Slavia Prag -Tottenham 0-1
Ett vackert förarbete av Didier Zokora och ett påföljande distinkt avslut av Jermaine Jenas räckte för att Tottenham skulle bärga segern i första europamatchen på sju år. Därmed kom den start på den internationella säsongen som vi hoppats och trott på.
Stadion Evzena Rosickeho var snyggt pyntad med Tottenhamflaggor och det sjöngs sånger på läktaren som nästan fick mig att rysa när jag satte mig framför datorn innan avspark. Spänningen var dessutom dubbel då jag både oroade mig för matchen och den streamning jag var tvungen att förlita mig på då ingen svensk kanal sände matchen. En oro som skulle visa sig relativt obefogad med några minuters undantag i båda fallen.
Laguttagningen bjöd till tio elftedelar inte på några större överraskningar, även om det inte var självklart att Defoe skulle starta. Däremot var det nog inte många som skulle tippa att Tom Huddlestone skulle få starta bredvid Zokora, men så var fallet. Ryktena om att han skulle lånas ut har väl kylts av kraftigt i och med det och han gjorde också en fullt godkänd insats.
Kungen på mittfältet var annars Didier Zokora som utan tvekan var matchens gigant. Vi fick njuta av ett markerings- och tacklingsspel av yttersta klass och offensiva äventyr som lovar mycket inför framtiden. Det var också efter en briljant rusch av Zokora från egen planhalva som han nätt levererade bollen till Jenas som kliniskt satte bollen i målvaktens bortre hörn genom ett skott från halvdistans.
0-1 och så hade vi gjort mål för första gången borta i en europamatch sedan, håll i hatten, 1991!
Det var i 37:e minuten och vid det laget hade vi efter en kvarts avvaktande spel tagit över matchen ganska så klart. Försvaret agerade mycket stabilt på det lilla de hade att göra. Benoit Assou-Ekotto och framför allt Pascal Chimbonda agerade mycket piggt i uppbyggnadsspelet samtidigt som de presterade ett solitt försvarsspel. Våra mittbackar var lugna och stabila med Dawson som en gigant i eget straffområde.
Mittfältet som fått ta mycket kritik under inledningen av seriespelet såg mycket bättre ut ikväll. Zokora som sagt briljant men den unge Huddlestone såg också till att det fanns utrymme för ivorianen att gå på offensiva äventyr genom ett ansvarsfullt och moget defensivt arbete. Huddlestone glänste inte, men jobbade stenhårt. Jenas var också på bettet i den här matchen och han samarbetade bra med Chimbonda på högerkanten och med innermittfältet, framför allt Zokora. Teemu Tainio hade det litet kämpigare och fick inte så mycket uträttat, men sin vana trogen slet han som ett djur och var fullt godkänd.
Anfallet då? Ja... vi återkommer till det.
Andra halvlek började i samma anda och Zokora gjorde några minuter in i den en bländande rusch från mittplan och slog ett inlägg som Jermain Defoe borde ha nickat in i maskorna. Men efter att Slavia Prag slagit en frispark som inte var alltför långt bort från att gå in, blev Tottenham försiktigare och hemmalaget kunde komma in lite mer i matchen. En period började vi mata långbollar och nu kändes det inte riktigt lika mycket som om det låg ett Spursmål till i luften.
Från ungefär 60:e minuten och en kvart framåt hade Slavia sin bästa period i matchen och de kunde gå mer framåt och jaga en kvittering. Även här spelade Tottenham disciplinerat och bra och förutom en frispark från strax utanför straffområdet som Paul Robinson fick göra en svettig dubbelräddning på så var det aldrig riktigt farligt. Jol gjorde i mitt tycke också ett mycket viktigt byte i 71:a minuten då Edgar Davids fick komma in på Huddlestones bekostnad. Det var i ett läge då vi behövde ett rivjärn med tokigt mycket attityd och Edgar levererade.
Sista kvarten + övertid var en transportsträcka där Spurs tog över igen och spelade klokt och behärskat. Ingen champagnefotboll direkt, men en effektiv uppvisning i att spela av en match där man är nöjd med resultatet. Personligen kände jag mig helt lugn och det var en total avsaknad av giftiga kvitteringschanser. Närmast att hamna i målprotokollet var den pigge inhopparen Robbie Keane efter en vacker framspelning från Jenas. Lamt avslut av den lille irländaren men en bra löpning.
Under de sista minuterna fick tillställningen avslutas på samma vackra sätt som den startade. Med vacker och väljudande sång från Tottenhamklacken. Förhoppningsvis får vi höra det många gånger under säsongen som följer i europaspelet.
Som ni förstår är jag nöjd med vad vi åstadkom men det finns ett stort "men". Nämligen anfallarna. Vi lyckas tydligen inte riktigt få ordning på den lagdelen för tillfället och dagens aktörer, Mido och Defoe, var i det närmaste meningslösa. Mido hamnar liksom förra matchen i ligan mest ute på vänsterkanten och Defoe... ja, han lyckades väl egentligen inte med någonting på hela matchen? Det blev något bättre när Keane kom in, men jag tror att problemet ligger i samarbetet mellan mittfält och anfallsspelarna. Vi spelar med två defensiva innermittfältare (Zokoras offensiva spel är mestadels ruscher och inte som utgångspunkt) och ingen utpräglad yttermittfältare. Kanske är det en mindre lyckad kombination om man vill få med anfallarna i spelet? Med det spel vi hade på plan idag är 0-1 kraftigt i underkant och väldigt smickrande för det tjeckiska laget.
Nåja, nu är det ligaspel som väntar igen och förhoppningsvis kan spelarna ta med sig det här och spela med större självförtroende i nästa match mot Fulham. Mittfältet var riktigt bra idag och får vi igång det så är mycket vunnet. Kvaliteten på spelarna finns där definitivt. Litar på att lagledningen jobbar på anfallarnas spel också och håller tummarna för att de lyckas med det.
