Kanonpanelen om avancemang
Arsenal avancerade för första gången i klubbens historia till semi-final i Champions League. Kanonpanelen sliter sig från euforin och tar sig en funderare kring detta historiska faktum.
Ordet avancera betyder "framskrida, röra sig framåt" enligt ordboken. Är det då underförstått att man när man rör sig framåt; kör över en gammal italiensk tant eller en intergalaktisk lerklump från Madrid? Innebär framskrida, röra sig framåt att man slår om anfall på en mikrosekund och har åtta man i en snabb rörelse framåt, medan motståndarna blir utvisade av ren frustration? I så fall, låt oss prata om avancera och substantivet avancemang, ty Gunners har avancerat till semifinal i Champions league för första gången. Klubben som ligger som en geléklump runt hjärtat, fastnitat med tolvtumsspik och reglar, har gått till semifinal i Champions League och man har svårt att bearbeta sina känslor. Det känns osannolikt. Lite Tage Danielsson-monologs-osannolikt.
Det är i princip så osannolikt att det kan hända att det högst sannolikt inte är sant.
Men låt oss skaka ned sanningen i kroppen. Låt den landa i mjälttrakten, ligga till sig lite granna, så funderar vi krönikörer på hur detta påverkar oss. Vi lägger oss på en brits, man tar lite blodtryck. Stick i fingret (du får hålla min hand, Thimmie) och en mjuk kudde. Så pratar vi med en kalaspingla till doktor om hur avancemanget känns. Seså. Doktorn tar sig på sin mustasch. Då kör vi.
Vad tycktes om avancemanget i Champions League?
Magnus;
När jag såg matchen mot Juventus hade jag svårt att begripa vad som egentligen skedde. Javisst, boll, 22 spelare, mål, det hänger jag med på, men att Gunners, som för några veckor sedan förlorade mot allt i premier league, åkte ur cuper till höger och vänster, nu rullar ut Juventus, som krossar motståndet i Serie A. Det är svårt att få in i skallbasen. Det känns på något sätt overkligt och så icke-gunnerskt att gå till semifinal i Champions League och det gör att känslorna är svåra att sätta fingret på. För tusan, att få stryk mot ett brödgäng som Benfica i en åttondel hade varit mera normalt.
När man väl rannsakar sitt inre, så uppstår en inre glädje, en eurori och en lycksalighet, men samtidigt infinner sig hotbilden; Villareal. Vad grabbarna har gjort är fantastiskt. Det som nu gäller är dock primärt att säkra upp fjärdeplatsen, ty vinner vi inte CL och kommer femma, så är denna semifinal long gone och forgotten om något år. Jag är dock själaglad över att ha slagit ut både Juventus och Real Madrid och ser nervöst fram emot Villareal.
Patrik;
Känns helt fantastiskt och på något underligt vis overkligt. Direkt efter matchen var man lyrisk, men dagen efter kändes det märkligt och man funderade över om det verkligen hänt. Och det har det ju. I allra högsta grad. Arsenal i CL-semi. Jippi-di-do-da! Men nu ska vi inte låta det här stiga oss åt huvudet. För hur underbart det än är så är det ännu en lång väg kvar att vandra. Vi har inte vunnit något och det ska vi komma ihåg. It ain't over til the fat lady... Vi var uträknade inför matcherna mot Real Madrid och Juventus, men genom gedigna laginsatser tog vi oss förbi de hindren. Nu lär nog Arsenal få ett visst favoritskap vilket kanske kan få en negativ effekt. Jag skulle dock vilja hävda att vi inte är mer favoriter än Villarreal. De har spelat mycket bra i årets CL och ska ha lika mycket favoritskap som Arsenal. Deras CL-grupp var bättre än vår och de gjorde en otrolig insats som tog sig vidare på ett så spelmässigt övertygade sätt. Så att vi skulle vara mer favoriter anser jag nog inte. Visst har vi slagit ut både Real och Juve, men sett över hela CL-spelet så hade Villarreal en svårare inledning. Jag kommer att fortsätta att ha Arsenal som underdogs. Känns bättre så. Come on Gunners!
Thimmie;
Real Madrid och Juventus skulle sopa mattan med oss. Real Madrid gav Arsenal lite motstånd, Juventus var aldrig farligare än korplaget ICA Kvantum. Wenger har lyckats med att få ihop en lagmaskin (igen) och jag tror absolut på en final. Dock är det en lång bit kvar, Villarreal blir mycket svårt tror jag. Men hur kommer sig då att Arsenal kommit till semifinal? Det är rätt enkelt: en blandning av supertalanger, arbetshästar, superstjärnor på planen och så har man Gud som tränare.
Thomas;
Ja, vad ska man säga egentligen. Det är en riktigt bra prestation speciellt med tanke på medelåldern i laget. Dessutom har vi gått vidare helt rättvist. Jag tänker mest på matcherna mot Real Madrid och Juventus. Klockrena insatser. Motståndet i semifinalen är riktigt intressant. Risken finns kanske för en FC Thun-effekt som vi kallar det här i Malmö. Inte en underskattning direkt men ett favoritskap med tanke på Arsenals spel i åttondelen och kvartsfinalen. Spännande kommer det att bli hur som helst!
