Focus på: Matt Murray, Wolves and England
En skadedrabbad supertalang. När ska eländet ta slut?
Första gången jag med egna ögon såg Matt Murray spela var på Åhus gamla idrottsplats sommaren 1999. Den 14 juli, närmare bestämt. Planen såg ut som en vildvuxen åker och motståndet var IFK Hässleholm. Wolves hade ställt i mål en långbent yngling, en valpig tonåring med spindelben. Ja, jag hade nog aldrig sett än längre och spinkigare målvakt! Det var Matt Murray, 18 år och två månader gammal. Wolves reservmålvakt bakom rutinerade Mike Stowell.
Wolves, med Robbie Keane i laget, vann mot IFK Hässleholm med 3-2. Murray gjorde en helt ok match, hade hiskeliga problem med att träffa bollen med sina oproportionellt stora fötter. När jag såg honom agera tänkte jag att "den där kroppen ser verkligen ut att gå av närsomhelst". Matt Murray - en talang med skör kropp.
TALANGEN MURRAY
Matt Murray är förmodligen Wolves genom tiderna största målvaktstalang. När han skrev på seniorkontrakt på sin 17-årsdag förväntade sig många mycket av den långe och greppsäkre keepern. Det var bara det här med alla skador. Murray verkade vara gjord av porslin. Redan på Sverige-turnén 1999 råkade den 18-årige Murray illa ut. Han slog huvudet i ribban på träningen och blödde rejält. Han hade helt enkelt svårt att kontrollera sin stora nyvuxna kropp, men ingen kunde undgå att se vilken talang han var.
Den 29 oktober 1999 skrev Aston Villas Michael Oakes på för Wolves som tänkt ersättare för trotjänaren Mike Stowell. Men trots detta nyförvärv så visste alla involverade i Wolves att Matt Murray var den stora talangen, den blivande stormålvakten. Målvaktstränaren Bobby Mimms pratade till och med lyriskt om "Englands nästa keeper", när han diskuterade den unge Murray.
18-ÅRIGE MURRAY OPERERAR SINA KNÄN
I februari 2000 blev det tyvärr dags för den oundvikliga knäoperationen för Murray. Han hade då redan visat sig fantastisk både på träning och i reservlaget, men hade ont hela tiden och till slut bestämde sig Murray för operation. Hans högerknä värkte för mycket. Men kunde bara detta onda försvinna så skulle England ha en ny stormålvakt på gång. Det snackades om Murray. Inte bara i Wolverhampton.
Murray vilade nu sitt opererade knä och kämpade hårt på Wolves gym. I oktober 2000, nu 19 år gammal, var Murray redo för spel igen. Wolves lånade ut honom till Conference-laget Kingstonian för att han skulle få matchträning. Den 20:e oktober 2000 spelade Murray för Kingstonian mot Yeovil och även om Kingstonian förlorade den ojämna matchen så glänste Murray rejält med ett antal strålande parader.
LIGAMENTSKADA
Tyvärr höll inte hans kropp. Den 30 oktober 2000 skickades han tillbaka till Wolves igen. Matt hade fått en allvarlig ligamentskada och tvingades vila igen. Kingstonian lämnade motvilligt tillbaka sitt målvaktsfynd, men Murray insåg nu att hans gängliga kropp inte höll för hårdare träning. Han måste bygga upp sig från grunden, annars skulle det inte bli någon karriär alls. Ett helt år sysslade han med rehabiliteringsträning och tog till slut en plats i Wolves reservlag, där han imponerade stort.
KNÄSKADA
Men den 10 oktober 2001 var det dags igen. Han fick starka smärtor i sitt knä efter en reservlagsmatch mot Rotherham. Frustrerande eftersom alla såg att det var en blivande landslagsmålvakt som agerade på planen. Men med trasigt knä kommer man ingenstans, även om man är 20 år och Englands mest lovande keeper.
Efter mycket cyklande i träningslokalen fick till slut Murray chansen i A-laget säsongen 2002/03. Michael Oakes var skadad och Murray tog plats i målet mot Wimbledon den 31 augusti 2002, hans första riktiga seniormatch för Wolves. Wolves förlorade med 2-3 men Murray imponerade stort i målet. Manager Dave Jones bestämde sig för att satsa på Murray resten av säsongen även när Oakes blev frisk igen. I oktober 2002 tog Wolves tre raka segrar med kolossen Murray i målet, målskillnaden var 10-1 och Murray var en gigant mellan stolparna.
MURRAY SLÅR IGENOM
Med Murray i storform gick Wolves tio matcher utan förlust, och tog ett rejält kliv uppåt i tabellen. Säsongen 2002/03 var som bekant Wolves ute efter revansch efter att snöpligt missat uppflyttning på mållinjen året innan, och Murray stod i målet alla matcher. Han var sensationell, rena väggen. Äntligen var han skadefri och Wolves gick som tåget genom tabellen.
I oktober 2002 fick Murray till slut chansen för Englands U21-landslag, det gick inte hålla honom utanför landslaget längre. I debuten vann de med 4-0 mot Slovakien. Tre dagar senare fick han på nytt förtroendet och England vann 3-1 mot Makedonien. Murray storspelade både i landslaget och i Wolves hela hösten 2002. Man talade om Englands nye keeper. I februari 2003 fick han spela en halvlek med Italien i U21-landslaget och höll nollan. I andra halvlek släppte dock Derbys keeper Lee Grant in 0-1 och landslagsansvarige David Platt fick kritik för att han bytte ut den greppsäkre Murray.
MURRAY TAR WOLVES TILL PREMIER LEAGUE
I ligan avancerade Wolves för varje omgång och närmade sig en playoffplats under våren 2003. Murray behöll sin plats i Englands U21-landslag (1-1 mot Turkiet) samtidigt som Wolves minsann tog sig till playoff. Murray var rena väggen i semifinalerna mot Reading och i finalen på The Millennium Stadium den 26:e maj räddade han en straff och förde sitt Wolves upp i Premier League. SwedeWolves valde Matt Murray till Wolves Player of the Season 2002/03 (bilden ovan) och ingen var förvånad över det valet. Det fanns då ingen annan målvakt i hela England som vi hellre skulle vilja ha i vårt mål. Murray var en gigant mellan stolparna och det skulle bli underbart att se honom dominera i Premier League 2003/04, trodde vi. Tänka sig att Englands största målvaktstalang var hos Wolves!
Murray missade hyllningståget med öppen buss genom staden Wolverhampton i maj 2003. Han hade nämligen passat på att operera sina krånglande ljumskar. I augusti 2003 var han tillbaka och Premier League väntade. Första matchen blev en chock. Wolves förlorade 1-5 mot Blackburn med Murray i mål. Dagen efter spelade Murray för England U21 mot Kroatien. De förlorade 0-3 och Murray skadade sig igen, allvarligt, denna gång var det ryggen. Han kunde inte spela mer för Wolves på hela ligasäsongen. Han hoppade kort in mot Darlington i ligacupen i september 2003, men fortfarande var han egentligen skadad. Ryggen höll inte, och Murray tvingades vila.
STRESSFRAKTUR I FOTEN HÖSTEN 2003
Nu var det inte nån hejd på allt elände. När ryggen äntligen hade läkt så var det färdigt igen. På träningen 9 oktober 2003 hoppade ett finger ur led, och värst av allt, den 23 oktober 2003 fick han en stressfraktur i foten. Ett litet elakt ben i foten gick av och Murray tvingades vila. Foten bråkade med Murray resten av säsongen och i mars 2004 tvingades han till en ny operation, det lilla benet i foten ville inte läka ordentligt. Hela 2003/04 gick till spillo. Wolves ramlade ur Premier League. Murray satt på läktaren och tittade på.
Ny säsong började 2004/05, men Murrays fot var inte kurrant. Inte förrän i januari 2005 var Murray tillbaka och spelade i FA cupen mot Millwall (2-0) och därefter även i ligan mot West Ham (4-2), men tyvärr smärtade det fortfarande i foten och den otroligt skadedrabbade Murray tvingades att ge upp. Han spelade inte mer under hela 2004/05.
MURRAY FÅR FÖRNYAT FÖRTROENDE 2005
I maj 2005 skrev i alla fall Murray på ett nytt treårskontrakt med Wolves. Klubben tror stenhårt på honom och vi vet alla vilken kapacitet Murray har. I sina skadefria stunder är han en av Englands två-tre bästa målvakter och det är verkligen hemskt att se vilken otur vår keeper haft. Eftersom han spelat i Wolves sedan pojklagsåldern är han extra populär bland hemmafansen och alla hoppas att "Big Matt" ska komma tillbaka.
I skrivande stund har Matt börjat träna igen och alla vill verkligen att han ska ta en plats mellan Wolves stolpar. Vi har inte haft en bättre målvakt i klubben sedan Paul Bradshaw 1980 och alla unnar verkligen den sympatiske gänglige mannen en skadefri period så han på nytt kan utmana om en landslagsplats för England.
Matt Murray, Englands största målvaktstalang - när han får vara skadefri...
