Trophy Room: Ligaguld 1937/38
Det femte ligaguldet var nästan "up for grabs now..". Strid inpå sista matchen i den jämnaste ligatabellen i historien.
När säsongen 1937/38 stod vid dörren var brittisk fotbollsexpertis eniga. Gunners hegemoni under 30-talet var över. Trenderna fanns där. Året innan hade man åkt ur cupen i kvartsfinal och endast kommit trea i ligan. Motståndarna kunde Gunners spel. Vidare så var laget kraftigt försvagat då flertalet av de större spelarna försvunnit från laget. Efter 1936/37 lade den mäktige Alex James skorna på hyllan. Laget såg inte lika starkt ut som förut.
Förväntningar
Gunners tillhörde dock en av förhandsfavoriterna till ligaguldet, tillsammans med titelförsvararna Manchester City, Charlton med den oerhört karismatiske Jimmy Seed, samt Everton och Wolverhampton. Wolves hade Stan Cullis. Klubbens kanske bäste spelare genom tiderna och som ledare för det legendariska 50-talets Wolves nog hade Europas bästa lag innan Real Madrid rörde på sig.
Gunners
För att stärka upp leden inför säsongen hade George Allison gått över gatan och köpt George Hunt från Spurs. Hunt var stor stjärna både i Spurs och landslaget och gjort över 100 mål för Spurs. Hunt. Men Alex James var ett stort avbräck. Här köpte Allison in både Leslie Jones från Coventry och George Drury från Sheffield United. Som alternativ fanns också skotten Bobby Davidson. Det skulle visa sig vara svårare än befarat.
Den starkaste lagdelen var försvaret. Målvaktspositonen delades på av Alex Wilson, Frank Boulton och George Swindin. Som försvarare fanns Eddie Hapgood, Wilf Copping och George Male.
Framför dessa spelade Jack Crayston och Bernard Joy. Längst fram fanns alltid Drake och Bastin, men också Alf Kirchen.
Det hände hösten 1937
21 September publiceras ”the Hobbitt” för första gången. Dildo Bagger erövrar världen. Eller om han hette Bilbo.
Bobby Charlton föds. Arne "Rosen " Quick föds.
Spanska inbördeskriget rasar för fullt. Franco är gemen och ogin mot katalaner bland annat. Adolf Hitler, den lille mustaschprydde, talar i riksdagen om ”Lebensraum”. Bäva månde världen.
AIk vinner fotbollsallsvenskan och Råsunda invigs.
Säsongen I
Fotbollssäsongen 1937/38 är unik i brittisk fotboll. Alla säsonger är, men denna är extra speciell. Nästan Mourinho-special. Lite konstig helt enkelt. När säsongen hade avslutats så var det endast 16 poäng mellan Arsenal som vann och West Bromwich som var sist. 16 poäng. Smaka på det.
Gunners fick dock en raketstart. Everton, Huddersfield och Wolves inkasserade tillsammans 12 baljor och Drake-Bastin gjorde nio av dessa. Det sprangs i försvaren och längst bak hade Copping och Hapgood de lugnaste av dagarna. Sedan kom svallvågorna. Hela säsongen skulle bli en berg och dalbana. Tre segrar följdes av tre utan seger och de nästa åtta matcherna innebar 2 segrar, fyra oavgjorda och 2 förluster. Vi räknar in 14 matcher; fem vinster, fem oavgjorda och fyra förluster. Inte speciellt bra egentligen och tittar man på laguppställningarna så kan man kallt konstatera att Allison hade problem. Endast vid ett tillfälle bibehöll han samma lag som matchen innan.
Det var småskador, spelare ur form och försök att få till den centrala mittfältspositionen. Han försökte med Joe Milne, Bobby Davidson och till och med Cliff Bastin, men Alex James position var oerhört svår att ersätta. Sedan kom skadorna. Joe Hulme, trotjänaren som varit i klubben i över tio år, blev mer och mer skadebenägen och av de första fjorton gjorde han bara fyra matcher. Sedan gick Herbie Roberts sönder. För gott. En ryggskada gjorde att han helt enkelt fick sluta. Ted Drake var ofta skadad. Hans spelstil var ohyggligt påfrestande.George Hunt, som varit en lovande förstärkning, spelade endast sporadiskt och på målvaktsfrågan delade Boulton och Wilson på jobbet. Nja.
Trots den förhållandevis magra inledningen var Gunners ändå med i toppen tillsammans med Wolves och överraskningen Brentford.
Så kom en berg-och-dalbana igen. Gunners spelade sju matcher före jul. Fem segrar och två förluster. Vi såg Drake tillbaka igen. Två mål borta mot Leeds i 4-1-matchen var välkommet. En viktig seger togs mot Preston hemma med 2-0 innan man mötte Blackpool i mellandagarna i ett dubbelmöte. Så var lottningen då. 25/12 Blackpool borta; 1-2. Knappt hade äggtoddyn svalnat förrän man slog dem på Highbury med samma siffror.
Säsongen II
Efter nyårsskiftet kom en väldigt intressant Januari. På Nyårsdagen spelade man konsert i Wien och genomförde troligtvis ett och annat skidhopp i Tyskland. I London slog Gunners Everton med 2-1 och Ted Drake fick nämligen en naturligt ersättare i laget. Reg Lewis. Lewis gjorde sin första seriematch för klubben och nätade omedelbart. Han skulle sedan göra 180-talet matcher för klubben och göra 115 baljor.
Januari är också cupmånad. FA-cupen var högintressant naturligtvis. Först slogs Bolton i första omgången innan man åkte till Wolverhampton i den fjärde omgången. Matchen betraktas av måmnga som en av de bästa matcherna under hela 30-talet. Det var ohyggligt högt tempo. Målchanser åt båda håll och fenomenala målvaktsprestationer. Gunners segrade med 2-1 och flera spelare var skärrade av stundens allvar efter matchen.
I nästa omgång blev dock Preston för svåra.
I ligan hade nu Londonlaget fått fart på skridskorna. Äntligen och med sju raka matcher utan förlust( varav fem segrar(fyra på Highbury med sammanlagt 12-1)), så var Gunners med i titelracet ordentligt. Allison hade dock problem med de många skadorna. Joe Hulme släpptes till Huddersfield och flertalet nya spelare fick göra entré i laget. Cartwright, Bremner, Leslie Jones och Eddie Collett gjorde sina stapplande entréer i klubben. Totalt skulle Allison använda sig av 29 spelare detta år. Mest fascoinerande var Willie Griffiths som gjorde sju matcher och fem mål i denna period. Han gjorde två till denna säsong och såldes sedan. Tjena.
Vi åker nedför backen igen. Gunners ledde ligan tillsammans med Wolves och så kom en kraftfull temperatursänkning igen. I åtta matcher i Mars-April, så tog man endast två segrar. Till detta tre förluster och tre oavgjorda. Man blabdade och gav. Grimsby hemma blev 5-1 bland annat. Brentford, ett annat Londonlag, visade sig dock vara svåra och i ett dubbelmöte i April så gjorde Brentford rent hus med Gunners. 0-2 och 0-3. I den sistnämnda matchen böev Ted Drake utburen på bår, återkom på planen, knockades medvetslös i en målvaktsduell, utburen igen, återkom och bröt käkbenet. Ted Drake, mina damer och herrar.
Inför de sista tre matcherna, såg det ut som att titeln skulle hamna i antingen Wolverhampton eller Preston. Preston, med en ung Bill Shankly i laget, hade gjort en stormande vår och var på väg mot en dubbel. Man var i FA-cupfinal och hade ledde ligan.
men den 23 April, bara ett par veckor innan FA-cupfinalen, mötte man Gunners hemma.
Gunners kom, lätt tilltufsade efter 0-3 mot Brentford, med ett reservbetonat lag, innehållande Leslie Jones, EddieCarr, Drury, Kirchen och Crayston. Men en av Gunnershistoriens mest minnesvärda ögonblick ägde rum denna dag. Preston kämpades ner till fotsulorna. Man malde ner dem till mylla på gräset. Eddie Carr, som är en parentes i Gunnershistorien, stod för två vackra mål och med Bastins tredje så vann man med 3-1. Prestons öde var besglat.
Eddie Carr gjorde ytterligare ett mål i nästa match mot Liverpool och med endast en match kvar, så låg Gunners tvåa i ligan, en pinne bakom Wolves. I sista omgången åkte Wolves till Sunderland och Gunners tog emot Bolton.
Det blev en spännande dag. Inte på Highbury, för Gunners gjorde processen kort med the Wanderers. Eddie Carr fortsatte sin väg frammåt med två mål. Bastin gjorde två och Alf Kirchen ett. Gunners promenerade hem med 5-0. Det intressanta var dock att Sunderland betvingade Wolves med 1-0 och Gunners hade vunnit ligan för femte gången.
Gunners hade vunnit ligan på 52 poäng. Aldrig har en ligaviunnare skrapat ihop så få poäng. Laget hade hela elva förluster och endast 21 vinster. Bakom kom ett helt koppel av lag. Från fjärde plats till nedflyttning var det 10 poäng. helt chockerande så flyttades titelförsvararna manchester City ned tillsammans med WBA. Sista omgången var ohyggligt rafflande, då hela 7 lag riskerade att åka ur.
Det hände våren 1938
England möter Tyskland i en landskamp i Berlin. Laget, med bland annat Cliff Bastin i laget, tvingas till "Hitler-hälsning". England vinner. Bastin nätar.
Den 8 April proklamneras i Sverige att alla telefoner nu har fått en fingerskiva. Fantastiskt.
Kung Juan Carlos av Spanien föds detta år.
Tyskland beslutar sig för att Österrike skall tillhöra landet. Anschluss.
Prestonslår Huddersfield i FA-cupen och i Skottland vinner Raith Rovers skotska division 2 och gör samtidigt 142 mål. Brittiskt rekord.
Sammanfattning
Detta femte ligaguld summerar Gunners 30-tal på ett mycket härligt sätt. Gunners hade genomgått en generationsväxling och av det gamla gardet från början av 30-talet var inte många kvar. Hapgood, Male och Bastin. Laget hade använt 29 spelare. Fenomenalt mycket. Cliff Bastin, denne evighetsmaskin, hade spelat flest matcher med sina 38 och tillsammans med Drakes 17 baljor, så stod man för nära hälften av lagets målfabrikation.
Flera spelare lyfte sig inte under året och året efter fansn varken Bobby Davidson, George Hunt eller Milne kvar. under året lämnade Roberts, Hulme och sedermera också Ray Bowden in sina pinaler.
Fem ligaguld under 30-talet. Detta var årtiondet när Gunners blev världens bästa lag. Chapman inledde. Allison avslutade. Tack grabbar.
