Jonas Jerebko - du tror han är bra, men vet du varför?
Svensken har en plats i ligan en lång tid framöver. Den skadade hälsenan är bara ett fartgupp på vägen. Men hur bra kommer han bli? Vi analyserar hans rookiesäsong för att få en bild.
Jonas Jerebko förvandlades till ett fenomen på väldigt kort tid. En relativt okänd svensk, spelandes i främmande italienska klubben Angelico Biella med ett spel utan flash blir draftad till NBA, startar 73 matcher och blir vald till NBA's All-Rookie Second Team.
Hemma i Sverige blir vi så överraskade att vi öser honom med utmärkelser, pryder honom på tidningsomslag och man undrar om Jonas kanske egentligen är den störste svenske idrottsmannen genom tiderna?
Fullt så fantastisk är han naturligtvis inte, men hur bra var egentligen Jonas rookiesäsong?
Det är svårt att svara på den frågan med siffror och statistik som underlag för de gör egentligen inte Jonas rättvisa. Vad som separerade honom från spelare med liknande talang och fysiska förutsättningar var hans inställning. Att spela hårt, träna hårt, göra det man är bra på och undvika det man är dålig på är tyvärr inte egenskaper som är självklara för världens alla basketspelare.
För Jonas är det inte bara självklart utan även nödvändigt för att han ska kunna spela i NBA. Om han gjort som så många andra och försökt göra för mycket varje gång han fick chansen - försökt dribbla bort spelare en-mot-en, skjutit fadeaways med en hand i ansiktet, chansat i försvaret för att få fler blocks och steals - hade han aldrig fått spela en minut i NBA, säkert inte ens blivit draftad. Är det inte typiskt att den förste svensken att spela i NBA är en kille som jobbar för laget, inte sticker ut och bara gör sitt jobb?
Kolla in den här Jerebko-mixen på Youtube. Finns det enklare sätt att göra poäng på?
Att sprinta från baseline till baseline varje gång bollen byter ägare är jobbigt, ibland frustrerande och ganska ovanligt. Det är också svårt att mäta. Det finns ingen statistik (i alla fall ingen officiell) för hur många gånger en spelare varit först upp i anfallet, roterat korrekt i försvaret eller fått upp en hand i siktlinjen för skytten.
Med det sagt, även om vi bara tittar på siffror och jämför Jonas med resten av ligans rookies ser det väldigt lovande ut:
9.3 poäng (11:e plats), 6.0 returer (3:e) och 0.4 blocks (10:e) är rätt bra avkastning när man är vald som 39:e spelare i draften. Tittar man på mer avancerad statistik, typ John Hollinger's Player Efficiency Rating (PER) som jämför spelare mot varandra på en per minut-basis och inkluderar finurliga formler som Usage rate och True Shooting %, så fick Jonas en rating på 13.99 när snittet i ligan är 15. Alltså hittade Detroit en genomsnittlig NBA-spelare i slutet av draften som de betalar $762 000 om året när genomsnittslönen är $5.356 miljoner.
Allt ser glimrande ut, så går han och sliter av sin hälsena. Hur allvarligt är det?
Bortsett från att den allmänt anses vara en av de mest smärtsamma idrottsskador du kan råka ut för visar historien att de långsiktiga effekterna inte är särskilt kännbara. Två exempel:
Dominique Wilkins slet av sin hälsena i mitten av säsongen 92-93, var tillbaka till starten av säsongen 93-94 och spelade på samma nivå som före skadan i två säsonger innan han flyttade till Grekland och ledde Panathinaikos till Euroleaguemästerskapet 1996. Han spelade basket fram till 1999 utan att missa fler matcher på grund av sin hälsena.
Kajsa Bergqvist var på väg in som favorit till OS i Aten 2004 när hon slet av hälsenan i en tävling i Båstad, bara en månad före OS. Hon gjorde comeback följande säsong och hoppade som bäst 2.03 meter. Året efter satte hon inomhusvärldsrekord genom att hoppa 2.08 meter i tyska Arnstadt.
Ett senare och inte fullt så lyckat exempel är Elton Brand. På ett informellt träningspass inför säsongen 06-07 slet han av hälsenan och har efter det inte lyckats hitta tillbaka till sin tidigare nivå. Elton har dock efter hälsenan även opererat sin axel och det är inte helt klart att det är hälsenan som orsakat hans dramatiska tapp i produktivitet.
Värt att notera med dessa exempel är att Wilkins (32) Bergqvist (28) och Brand (28) var betydligt äldre än Jerebko (23) när de skadade sig och Jonas läkning borde svara ännu bättre än deras.
Allt som allt är det få, inklusive jag, som inte anser att Jonas Jerebko har en lång och produktiv NBA-karriär framför sig. Det finns alltid en marknad för en spelare med Jonas kvalitéer. Förhoppningsvis kommer han inom en snar framtid även hamna i en situation där han får chans att utnyttja sina förmågor maximalt. Detroit's spelstil passar egentligen väldigt bra för Jonas, men spelarmaterialet är för närvarande inte alls lika starkt som resten av ligan och det gör tyvärr att Jonas kommer få en lite undanskymd roll tills vinden vänder för Detroit.