Berbatov dominerade mot Club Brugge
Club Brugge fick en jobbig afton på White Hart Lane. Trots att det tog drygt en timma för Spurs att ta ledningen i matchen var det aldrig någon tvekan om vart segern skulle gå. Ett välspelande och tålmodigt Tottenham Hotspur FC med bland annat en bulgar i världsklass var en alltför tuff uppgift.
Den belgiska toppklubben kom till London med gott självförtroende och hopp om tre poäng. Intressant för oss spursfantaster var också att de hade med sig en spelare som, visserligen i inte alltför många matcher, en gång i tiden burit den vackra liljevita tröjan.
Det stod dock ganska snabbt klart att Club Brugges förhoppningar om vinst var väl optimistiska och att Jonathan Blondel vägde mycket lätt när han ställdes mot sin gamla klubb. Störst intryck gjorde hans bindgalna frisyr, en slags korsning mellan munk- och mohikanfrilla som var en svår utmaning för alla med åtminstone minimal känsla för estetik.
I inledningen fick dock gästerna ha lite boll och de vaskade också fram en hyfsad chans efter två minuter men Paul Robinson kunde rädda Engelberts skott utan alltför stora problem. Efter det började spelet sakta men säkert väga över mer och mer till Tottenhams favör, så det var med en förvånad uppsyn man bevittnade hur vår målvakt grävde fram bollen ur maskorna efter 13 minuters spel. Det var dock inte resultatet av något bländande spel av belgarna utan en renodlad individuell prestation, då deras bästa spelare Salou Ibrahim fick bollen långt utanför straffområdet, vände på en femöring och klippte på ett kanonskott. Ett mycket vackert mål. I samband med målet kunde man kanske önskat en bättre press från Tottenhams försvar, men vad inte alla kanske märkte var att Dawson i sekvensen innan fått en smäll på benet och inte var fullt funktionsduglig vid tillfället.
Tre minuter senare fick vi se ännu ett konstverk till mål, denna gång i rätt bur. Berbatovs perfekta volleyträff föregicks av nickpass av Chimbonda som i sin tur föregicks av någon slags lobbfrispark av Jenas.
Härifrån och till slutsignalen kan man sammanfatta matchbilden ganska enkelt. Det var total dominans av Tottenham Hotspur och det var otroligt hur väl det syntes vilken skillnad det var på lagen när det gäller vilket tempo de har i sig. I slutet av matchen var gästerna ett helt slutkört lag medan Spurs såg ut att ha en behaglig resa. Att det fortfarande stod 1-1 i halvtid var smickrande för Club Brugge, men också ett resultat av vårt största problem hittills under säsongen. Nämligen en frapperande ineffektivitet. Ghaly och Jenas stod för de värsta missarna och Lennon, som ändå är en fantastisk spelare, börjar göra sig ett namn som en målsumpare av rang. Spurs borde ha gjort minst två strutar till innan halvtidsvilan.
Andra halvlek var i princip perfekt genomförd. Martin Jol tyckte också efter matchen att det var den bästa halvleken under säsongen så här långt. Tottenham höll i bollen, spelade runt, drog ut gästernas lag och nöp till i rätt lägen. I den 63:e minuten kom också ledningsmålet efter ett magnifikt förarbete av matchens gigant, Berbatov. Keane fick fri löpväg mot mål och avslutade kliniskt. I den 72:a minuten fick Berbatov fastställa slutresultatet då han nickade in ett perfekt inlägg från Ghalys fot. När Berba sju minuter senare byttes ut mot Mido var det såklart till stående ovationer han lämnade planen.
3-1 är ett bra resultat men som sagt, hemmalagets målskörd borde ha varit större. Hade vi haft en hyfsad effektivitet pratar vi om en 5-6 mål. Nåväl, lagets form är angenäm att skåda och man kan inte göra mycket mer än att hoppas att man kommer tillrätta med målskyttet. Enligt min mening är det första man ska göra att ha utpräglade förstaval i anfallet. Berbatov är självskriven och jag tror att jag vill se Keane i den andra anfallsrollen. Jag tror inte på rotationsprincipen när det gäller anfallet utan tvärtom att det kanske är de viktigaste positionerna att ha kontinuitet i. Hur ofta vilar till exempel Manchester United Rooney om han är frisk och hel?
I vilket fall som helst har vi nu fått en kanonstart i UEFA-cupspelet och det är med välgrundad optimism vi kan se fram mot fortsättningen.
