren, bara för att raseras inatt 03.00 svensk tid.

- - - -

För övrigt så måste David Stern se över lönetaksreglerna. Nu tänjer Miami Heat (precis som Real Madrid) på alla möjliga regler genom att få spelarna att ta lägre löner inledningsvis för att klämma in fler spelare under lönetaket. Sedan kommer varje lön att växa för jävla mycket under de närmaste åren i en klubb som hållit hårt i pengarna de senaste 10 åren.

Om jag kliver ur min bitterbox så är väl det enda positiva att vi nu ser flera spelare lämna hundratals miljoner på bordet. Och att det är lite småcharmigt att de allra största stjärnorna är de som får den sämsta dealen under denna Free Agent Frenzy, medan medelmåttor kammar hem hundratals miljoner både till höger och vänster.

Henrik Örtenvik2010-07-09 23:34:00
Author

Fler artiklar om NBA