London N5 listar 5 Ryska fälttåg utan succé
Vi ser över äventyr i österled.
Vi drar till Ryssland. Där vargen bor, där kylan biter, där Fetisov är sportminister och där permafrosten kryper in under kallingarna och bygger bo. Ryssland på hösten är lika otillgängligt som ogästvänligt som White Hart Lane en dag då Tottenham spelar hemmamatch. Det kan snöa mycket, det blåser från Uralbergen, Moskvafloden fryser till is, Moskvaborna åker till skogen och plockar den röda svampen Kommunistkremla och det är ett riktigt sattyg. Historien har visat på hur det kan gå när man åker till Ryssland på hösten. Den brända jordens taktik är en klassiker och vi har synat Gunners äventyr i österled. Inte för att man liksom Röde orm tog sig ända till Miklagård, men man har besökt både Moskva, Kiev och Donetsk och det har inte varit någon rolig historia.
1) Dynamo Kiev 1-3 (4 November 1999)
Vi valde att spela på Wembley, denna helveteshåla och så här efteråt så måste man ju naturligtvis skylla på wembleys konstruktion. Inte konstigt att det tagit ett decennium att bygga om det. Hursomhelst, så nödgades laget att åka långt in i Ukraina i November för att möta det hyperfarliga Dynamo Kiev med Rebrov-Shevtjenko på topp.
Ser man på det lag som Gunners då ställde på benen, så var det inte så lustigt att resultatet gick som det gick. Bould-Keown längst bak höll hög klass i England, men mot snabba ukrainare i ett kallt Kiev var det sämre ställt. Sedan hade vi en toppduo bestående av Boa Morte-Wreh. Jodå.
Målen ramlade in i strid ström. Rebrov, Golovko och Shevtjenko. 80 000 på läktaren jublade och skickade fram Dynamo i anfallsvågor. Mot slutet reducerade Stephen Hughes, men förlusten var ett faktum. 1-3.
Gunners öde beseglades i nästa match då Lens vann med 1-0 på Wembley. Riv fanstyget igen.
2) Sjaktar Donetsk 0-3 (7 November 2000)
Nästa resa till Ukraina gick på hösten 2000. Det var sista matchen i första gruppspelet och Gunners var redan klara för nästa gruppspelsfas. Wenger skickade på grund av detta ett ganska skralt lag till Donetsk med Henry-Wiltord och Kanu som största stjärnor. Till detta kom Vivas, Parlour, Upson, en ung Ashley Cole och Taylor i mål.
Donetsk hade allt att spela för och med seger skulle man ta sig till UEFA-cupen. Gunners frös hela matchen. Det var inget tempo och det var håglöshet. Lång och bedrövlig flygresa och hungriga donkosacker. Vorobei och Bielkin ledde Donetsk styrkor, då utan tvångsneurotiska brassar och nigerianer. Det blev mål i första halvlek av Atelkin, sedan av Vorobei och Bielkin i andra halvlek.
Gunners packade ihop väskan, men vann ändå gruppen och lottades in med Spartak Moskva, Lyon och Bayern München.
3) Spartak Moskva 1-4 (22 November 2000)
Första resan gick till Moskva. Kreml log ned hela ansiktet och torget var illrött. Seaman och Bould skadade. Dixon halvskadad och satt på bänken. Luzhny gick som högerback och Silvinho som vänsterback.
Spartak Moskva ledde den brasilianska inflyttningen i Ryssland och hade ett starkt lag med Robson da Silva och Marcao på topp och Jegor Titov, den eviga talangen som klassisk "10".
Det började bra. Snön låg i luften, det var bitande kyla och Gunners spelare tillbringade en lång tid i värmeskåp innan matchen. Silvinho hittade målet ganska omgående, men sedan blev det ingen rolig match. Spelsugna Spartakianer malde ned Gunners med fyra mål. Marcao och da Silva hade en kul stund i Gunners försvar med tre mål och så Titov med ett skott på slutet. 4-1 och Gunners i österled började långsamt bli en förbannelse.
4) Lokomotiv Moskva 0-0 (30 September 2003)
Men, det skulle komma något ljusare tider. Invincibles-säsongen gav oss två stycken lag från österled i gruppen. Den sista dagen i september åkte Gunners återigen till Moskva för att möta den ryska hösten, blåsten, björnarna och vargarna.
Lokomotiv Moskva var ingen dununge. Med Dimitri Loskov hade man en av Ryssland dominerande spelare.
Laget som mötte ryssarna är intressant. Fem man finns fortfarande kvar i Gunners och på bänken satt en purung Justin Hoyte.
Gunners behövde en vinst efter 0-3 mot Inter hemma. Matchen var bedrövlig. På läktarna satt tappra ryssar och virkade små grytlappar. Wiltord var oduglig och osynlig. Pires och Henry missade två öppna lägen, men annars var matchen en jämn historia. Det oavgjorda resultatet gjorde en vinst i nästa match nödvändig.
5) Dynamo Kiev 1-2 (21 Oktober 2003)
Men den ryska vintern och förbannelsen i österled skulle visa sig igen. Europas kornbod - Ukraina - välkomnade Gunners i slutet av Oktober. Normalt sett hyfsat varmt, men ack så kargt och Kiev som stad har inte mycket att visa. Eter en pinne på två matcher, så började Gunners europaäventyr att ifrågasättas. Kievs nybygge innefattade Sjatskij och Belkevitj, två lysande stjärnor som hade hela Tjernobyls reaktorkraft i benen. Det var två härliga mål som visade vägen. Det första tog Sol Campbell i ryggen och lade sig som nykokt rotmos framför fötterna på Sjatskij. Pang. 2-0-målet var en gammal version av Jens Lehmann, som fick bollen och skulle dribbla av Belkevitj. Det gick inte.
Matchen slutade 2-1 och för rättrogna så var man övertygad om att Champions League var över. Det var det nu inte, ty Gunners vände med tre raka segrar och vann gruppen. Magi.
Vi sammanfattar resor i österled med fyra förluster och en oavgjord på fem matcher. Liksom många tidigare, så ställer avstånd, väder och otillgänglighet till problem för motståndet i Ryssland. Gunners har sett svala ut i många år och det är nu äntligen dags för en riktig uppryckning och jag beordrar "helly-hansen" på.
