N5 listar 5: Nervpirrande matcher i CL
N5 listar 5 tar den här veckan upp nervirrande matcher från Champions League. Och vad kan vara mer passande efter finalavancemanget än att minnas lite hur det varit.
Efter gårdagskvällens triumf så känns det som att en lista är på sin plats. Vad bättre än en lista med Champions League-matcher som varit så spännande att man slitit sitt hår, skrikit olämpliga saker om domaren och i efterhand köpt en försoningspresent till sambon för att släta över det överdrivna beteendet. Men fotboll engarerar och så ska det vara. Problemet torde snarare vara att sambos inte förstår sådant. När ska de lära sig att Arsenal och fotboll betyder alldeles för mycket?
1. Villarreal - Arsenal 0-0 25 april 2006
Den här matchen är omöjlig att lämna utanför även om den är purfärsk. Arsenal hade en 1-0-ledning med sig från det första mötet och på sätt och vis kändes det ganska bra, men ändå inte. Villarreal hade inte skapat särskilt mycket i den första matchen men var som ett nytt lag på hemmaplan. Mycket av det kan säkert tillskrivas det faktum att så gott som hela laget vilade från ligaspelet helgen innan matchen. Och det syntes. Arsenal lyckades ändå freda sitt mål, men den ryske domaren fick i den 89:e minuten för sig att blåsa straff efter en filmning av Jose Mari. Dock finns det en tysk Gud någonstans där ute och för kvällen hade han intagit målvaktsposten i Arsenal. Jens Lehmann gjorde en bragdinsats när han rädda Juan Roman Riquelmes straff och genast tillskrivs tysken legendstatus i Arsenals klubbhistoria. Man lyckades hålla ut resten av matchen och bokade genom det en plats i finalen.
2. Arsenal - Dynamo Kiev 1-0 5 november 2003
Arsenal hade på de inledande tre gruppspelsmatcherna bara tagit 1 poäng och man var piskade att vinna för att ha en chans att kunna gå vidare. Det stod 0-0 ända tills matchklockan tickade över 88 minuter och då klev Ashley Cole fram och frälste supportrarna med ett nickmål och man var som i extas. Tänk att ett enda ynka mål kan framkalla sådana känsloyttringar. Från den matchen gick man vidare och besegrade Inter med 5-1 på bortaplan och avslutade gruppspelet med att slå Lokomotiv Moskva med 2-0 hemma. Efter det var det dags för Celta Vigo där det var Edu-show på bortaplan när man vann med 3-2 och i hemmamatchen defilerade man hem åttondelen med en 2-0-vinst. Vad som hände efter det i turneringen är bara ett vakuum. Eller?
3. Arsenal - Chelsea 1-2 6 april 2004
Efter 1-1 i det första mötet på bortaplan så hade Arsenal ett bra utgångsläge inför returen. Och efter att Jose Antonio Reyes givit Arsenal ledningen i den här matchen så såg det än bättre ut. Efter att Chelsea kvitterat så var nerverna utan på och man satt där och inväntade förlängning. Men den kom aldrig. Istället lyckades Chelsea göra det avgörande målet och man kan lugnt säga att glad var det sista man var den kvällen. Men som man säger: Shit happens!
4. Valencia - Arsenal 2-1 19 mars 2003
Arsenal hade presterat några fantastiska matcher i gruppspelen bl a besegrade man Roma på bortaplan med 3-1 efter ett hattrick av Thierry Henry och allt såg så ljust ut. Ändå tills bortamatchen mot Valencia där en viss John Carew skulle komma att krossa våra hjärtan - än en gång. Valencia hade genom Carew tagit ledningen med 1-0 då en viss Henry klev fram och kvitterade. Och vid det tillfället hade vi intagit andra platsen i gruppen. Men vår nemesis Carew skulle besegra oss än en gång. Efter slarv av Sylvain Wiltord kunde en Valencia-spelare slå ett inlägg från högerkanten som Carew nickade in. Ridå. Scenariot var bekant och hade börjat bli relativt irriterande. Men så är det i fotboll.
5. Arsenal - Fiorentina 0-1 27 oktober 1999
AIK deltog den här säsongen i Champions League så Arsenal fick göra ett litet Sverige-besök och det tackar vi för. Men den stora hjärtekrossaren den här CL-säsongen kom hemma (man spelade hemmamatcherna på Wembley) mot Fiorentina. Arsenal såg ut att ha allt under kontroll, förutom att göra mål då, ända till den 75:e minuten då en viss Gabriel Batistuta skulle släcka våra möjligheter att gå vidare med ett distinkt skott från snäv vinkel som lyckades slinka förbi David Seaman i målet. Jag minns att jag blev så otroligt förbannad över det som hänt och det kändes på något sätt lite orättvist då Arsenal hade haft det mesta av spelet. Men så här i efterhand kan man bara imponeras av Batistutas kliniska avslut. I och med det här resultatet så kom Arsenal på tredje plats i gruppspelet en poäng efter Fiorentina. Och Sverige-besöket blev en meningslös historia som Arsenal vann med 3-2. Men gick sen vidare till UEFA-cupen där man tog sig ända till final där man förlorade på straffar. En ganska nervpirrande match det med.
Detta var ett urval av matcher som berört en på ett eller annat sätt. Tyvärr så har många av klubbens tidigare matcher av nervpirrande karaktär inneburit en negativ utgång. Men inte igår kväll. Nu suger vi på den här finalkaramellen tills den 17 maj då det smäller. Men vem bli motståndare - Barcelona eller Milan?
Come on Gunners!
