Dagen Efter: Bekymrad men inte orolig
Var matchen mot Boro det som fick bägaren att rinna över? Ja, tydligen för en del vill att man ska sparka Arsene Wenger. Dagen Efter tar upp några punkter som är mer anledning till att bli bekymrad än orolig.
Efter en upptagen söndag är Dagen Efter verkligen dagen efter, dagen efter. Matchen i lördags lämnade en del att önska men jag tycker inte att det finns anledning att banka på den stora trumman såsom många Arsenal-supportrar gjort under dagarna två. Arsenal startade i ett högt tempo och med lite hjälp från ovan så hade man varit i ledning med 2-0 efter 10 minuter. Nu satt han från ovan skadad i en lägenhet i London och vaggade lilla Tea. Och idag kom beskedet som tvivlarna - de som trodde att Arsene Wenger vilade honom - väntade på; Henry borta i ca fyra veckor. Wenger vilar aldrig Henry om det inte finns goda skäl. Skada är ett sådant.
Dessa tvivlare vill dessutom att man ska sparka Wenger. Ett gott råd. "Känner" man inte Wenger bättre än att man inte tror på honom när han säger att Henry är skadad så kanske man ska tala lite tyst om taktiska göromål och kritisera högljutt innan man börjar prata om att sparka någon. Uppenbarligen vet man inte så mycket om Wenger när man inte ens kan tro på honom när han säger att Henry är skadad.
Jag kan förstå att en del fans är oroliga för truppen och för hur säsongen ska bli. Men det är supportrarna som står bakom laget och försöker ge dem självförtroende genom supporto och det är det spelarna behöver. De behöver känna att vi tror på dem, då kommer de också att tro på sig själva. Att det infinner sig en osäkerhet när lagkaptenen har sålts är inget konstigt. När sedan den nytillträdde lagkaptenen blir skadad och borta ca fyra veckor så säger det sig självt att ett visst mått av tvivel kan komma insmygande. Spelarna behöver oss mer än vi behöver dem. När slutsignalen ljuder går vi tillbaka till vår "vardag" och älskar vår nära och kära och blir älskade. Medan spelarna fortsätter med sitt liv där den sista matchen är betyget på deras liv för tillfället. Visst har de också nära och kära som får dem att känna sig älskade men det senaste resultatet påverkar dem i allra högsta grad och det ska de leva med till nästa match och nästa match efter den. Om fansen låter sin irritation gå ut över spelarna så kommer deras prestationer att sjunka och tvivlet att gro som ett ondskefullt frö. Om man istället agerar supporter och visar att man står bakom laget så kommer deras självförtroende att växa sig starkt likt ett fruktbart äppelträd där vi alla till slut kan njuta av frukten. Det är bara att själv välja vilket scenario man föredrar.
Kan bara känna att jag är lite bekymrad över några saker. Inte orolig. Inte ett dugg. Däremot fanns det några faktorer som kan vara bra att få bukt på.
1. När man anfaller kan det vara bra att det finns spelare som tar löpningar in i straffområdet. Även bra om man kan ta några i djupled när forwards eller mittfältare har bollen på offensiv tredjedel.
2. Robert Pires har inte haft något klipp i löpsteget under de inledande matcherna och kanske borde Wenger ta detta i beaktning redan efter första halvlek eller varför inte rent av innan start. Dock kan jag förstå valet att spela med Pires från start i lördags då han, Dennis Bergkamp, Gilberto, Ashley Cole, Pascal Cygan och Lauren utgjorde den mer rutinerade delen av laguppställningen. Rutin är tryggt och förståndigt. Dessutom skapar det en balans. Pires har de facto sett lite trög ut. Men med Fredrik Ljungberg utanför laget så var det naturligt att Pires spelade. Alexander Hleb och Ljungberg på kanterna på onsdag.
3. Hålla ihop lagdelarna. På Boros första mål är det en autostrada mellan mittfält och försvar där bollen spelas igenom. Att Yakubu har extremt flyt med studsen på vaden som ställer Kolo Toure är en annan sak.
4. Humöret. Francesc Fabregas har i de inledande matcherna visat på en något kort stubin och det måste skärpas. Tidigare skakade han av sig incidenter på plan men nu verkar han "ta åt sig" av det som händer. Att domaren är dålig får man leva med även om det är irriterande. Att domaren heter Mike Riley ska man däremot egentligen inte behöva leva med då han inte bör beträda en gräsmatta med vita linjer igen. Men låter man sig påverkas så är det enbart negativt för ens spel och således för laget.
5. Sluta försöka passa oss ända in i mål. Alldeles för ofta så slås den där extra passningen och anfallet rinner ut i sanden. Det behöver inte vara så snyggt jämt.
Jag tycker inte att spelet i övrigt var katastrofalt som en del andra verkar anse. Däremot måste vi bli mer kliniska framför mål. Och även försöka vara mer direkta. I övrigt var spelet inte så dåligt, förutom att planen var plaskblöt så att spelarna liknade mer Bambi på hal is än de fotbollsspelare jag har för mig sprang ut på plan.
I Wengers kommentarer efter matchen är han tydlig med vad han anser ha gått snett och vad som behöver förbättras. I och med detta så känner jag mig inte särskilt orolig. Wenger vet alltså vad som behöver förbättras och vad som krävs av spelarna. När man vet vad som behöver lagas så är det mycket lättare att laga det. Wenger är fullt medveten om vad som var fel och med detta kommer spelarna att vara mer koncentrerade på att se till att det inte upprepas. Både defensivt och offensivt. Lite finjusteringar är allt som behövs. I övrigt - if it ain't broken don't fix it. Och det är faktiskt inte något som är trasigt. Bara något som behöver kärlek och uppmuntran. Självförtroendet kommer därefter. All you need is love.
