Dagen Efter - Blind Willie McTell
Arsenal leder i halvtid efter den första Champions League-semifinalen. Men vad har Blind Willie McTell med Arsenal att göra?
Arsenal genomförde återigen en CL-match på ett alldeles oklanderligt manér. Bob Dylan sjunger i låten Blind Willie McTell "Nobody can sing the blues/Like Blind Willie McTell" och detsamma kan man säga om Arsenal. Inga kan spela fotboll som Arsene Wengers mannar. Det är vackert, fartfyllt och man blir smått tårögd. Men man sjunger ingen blues av sorg.
En blues kanske man behöver ta till när man tänker på Villarreal-spelarna. Somliga av dem i alla fall. För det var en sorglig syn. En sorglig syn för fotbollen. Särskilt en kväll som igår. I huvudsak handlade det om Jose Mari. Vet inte vilket ord jag ska använda för att beskriva det man känner för honom utan att ordet i sig är för starkt i sin innebörd. Vämjelig är ett bra ord. Men något för starkt. Eller?
Sällan har fotbollsvärlden fått skåda en så lättfotad spelare. Expressens Mats Olsson gav honom Rivaldo-priset för sitt väldigt entusiastiska sätt att ha ont överallt utan att veta var han egentligen har ont. En mycket bra beskrivning. Det är sådana som Jose Mari som ger fotbollen ett dåligt ansikte. Visst, säger en del, kasta sten i glashus bara. Jo, vi har en viss Jose Antonio Reyes i Arsenal. Men jag skulle helt öppenhjärtigt vilja tillstå att Reyes inte är i närheten av Jose Maris teatrala upptåg. Reyes tas hårt och hjälper vid en del tillfällen till för att få domarens uppmärksamhet. Inte bra, men förståeligt. Killen var redan under tiden hemma i Spanien mycket påpassad och nersparkad på grund av sin fina teknik. Och tyvärr har han anpassat sig till detta på fel sätt.
I Jose Maris fall så handlar det bara om att vinna fördelar genom filmningar och det utan att han ens tas särskilt hårt. Han var inte ensam om det igår kväll. Det vara ganska tydligt att Villarreals spelare systematiskt försökte vinna frisparkar på offensiv planhalva för att kunna utnyttja Juan Roman Riquelmes fina frisparkar. För det mesta gick inte domare Konrad Plautz på dessa tilltag, men även genom ett fiskenät slinker en och annan spigg igenom.
Domaren skötte sig överlag helt ok. De som inte skötte sig var de assisterande domarna som vinkade ivrigt när de tyckte sig se en spelare som var på fel sida om motståndarens backlinje. Problemet var bara att man inte ska vinka för att de ÄR på fel sida backlinjen när de får bollen utan utifrån var de befinner sig NÄR passningen slås. Bakläxa.
Många har hävdat att domaren berövade Villarreal och Jose Mari en straffspark. De personerna har tyvärr en egenskap gemensamt med Blind Willie McTell. Så för att klarlägga det en gång för alla: Incidenten skedde utanför straffområdet. Det råder inga som helst tvivel om det. Och är ni inte säkra har ni bildbevis här.
Tyvärr hade väl Jose Mari sig själv att skylla efter sitt ivriga filmande. Som David Eugene Edwards (16 Horsepower, Woven Hands) sjunger: "O everyone will see/An everyone will know/Boy you reap what you sow."
Alla såg. Och alla visste. Som man sår får man skörda.
Detta blev frukten av Jose Maris tilltag. Han fick inget av domaren. Och med rätta. Hade domaren dömt straff så hade han gjort ett misstag. Och för det kanske vi ska vara lite tacksamma till detta filmande. Men ingen vill se det på plan. Särskilt inte en kväll som igår. En vacker och alldeles underbar kväll i slutet av april. Även en liten grå ekorre ville vara delaktig i denna fantastiska afton. Ekorren tröttnade dock på Villarreal-spelarnas beteende och gav sig av ut i den sköna London-natten. Kanske i jakt på andra nötter?
Även i Arsenals fall är jakten inte slut. Vi är bara halvvägs i denna semifinal och inget är klart och ska ej heller tas för givet. Det är inte över förrän den feta damen sjungit. Och än så länge håller hon bara på att sjunga upp sig. Men man har ett hyfsat utgångsläge och kan man bara spela som man gjort i bortamatcherna mot Real Madrid och Juventus så kanske vi får ta vägen via Paris. Kanske ekorren vill hänga med? Men innan vi kan bestämma en tid för upphämtning så ska ett stort, tufft och svårt jobb genomföras. Och förhoppningsvis slipper vi se en massa osportsligheter nästa tisdag. Man kan väl i alla fall hoppas att domaren inte är Blind Willie McTell. För någon blues vill vi inte veta av.
Come on Gunners!
