Blir det seger mot Burnley?
Det blir inte lätt för hemmalaget att möta de vinröda från Burnley, men spelarna vill säkert visa att de kan göra mål och revanschera sig från hemmaförlusten i tisdags.
Det måste finnas en förbannelse vilande över Hillsborough och Sheffield Wednesday. De senaste åren har skadorna varit många, men frågan är om inte den här säsongen slår rekord.
Steve Adams hälskadad har börjat träna. Deon Burton har knäskada, Barry Corr har lårproblem, dessa både kan vara i spel tidigaste efter mötet med Plymouth. Richard Wood har ljumskskada och Drew Talbot har knäproblem och de är borta till i slutet av september.
Yoann Folly knä och Marcus Tudgay med en skada tå som han ådrog sig på ett grillparty hemma hos sig när han sparkade på ett glas! De båda är borta till oktober och till sist har vi Peter Gilbert som är borta till november på grund av en knäskada.
Lägg till detta att Lee Bullen fick rött kort i premiären borta mot Preston så inser var och en att det inte blir lätt att möta ett Burnley som inlett säsongen bra. Två raka segrar och en andra plats för Clarets.
Nåja vi ska inte måla fan på väggen, Sturrock har trots allt några spelare kvar och dehar spelat bra, men inte gjort mål. Något som straffade sig i matchen mot Luton i tisdags. Trots massor av möjligheter för ugglorna så var det Luton som la in en boll i boet.
Så nu gäller det för Wednesday att börja ta poäng om vi inte ska börja simma i dyträsket resten av säsongen.
Sturrock har ju i alla fall 11 proffs att tillgå och på bänken sitter en kvartett hungriga akademispelare.
Sturrock själv är trots allt nöjd med spelarnas inställning och laget spel så här långt. Fortsätter vi spela som vi gjort kommer det att bli mål. I torsdags tog han med spelarna på en promenad för att prata igenom saker och ting. Inte minst detta med skador och annat elände.
Enligt Paul Sturrock är spelarna medvetna om att det gäller att kavla upp ärmarna.
Sturrock ber också supportrarna, än en gång, om stöd. De är vår tolfte man säger Sturrock i en intervju på officiella sidan.
Burnleys manager Steve Cotterill har gott om mannar och ser fram emot resan till södra Yorkshire. En seger på Hillsborough, så kan Burnley räkna hem tre raka segrar och nio poäng. En bra start om man som Burnley har ambitionen att vara med i toppen av serien.
Hittills så har QPR fått åka hem med 2-0 i baken och i veckan snuvades Leicester på
hemmaplan på poängen när Burnley vann med 1-0
Burnley började redan i slutet av förra säsongen visa vad de är kaspabla till. På de senaste spelade tio matcher (i år och slutet av förra) så har Burnley 4 vinster fem oavjorda och bara en förlust. 8-3 i målskillnad och sju matcher utan att släppa in ett mål.
Steve Cotterill menar att en stor del i förbättringen är ankomsten av rutinerade Andy Gray och Alan Mahon. Mahon som lånades in i mars från Wigan Athletic och blev Burnleyspelare tre år framåt när han i somras skrev på ett treårskontrakt.
Mittfältaren som är irländsk landslagsman har erfarenhet från spel i många klubbar, förutom Wigan även Blackburn, Tranmere Rovers, Ipswich Town och Cardiff City. Mahon har även varit i Portugal där han i ett halvårs tid spelade för Sporting Lissabon, nåja det blev bara en Europacupmatch där, men ändå.
Andy Gray är en anfallare som farit runt i massor av klubbar, en av dessa Sheffield U*****d. Liksom Mahon är Gray landslagsman, för Skottland. Gray har köpts från Sunderland för den otroliga summan av £750 00 och ytterligare £50 000 om han spelar ett visst antal matcher.
I mina öron låter det mycket för en spelare som inte gjort sig känfd som en målspruta. Han har dock gjort fyra mål på 11 matcher för Burnley. Dessutom är han i första hand en en bollmottagare, lång och kraftig som han är.
Även fyrbackslinjen är i god form under ledning av mittbacksparet Michael Duff och Wayne Thomas. Det finns alltså mycket som talar för att Burnley ska kunna ta en poäng eller rentav tre med sig hem.
SPELARKONTAKTER
Hos Wednesday hittar vi inga som spelat för Burnley.
Hos Burnley är det lika tomt på forna Wednesdayspelare.
STATISTIK
Hemma på Hillsborough ser det statistiskt säkert ut för hemmalaget, med seger i mer än hälften av mötena. Fast senast gick det inte då Burnley lyckades hålla nollan och då Owls inte heller gjorde något slöt matchen alltså 0-0. Ännu sämre var gången före den 17 mars 2001, då vann Burnley med 2-0.
Vi får gå tillbaka ända till den 17/03 2001 då vi besegrade Burnley hemma på Hillsborough ,då blev det 2-0. Förhoppningsvis återgår vi till att vinna igen, för inte ska Burnley få en trippel på lördag?
Senaste lagen möttes på Turf Moor vann Wednesday överraskande med 2-1. Nästan lika överraskande som mötet dessförinnan då det blev en storseger för Wednesday i division 2 den 26 april 2003. Sheffield Wednesday var redan klara för nedflyttning till division 3 och chockar hemmalaget med att slå dem med 7-2! Första gången någonsin som Wednesday gjort sju mål på bortplan och då har de ändå hållit på hyfsat länge.
Att vinna är annars något Wednesday inte brukar göra när Burnley besöks. Det var den tionde segern på 49 försök.
Första mötet lagen emellan skedde redan på artonhundratalet. Den första oktober 1892 tog the Wednesday emot gästande Burnley och det mötet ger mersmak. Seger med 2-0 för det blåvita över de rödlilafärgade gästerna.
Totalt
89 36 14 39 133 - 142
Hillsborough
4 5 25 9 11 81 - 43
Turf Moor
43 10 5 28 49 - 99
Neutral plan
1 1 00 3 - 0
1934/1935 16 mars Sheffield Wednesday 3 - 0 Burnley FA- Cupen på Villa Park
HISTORIA
Burnley Football Club är en av grundarna av Fotbollsligan, men började som en rugby klubb, Burnley Rovers.
Men laget bytte ganska snart regler och bildade Burnley Football Club 1882. Laget flyttade strax därefter till Turf Moor inbjudna av stadens cricket klubb som fortfarande håller till intill stadion.
Efter att bara ha spelat i FA-Cupen blev det organiserad seriefotboll från och med 1888 när the Football League grundades och sedan dess har Burnley vunnit alla stora titlar förutom ligacupen.
Den första titeln var seriesegern i division 2 säsongen 1897-98 och laget vann sedan FA-Cupen 1914 efter det att Liverpool besegrats med 1-0 bra månader innan första världskriget bröt ut.
Efter kriget fortsatte the Clarets (efter färgen på dräkten, vinröda) att markera sin närvaro i den engelska fotbollen. Säsongen 1920 - 21 spelade laget trettio matcher på raken utan att förlora, ett klubbrekord som står sig än idag. Den här långa sviten utan förlust gav laget sin första serieseger i division 1 detta efter att laget slutade på en andra plats säsongen innan.
När andra världskriget bröt ut var the Clarets tillbaka i division 2 . Men när fotbollen kom i gång igen efter kriget blev laget uppflyttade efter en andraplats efter Manchester City och de gick även till sin första final på Wembley i FA-Cupen där det dock blev förlust mot Charlton Athletic med 1-0.
Det här var inledningen på den bästa perioden i klubbens historia. I slutet av 50-talet och början av sextiotalet så hade Burnleys färger att bli de mest fruktade i England. Efter att varit nära att vinna division 1 flera gånger så blev det till sist serieseger för andra gången säsongen 1959-1960 en titeln som vanns i sista omgången . Två säsonger senare tog Burnley en dubbel som ingen vill ha. De blev tvåa i ligan efter Ipswich Town och förlorade mot Tottenham Hotspurs i FA- Cup finalen med 3-1.
Sextiotalet gav också två resor ut i Europa. I Europacupen 1960 slog Burnley de franska mästarna Reims, i första omgången, men åkte sedan mot Hamburg i nästa runda.
Efter att ha slutat trea säsongen 1965-66 gav det en plats i the Inter- Cities Fairs Cup (numera Uefacupen) och Burnley inledde strålande. Tyska Stuttgart och Schweitsiska Lausanne var två tidiga skalper innan Burnley överraskande slog Napoli. Eintracht Frankfurt stod för motståndet i kvartsfinalen och efter oavgjort i Tyskland så såg det som att en plats bland de fyra sista var möjlig. Men Burnley förlorade hemma på Turf Moor med 2 -1 at Turf Moor.
Det händelserika decenniet slutade med att Burnley började tackla av och till sist blev det degradering till tvåan 1969 - 70. Två säsonger senare var laget tillbaka i högsta serien efter att vunnit division 2, men efter bara tre säsonger bar det ner till division 2 igen och ytterligare tre säsonger senare bar det ned till trean för första gången i lagets historia.
1981/82 vann Clarets serien men livet i tvåan blev tufft och laget ramlade ur på direkten trots att det gick bra i de båda cuperna, kvartsfinal i FA-Cupen och semifinal i FA-Cupen.
Två säsonger efter detta hände det otänkbara och Burnley var i lägsta divisionen efter att för bara tio år sedan spelat sin sista match i den högsta serien. Andra säsongen i fyran infördes automatisk nedflyttning till
the Vauxhall Conference för jumbolaget och inför den sista matchen var Burnley tvungna att vinna för att inte åka ur. Efter mycket dramatik och känslofyllda stunder av högsta kvalité så besegrade the Clarets Leyton Orient med 2-1 och skickade Lincoln City till the Vauxhall Conference.
Efter denna händelse vände lyckan för Burnley och bara tolv månader senare spelade Burnley på Wembley i finalen the Sherpa Van Trophy. Matchen slutade med en 2-0 förlust mot Wolverhampton Wanderers, men Burnley var tillbaka igen.
Nittiotalet kom att visa sig bli en intressant tid Burnley i Burnleys . 1992 skapade historia när man som andra lag, Wolves var det första, genom tiderna ha vunnit alla fyra titlarna i de fyra divisionerna i Engelsk fotboll. Seriesegern i division fyra innebar att Burnley lämnade bottendivision efter sju säsonger i densamma.
Sedan dess har de hunnit med att flyttas upp till tvåan efter att triumferat över Stockport County i en slutspelsfinal på Wembley, men olyckligts varade den sejouren bara en säsong innan klubben åkte ur.
Idag har klubben börjat satsa för framtiden. Turf Moor har rustas upp för £6.5 million med två nya läktare och med en total kapacitet av 22 619 sittplatser. Klubben har också lagt in en konstgräsplan vid träningsanläggningen Gawthorpe Training Ground en anläggning som många klubbar högre upp är avundsjuka på. I slutet av 1998 las en ny matta in på Turf Moor med värmeslingor under.
Samma år i juni tillsattes Stan Ternent som manager med Sam Ellis som hans assistent. De avlöste den forne stjärna i landslaget Chris Waddle som var spelande manager säsongen innan. Denna duo är ett väletablerat namn och har fått klubben i rätt riktning.
Klubben har gett en video; Rhapsody in Claret and Blue, innehållande den officiella historien om Burnley Football Club och dess fotbollslag från starten av the Football League fram till och med 1999.
I sista matchen säsongen 19999/2000 besegrade Burnley Scunthorpe United efter mycket dramatik borta på Glanford Park med 2-1 och blev därigenom uppflyttade. Uppflyttningen kändes extra mycket för Burnley eftersom efter sjutton säsonger kunde utmana ärkerivalerna Blackburn Rovers i samma division.
I februari detta år gjorde Burnley en av sina största värvningar i deras illustra historia genom att kunna knyta till sig den forne Englands och Arsenalanfallaren Ian Wrights tjänster. Ian kom gratis ifrån Celtic för resten av säsongen som blev hans sista innan han pensionerade sig från fotbollen
Säsongen 2000/2001 visade Burnley att man klarade sig väl i den nya omgivningen och klubben nådde en milstolpe i och med att man för första gången någonsin i historien värvade en spelare för £1 million; Stockport Countys anfallare Ian Moore
Stan Ternent's styre på Turf Moor kom till sitt slut sommaren 2004 efter det att klubben inte erbjöd honom ett nytt kontrakt.
Efter några veckors spekulation blev Steve Cotterill i juni 2004 utsedd till ny manager i Burnley Football Club. Burnley har spelat i division 2 eller the Championship sedan uppflyttningen 2000 och är numera ett etablerat lag på den nivån.
Källa Burnleys officiella hemsida
