Tack Erik, tack för vad du gav...
En hyllning till Habos stolthet.
Erik Edman.
Du var den förste Svensk i Tottenhams historia. Du gick rakt in i laget med din fina vänsterfot och din beundransvärda inställning. Du fyllde på så föredömligt bredvid Andy Reid eller Reto Ziegler. Du spelade enkelt och du visade kvalité.
Du fick svenska mediers uppmärksamhet, och du bidrog till Tottenhams ökade publicitet i detta avlånga land. Måhända var du tagvis lite bufflig i eget straffområde, men det har vi sedan länge förlåtit dig för...
Din vänsterkanon mot Liverpool var säsongens mål. De bara var det. Oslagbart.
Du lämnar ett stort hål bakom dig. Vi saknar dig redan.
Du utalade dig alltid så moget i pressen, och gnällde när de behövdes, och talade sanning om ekonomi och var ett föredömme i allt. Vem annars vågar säga sanningen om Rio Ferdinands lön? Ingen, bara du Erik, bara du.
Men vi undrar också. Varför kunde du inte stanna kvar hos oss? Varför kunde du inte stannat och fajtats om vänsterbacksplatsen? Kunde du inte stannat?
Snälla, kunde du inte stannat. För allt de andra, kommer vi alltid och älska dig för.
Och om du någon gång skulle vilja komma tillbaks, vill vi mangrant säga:
"Kom tebagers, allt e förlåtet!"
