Äntligen Säsongspremiär!

Idag är det äntligen avspark igen för Sheffield Wednesday på Deepdale där hemmalaget Preston North End står för motståndet. Vi är många som ser fram emot denna säsong. Ifjol var vi i botten, nu ska det bli bättre, eller?

Fågel, fisk eller mittemellan? Det är frågan som vi alla anhängare av stålstadens stolthet ställer oss inför inledningen av ännu en säsong.  En viss optimism har kunnat spåras hos de allra flesta, allt från klubbens ordförande, via manager och ner till fansen att en mittenplats är möjlig i år.

Fast den optimismen som grundlades efter några lyckade värvningar under sommaren fick sig en törn efter träningsmatchen emot Mansfield. 0-4 mot ett lag som spelar i fyran? Även om det går att till viss del hålla med Sturrocks bortförklaring/ursäkt om att det var reströtta spelare som precis anlänt från USA, så känns det lite skakigt.

Visserligen blev det resultat och spelmässigt bättre i genrepet förra lördagen emot Middlesbrough hemma på Hillsborough. En uddamålsförlust med 1-2 är ju ingen skam, men nja. Min tro på en bra säsong har fått sig en liten törn.

Lägg till detta förbannelsen som vilar över Hillsborough. Skador har varit ett problem i flera år. Inför årets säsong såg det hyfsat ut i början av sommaren, men sen har det gått utför.

När  avspark sker på lördag är det en lång lista med skadade spelare; Marcus Tudgay, Andrew Talbot, Peter Gilbert, Steve Adams, Richard Wood och i  veckan försvann Deon Burton borta från spel  i tre veckor på grund av en knäskada..

Förutom ovan nämnda finns frågetecken framför John Hills och Wade Small sparades i träningsmatchen mot Middlesbrough i helgen, på grund av att de är småskadade. Barry Corr  har problem med  ljumsken och  det lär vara tveksamt om han kommer till spel.  Tommy Spurr, har problem med tån.   Yoann Folly har besvär med sitt ena knä, men kommer förmodligen vara med mot  Preston.

Alla skador gör det svårt för Sturrock att få ihop ett lag till att börja med.
Men Paul Sturrock säger att bara vi hänger med i början  av serien, så kommer det att se bra ut efterhand som spelarna kommer tillbaka från sina skador.


Nä, nu får vi börja se positivt på livet, Wednesday har åtminstone fixat fyra hyfsade nyförvärv, Yoann Folly från Saints, Wade Small från MK Dons och Madjid Bougherra och Kenny Lunt från Crewe. I torsdags kom  målvakten Brad Jones  från Middlesbrough
Dessutom så är Steven MacLean skadefri och har börjat göra mål igen. Låt oss hoppas att han leverera 20 mål även på denna nivå som han gjorde för två år sedan i trean.

Preston har även dom ett par spelare på skade listan och främst i försvaret.
Youl Mawene, Prestons klippa i försvaret är skadad tillsammans med: 
Callum Davidson, Brian O'Neil, Joe Anyinsa och anfallarna Adam Nowland, Brett Ormerod.

Det som hotar Wednesday idag är väl som vanligt David Nugent. En av Championships absolut bästa anfallare och frågan är väl egentligen hur länge Preston får behålla sin gullegris.

Preston har länge setts som ett av topplagen, men i år så tror jag dom får det svårare.
Dom har tappat ett par viktiga spelare och har inte hämtat in spelare i samma klass (än).
Det kommer bli en jämn match mellan två väldigt skadedrabbade lag.

Ja, med dessa ord är det bara att vänta på att klockan ska slå tre i England, fyra här hemma, och hålla tummarna.


STATISTIK

Ska vi hålla oss till statistiken har Wednesday  mindre chans till en seger. 10  segrar på 45 matcher är ett inget bra facit.
 Senast lagen möttes var  den 18 mars på Hillsborough, en match Wednesday vann. När Owls hälsade på Deepdale  var det annandag jul och det mötet slöt 0-0. 


Första mötena lagen emellan var redan 1888  den 30/1 i Fa-Cupen ; The Wednesday 1 - 3     Preston North End.  Första ligamötet var den 13/9 1892 då Preston slog The Wednesday med 4-1 på hemmaplan.


Totalt

92  36 19 37  121 - 137


Hillsborough

45  26 8 11  75 - 47

Deepdale

45  10 11 24  45 - 83

Neutral plan

2  0 0 2  1- 7

SPELARKONTAKTER

I Preston North End hittar vi inga ugglor, men hos ugglorna hittar vi  Yoann Folly som våren 2005  var utlånad  till Preston från Southampton  i tre veckor, men det blev då bara två inhopp för Yoann.


HISTORIA


PRESTON North End kan spåras tillbaka till  1863, men då var det cricket som gällde. Det var först 15 år senare som första fotbollsmatchen spelades. I början av  1860-talet  var cricket den enda  organiserade sporten att tala om som fanns i stan. Stället man normalt spelade på kallades  the Marsh, en ojämn markplätt vid  Ashton  där det idag ligger en fabrik tillhörande GEC. Cricketen  kan sägas höra ihop med  Wellfield Road School.

År 1863 splittrades klubben när en majoritet valde att flytta till  Moor Park  där en ny allmän  cricket plan öppnats. Den nybildade klubben som använde  Moor Park döptes till  North End av den enkla anledningen att visa att klubbens bas var i den norra delen av staden. 

Den förste presidenten var  George Howarth och medlemsavgiften var 2 pence ( £1 = 20 shilling, 1 shilling =12 pence). Klubben hade det tufft ekonomisk och var nära att upplösas, men tack vare att nya medlemmar kunde värvas lättade den finansiella krisen.  En av dessa nykomlingar var  William Suddell som blev medlem den  3 augusti 1867,  16 år gammal och som bott i staden hela sitt liv. Han var en duktig simmare och cyklist, en hängiven cricketspelare och en mycket bra rugbyforward.

Trots att de ekonomiska bekymren  inte hade lösts så gjorde medlemmarna en modig och minnesvärd insats genom att den  21st januari  1875 besluta sig för att hyra  Deepdale. En äng som kom att bli hem för det finaste fotbollslaget den här tiden.

Att hålla på att spela cricket och nojsa runt i andra sporter som  lacrosse och  rounders (någon sorts brännboll) var inte ekonomiskt hållbart. Så  1877 började medlemmarna spela rugby.  Olyckligtvis var den satsningen ett misslyckande eftersom klubben inte kunde konkurrera med  the Grasshoppers  som redan var ett väletablerat lag. Den 5 oktober 1878 så var det dags för North End att spela sin första match enligt  “association rules”  (fotboll) mot  Eagley. Matchen spelades på  Deepdale och förlorades med  1-0. Laguppställningen i denna första match var som följer;  W Sudell, W Turner, J Sefton, T Charnley, T Wadeson, J Wadeson, C Miller, T Parkinson, JF Dodgson, R Green och  H S Carmel (lagkapten).

Framgångarna för andra klubbar i  Lancashire som spelade soccer hade inte gått obemärkt förbi  Deepdale så i maj  1880  så las ett förslag fram om att man skulle anta “ the association code” av Mr Harry Carmel som fick stöd av. William Charnley, förslaget antogs enhälligt.

I mars  1881 mötte North End  Blackburn Rovers och fick stryk med  10-0.  Det här bakslaget som följde efter en förlust  mot Turton i  the Lancashire Cup dämpade på intet sätt entusiasmen.  Nästa stora steg framåt togs sommaren  1883 när  William Sudell som sett vilken taktik grannklubbarna  använde, åkte han norrut till Skottland och såg till att knyta till sig tjänsterna tillhörande  N J Ross från  Heart of Midlothian, Ross  kom att bli en den tidens bästa mittbackar, andra spelare som kom från Skottland var  Drummond, Russell och  Gordon. Dessa spelare kom att bilda grundstommen i det lag som skulle göra  North End så berömda. so

Efter en oavgjord match mot  Upton Park på  Deepdale 1884  så lämnades en protest in till FA som ifrågasatte registreringen av några spelare i Preston. men den verkliga orsaken var att  Preston avlönade sina spelare. Sudell förnekade inte detta så efter det att klubben uteslöts ur cupen så inledde han det historiska steget mot att klubben blev  professionell. Samma år kom  James Ross (yngre bror till NJ) och Sam Thomson ner från Skotland och  Robert Howarth en ung grabb från staden anslöt som mittback..

Den succé  som Sudell  skänkte  Deepdale och på så kort tid visas bästa av det faktum att från den 22 augusti  1885 till den 26 april  1886 så var  North End obesegrade och vann under den säsongen  59  av  64 matcher och gjorde  318 mål och släppte bara in  60.

1886 fullbordade så Sudell sitt lagbygge genom att värva centern  John Goodall, och de oövervinneliga var på gång att skapa fotbollshistoria.  En annan säsong värd att nämna var  1887/88 då  North End vann  42 raka matcher, men stor besvikelse vara att dom som jättefavoriter förlorade  Cupfinalen West Bromwich Albion. med 2-1 den  on 24 mars  1888.

Fast  1888/89 var klubben inte bara med att grunda ligan utan de vann även  FA- Cupen och var det första laget att vinna dubbeln och detta på första försöket.  1889/90 vann North End återigen ligan och blev två de tre följande säsongerna. Ett aktiebolag bildades  1893 vilket blev slutet på  Sudells styre, men hans genialitet att kunna bygga ett sånt lag och som med rätta förtjänade titeln de oövervinneliga är än idag levande.
 North End är den enda av de klubbar som grundade ligan som har spelat obrutet på samma arena.  Deepdale har varit skådeplatsen för fotboll i över ett sekel.

Tiden före första världskriget kallas för det mesta jojo åren när  North End åkte ner i division 2 vid två tillfällen bara för att direkt återvända.

1922 tog sig klubben än en gång till final i Fa-Cupen, men besegrades av Huddersfield Town med 1-0 på straff. . 1924  drog sig en klubbens verkliga veteraner  sig tillbaka,  Joe McCall som spelat i 20 säsonger på  Deepdale.

Med början från september  1925 och fyra säsonger framåt var  Alex James en stor favorit och vars övergång till  Arsenal 1929 toppade sportsidorna när övergångsumman  som uppgick  £9 000 blev känd.

Efter det att  James lämnat så  undkom klubben med nöd och näppe vid två tillfällen nedflyttning till division tre . Det som hände därefter under ledning av en styrelse på fyra personer under ledning av  JM Taylor var en modern fotbollssaga. . Holdcroft, Lowe, Harper, Rowley, Tremelling, Shankly, Gallimore och Dougal  värvades och det blev uppflyttning 1934. De två  Beatties Andy och Bobbie (inte släkt) tillsammans med  Mutch, Smith, Milne, Fagan och bröderna  O'Donnell var några av de många skottar som kom till  Deepdale.

North End nådde  Cupfinalen  1937  som de förlorade mot  Sunderland och 1938  lyckades de besegra Huddersfield Town med 1-0 och fick revansch för förlusten mot samma lag 1922.  Vinstmålet kom på straff, den första någonsin på Wembley och det gjordes av  George Mutch på tilläggstid med matchens sista spark.


Efter andra världskriget och fram till han drog sig tillbaka så var  det Tom Finneys konster som var  den viktigaste faktorn för fotbollen på  Deepdale.  Hans genialitet och gentlemannalika uppträdande var och fortfarande är ett föredöme för alla fotbollspelare att ta efter och skänkte mycket erkänsla inte bara till mästaren utan även till hans hemstad  Preston.  Äran av att vara hedersmedborgare i staden och tilldelandet av en CBE  av drottningen för sina tjänster till fotbollen var en rättvis belöning till denna fotbollslegend.

North Ends nederlag med  3-2 mot  Albion i cupfinalen  1954, gav inga cupvinnarmedaljer och en annan besvikelse var året innan  1953 när ligatiteln förlorades till Arsenal på målskillnad med ett mål.

Som med så många andra klubbar så inleddes nedgången för f North End med slopandet av lönetaket och koncentrationen av framgångsrika klubbar i de större städerna där arenorna kunde fyllas med hjälp av bara en liten procentuell del av befolkning.

.

North End nådde  Wembley 1964 när de förlorade en match som än idag räknas som en klassisk final mot  West Ham United, i laget fanns en ung Howard Kendall.

North End är också stolta över förknippas med fotbollskonsterna hos målvakten  Alan Kelly  som kom till klubben från  Drumcondra 1958. Han hade en minst sagt en imponerande karriär innan en axelskada  i matchen mot Bristol City den 15 september 1973 satte stopp för hans karriär i förtid. Han var förstemålvakt i 13 säsonger och innehar klubbrekordet i mest spelade matcher i ligan   447 stycken i 126 av dessa höll han nollan, han gjorde även 47 landskamper för Irland.

North Ends senaste besök på  Wembley var säsongen 1993/94  när laget nådde slutspelet i division 4.  Torquay United  stod för motståndet i första rundan och matchen på Plainmoor vanns av  Torquay med  2-0.  Returmatchen spelades onsdagen den 18 maj 1994  på Deepdale där några minnesvärda saker utspelade sig.  North End tog ledningen med 1-0 efter tio minuter bara för att få se Torquay återställa sin  tvåmålsöverläge genom att kvittera och dessutom den extra bonusen att det var mål på bortaplan.. En utvisning med tio minuter kvar av första halvlek av  Torquays försvare  Darren Moore  satte fart på Preston . De gjorde två mål  i andra halvlek och med bara tilläggstid kvar såg det ut som att Torquay skulle gå vidare med hjälp av sitt bortamål, men  Paul Raynor gjorde mål  efter fyra minuters övertid och laget var än en gång på väg till Wembley.
Laget denna kväll bestod av  Steve Woods, Andy Fensome, Ryan Kidd, Lee Cartwright, Stuart Hicks, David Moyes, Gareth Ainsworth, Neil Whalley, Paul Raynor, Tony Ellis, Ian Bryson, reserver var  Greg Challender and Richard Lucas.

Preston mötte  Wycombe Wanderers i finalen, men förlorade med 2-4 trots halvtidsledning med 2-1.
1996 däremot så gick allt  North Ends väg och under ledning av managern  Gary Peters the club  flyttades lag upp efter ha vunnit division 4.  Under denna mästerskapssäsong invigdes  the Sir Tom Finney Stand,  detta som en hyllning till mästaren och detta inledde ombyggnationen av  Deepdale för att förvandla den till en stadion för det 21:a århundradet.

Sir Tom Finney Stand  rymmer restauranger och ett konferenscenter. Läktaren  har mellan sju och åttatusen sittplatser.  Nästa steg i  renoveringen att bli kval var  the Bill Shankly Stand som tidigare hette the Spion Kop Stand.  Arbetet startade i december 1997 och var färdigt i juni  1998.  Den här läktaren innehåller ett hälsocenter och ett nationellt fotbollsmuseum.
Ståplatserna på  the Town End  försvann in i historiens skrymslen i och med att läktaren revs i mitten av mars och just nu arbetas det på att göra klart den nya läktaren som när den är klar innebär att Deepdale ska ta in 30 tusen sittande.

Efter det att  Gary Peters lämnade i januari 1998 så tog  David Moyes  över managerjobbet och under hans första hela säsong tog han laget till dess högsta position  i ligan sedan 1980/81  och  endast en slutspelsförlust mot Gillingham  satte stopp för uppflyttning. Den kom dock säsongen därpå när Preston vann division 3 och var tillbaka i division 2 för första gången på 20 år.
Säsongen  2000/01 överträffade Moyes  sig själv ännu en gång när han tog laget till en imponerande fjärde plats i division 2.  Det innebar slutspel ännu en gång och efter att ha slagit ut Birmingham i semifinalen efter straffar bar det av till  Millennium Stadium i Cardiff  för att möta  Bolton Wanderers. Trots att Bolton tog en välförtjänt ledning i första halvlek så var det  North End  som hade det mesta av spelet i den andra halvleken . Trots ett hårt tryck mot motståndarmålet så lyckades  Preston inte kvittera utan  Bolton kunde säkra seger med två mål på slutet och vinna med 3-0 ett resultat som inte speglade vad som hände på planen.

Säsongen därpå  kom att handla om folk som lämnade.  I oktober lämnade ordföranden  Bryan Gray efter sju år hos  North End  och vice ordförande  Derek Shaw tog tillfälligt över.

Nio dagar in i mars såg slutet på en era hos  North End när  Jon Macken och  David Moyes  båda lämnade klubben. Macken gick till  Manchester City för en rekordsumma  £5 millioner,  David Moyes flyttade till  Everton.

Kelham O'Hanlon tog temporärt över styret och ledde klubben under svåra omständigheter till en hedervärd åttonde plats och bara en hårsmån ifrån en slutspelsplats.  Sommaruppehållet kom  att se förändringarnas vind svepa genom korridorerna på  Deepdale. Den första stora förändringen var förre landslagsmanagern för Skottland  Craig Brown tog över som manager.  Kelham O'Hanlon  belönades för sitt arbete genom att få  bli assisterande manager samtidigt kom  Motherwell s förre boss Billy Davies in som tränare.

Inflödet av nya ansikten fortsatte i och med att Ricardo Fuller landslagspelare från Jamaica blev det första nyförvärvet under den nya ledningen.  Sent i juni sa firman  Baxi Partnership  upp samarbetet med  PNE  i och med att deras aktier köptes upp av  'Friends of Preston North End'  ett nytt bolag bildat av klubbordföranden  Derek Shaw och  Steve Jackson VD i  New Reg Ltd, klubbens tröjsponsor.
2002/03 såg följande spelare till att fullborda omvälvning på Deepdale,  Tyrone Mears, Marlon Broomes, Eddie Lewis, Brian O'Neil, Simon Lynch, Jonathan Gould och George Koumantarakis. Men trots alla nya spelare så blev tolfte platsen en liten besvikelse.

Detta ledde till att en rad erfarna spelare lämnade inför nästa säsong,  Iain Anderson, Colin Murdock, Mark Rankine och  Tepi Moilanen, men trots förändringarna blev det inte bättre utan det blev en femtionde plats.

Sommaren 2004 kom Callum Davidson, Youl Mawene och  Gavin Ward  vilket gav fansen anledning att hoppas på den kommande säsongen, men allt gick inte enligt planerna och med mindre än en månad före säsongstarten  sparkades  Craig Brown.
 
I augusti  2004 tog Billy Davies  tillfälligt över managerjobbet och  med fyra segrar på sex matcher  fick jobbet på riktigt.  Davies och hans nye assistent  David Kelly fick arbetet den 27 september

Resten är som de säger historia,  Davies tog  North End till en slutlig femteplats och en plats i slutspelsfinalen i  Cardiff,  men det visade sig vara lite för tufft och efter ett mål av  Bobby Zamora så var det West Ham som tog steget upp.
Som belöning fick både Davies och Kelly nya och förbättrade kontrakt i juni 2005.

Källa: Preston North Ends hemsida.
 

 

Lennart Odström2006-08-05 03:33:00

Fler artiklar om Sheffield W