Reserapport nr 1: Spelaromdömen

Undertecknad och Ola Carleke var i Derby och fick uppleva två segrar.

När man sitter på plats ser man en match på ett visst sätt. Dessa intryck kan skilja sig från hur man upplever en televiserad match, framförallt när man som Ola och jag satt enbart en handfull rader från planen. För det mesta är man live så nära händelserna att man bättre kan bilda sig en uppfattning om spelarnas prestationer vilket i och för sig är lite överraskande eftersom man med TV-kamerans hjälp ofta har bättre överblick. Kanske är det så att ens uppmärksamhet på händelserna är mer skärpt på plats jämfört med när man sitter framför TV:n?

I vilket fall som helst ser ni nedan de omdömen som jag vill ge de spelare som deltog i matcherna mot Barnsley och WBA i onsdags och lördags på Pride Park. Richard Jackson insats var alltför kort för att han ska bedömas.

- Bra insatser gjordes av: 

Steve Howard
Jag var mycket tveksam till värvningen av Howard när det i somras meddelades att Luton skulle få en miljon pund för 30-åringen. Han har ända fram till 2005 endast spelat i lägre divisioner och min farhåga var att han inte skulle klara att lyfta sig ett snäpp vid denna mogna ålder. Nu när jag sett honom live kan jag inte annat än säga att mina farhågor var helt grundlösa. Steve Howard är mycket bra!

Sett över de två matcher som Ola Carleke och jag såg på Pride Park var han Derbys klart bäste spelare. Hans bollkontakter sker ofta med ryggen mot motståndarmålet när han gör sig spelbar för lagkamraterna i uppbyggnadskedet av anfallen. Även om lagkamraterna många gånger på chans skickar bollen dit de tror att Howard befinner sig så vinner han i stort sett alla dueller fast att han ofta har en försvarare klängande på sig. Positivt är också att han, till skillnad från de flesta av sina lagkamrater, oftast också lyckas passa rätt så att anfallen kan fortsätta.

Howards timing vid höjdbollar är mycket bra. Jag bedömer att han vinner 9 av 10 bollar när han i kamp med motståndare går upp för att nicka. Många gånger lyckas han också placera sina nickar så att de dimper ner i närheten av lagkamrater. Hans teknik når inte Ryan Smithklass men är fullt tillräcklig för att klara av spel i ett topplag i The Championship.

Giles Barnes
Den unge mittfältaren ska ha beröm för sin vilja att ha bollen, en vilja annars sorgligt ovanlig bland Derbyspelare för närvarande. Det går heller inte att komma förbi att Barnes nyvunna målform också är ett resultat av att han faktiskt vågar att skjuta ofta. Visst, ibland är det irriterande att se hans misslyckade försök, men det faktum att han tillverkat fyra av de fem senaste målen förlåter allt. I både Barnsley- och WBA-matcherna började Barnes som höger yttermittfältare för att i halvtid ta steget in till innermittfältet. På denna centrala plats kommer han definitivt mer till sin rätt för här får han utlopp för sin vilja att ha bollen och allt hans springande gör att han ofta är spelbar. Som yttermittfältare verkar han inte riktigt veta vad han ska göra. Det känns bra att klubben tecknat kontrakt med Barnes som sträcker sig ända fram till 2010!

Dean Leacock
Av de fem försvarare Ola och jag såg under de två matcherna så är Dean Leacock den ende som kan få godkänt. Ja, jag kan till och med sträcka mej så långt som att skriva att han var bra. Leacock vinner de dueller han går in i, han är så pass snabb att han vinner de flesta löpdueller, han har en teknik som gör att han kan behandla bollen på ett vettigt sätt och få bollen dit han tänker sig. Kort sagt en back som är att lita på. Att han dessutom bara är 22 år och faktiskt spelade en handfull matcher i Premier League förra säsongen gör att Davies gör helt rätt som satsar på honom.

- Hyfsade insatser gjordes av: 

Morten Bisgaard
Dansken är delvis bra; ofta spelbar eftersom han hela tiden rör sig, initiativrik och teknisk nog för att våga sig på dribblingar. De nackdelar som kan ses är att han många gånger trots allt kan se lite ointresserad ut, en egenskap som inte gör honom så värst populär hos supportrarna, de tycker att han saknar hjärta inne på planen. Tacklingar för att erövra bollen är det också sällan man ser dansken göra. 

"I never ever thought I would wish Bisgaard on the pitch" var en kommentar i bänkraden bakom mig från en äldre man när Bisgaard sågs värma upp för ett inhopp i Barnsleymatchen. Denna gång ville dock mannen se dansken hoppa in eftersom resten av laget var helt under isen... 

Bisgaards många missade passningar är också en källa till irritation. Dock ska man komma ihåg att den höga felprocenten till del är följden av att han ofta försöker sig på svåra passningar och när de väl lyckas leder de ofta till bra anfall. Lite fler enkla passningar för att behålla bollen inom laget hade dock inte skadat från Bisgaards sida.

Matt Oakley
Kunde endast ses spela i matchen mot WBA. Här gjorde han en generellt sett bra insats på innermittfältet genom att ha kontroll på bollen när han väl har den och utifrån detta ofta skapa något framåt. Han blir inte lika lätt av med bollen som många av lagkamraterna blir. Det kan dock gå väl många minuter när han inte alls syns på plan. Det gör dock inget att hans kvitteringsmål var bland de bästa skotten jag sett på år och dar...

Ryan Smith
Förvärvet från Arsenal fick i båda matcherna chansen att visa sina färdigheter i andra halvlekarna. Hans teknik är enormt imponerande. Hans vänsterfot gör vad den vill med bollen och det är en njutning att se honom ta emot en passning med denna fot. Han gillar att driva bollen mot sin motståndare och med vrickningar försöka ta sig förbi. I slutminuterna mot WBA gjorde han höstens bästa soloraid när han på högerkanten gick mittemellan två försvarare och förbi ytterligare en ner mot kortlinjen och lade den perfekt in till en helt fri Howard. Tyvärr spelar han med så små marginaler att han ofta blir av med bollen men det går att förlåta honom för detta eftersom han ibland lyckas och alla kan se att han när som helst kan blomma ut och bli en spelare i Premier Leagueklass. Tänk er en spelare som Barcelonas Messi och ni får en bild av hur Smith kan se ut om ett eller två år...

- Dåliga insatser gjordes av:
 
Darren Moore
Darren Moore ser helt overklig ut. Jag har nog aldrig sett en fotbollsspelare som är så oproportionerligt byggd, med en överdel som ser ut som om han är tyngdlyftare. Han måste vara ruggig att möta i nickdueller för de stackars anfallare som förväntas göra så. Naturligt nog så vinner han i stort sett alla dessa dueller men sedan är det slut med fördelarna. Han rör sig lite för osmidigt för att kunna hänga med ordentligt och hans motorik är på pojkstadiet vad det gäller fötterna. Han snubblar påfallande ofta fram när han har bollen i närheten av fötterna och han ska helst försöka undvika att passa för bollen kan hamna var som helst.

Marc Edworthy
Mannen är en gåta. Hur har Edworthy kunnat spela i Premier League för ett och halvt år sedan? Jag har genom åren sett hundratals division 5- och 6-matcher i Sverige och märker att Edworthy skulle passa in som högerback i dessa sammanhang. Dålig teknik, dålig passningsförmåga, lämnar ofta några meter i avstånd till sin motståndare så att denne ostört kan vända upp, ser inte när kollegorna i backlinjen försöker ställa motståndarna offside. Det hände flera gånger att de tre övriga i backlinjen försökte hålla en rak linje (vilket iofs möjligen var oavsiktligt...) men då ser man Edworthy göra allt för att försöka haka på en anfallare som redan springer bakom dessa tre istället för att se vad backkollegorna gör och därmed omöjliggöra en passning från motståndarna.

Jag vet att det kan vara svårt att vara så kall som försvarare men när man ser Edworthy i aktion får man känslan av att han aldrig någonsin funderat på möjligheten att ställa någon offside. Han verkar ha lämnat hjärnan inne i omklädningsrummet... 

Hans passningspel är som sagt bedrövligt. Jag skulle tro att det är en mix av dålig teknik och att han känner sig stressad så fort han har bollen för han kan mycket väl slänga iväg bollen på måfå fast att motståndarna är på många meters avstånd. Man märker också att han inte vill ha bollen när målvakten vill rulla ut bollen till en ytterback. Han gömmer sig då liksom han oftast gör när någon av mittbackarna letar efter sidopassningsalternativ. 

Efter en situation när Leacock försökte etablera ögonkontakt med honom för att passa honom så låtsades han inte se honom. Leacock tog ett snack med honom om detta vid nästa spelavbrott men det känns ju konstigt att en 22-åring ska behöva undervisa en 33-åring med Premier Leagueerfarenhet. Dessvärre tror jag också att det är meningslöst att försöka undervisa Edworthy...

Mo Camara
Celticförvärvet måste ha problem med nerverna, någon annan förklaring till så många enkla missar finns inte. Det var helt enkelt pinsamt att se honom i aktion. Det känns inte som om han deltar i försvarsarbetet, men inte heller tar han chansen att gå fram längs kanten och han förlorar de flesta man-mot-man-duellerna. Det värsta var dock att se hans oförmåga att hitta rätt med passningarna. Den första kvarten mot Barnsley försökte han sig på drygt en handfull passningar och missade alla. Märk väl att det inte var några svåra genomskärare, nej det var enkla 5-10-meters passningar till omarkerade lagkamrater. De hamnade var som helst och ofta rätt till motståndarna.

Det är inte kul att höra den egna publiken bua mot egna spelare men så skedde mot Camara i första halvleken när han missade passning nummer 5, 6 och 7 och jag kan förstå reaktionen. Därefter lyckades det honom att undvika att få bollen under kontroll så att han slapp försöka passa. Någon gång bröt han dock så att han trots allt fick känna på bollen. I matchen mot WBA höjde han sig något men det alltså från en nivå som var pinsamt låg.

Adam Bolder
Bolder är den spelare i truppen som har spelat flest matcher i Derbytröjan och jag har nog sett honom live och på Tv närmare 20 gånger. Hans timslånga insats mot Barnsley var dock av sådant slag att jag tvivlar på att vi kommer att få se så värst mycket av honom mer. Han var helt enkelt osynlig. Förvisso var det svårt att göra sig gällande i en match där nästan 10 spelare underpresterade men man tycker ju att han någon gång borde vinna bollen, sätta in en tackling, segra i en nickduell men inget av detta skedde. Det känns som om Bolder redan vid snart 26 år fyllda redan får finna sig i att "storhetsperioden" som elitspelare är över.

- Ojämna insatser gjordes av:
 
Stephen Bywater
Bywater började förtroendeingivande i sina första matcher efter augustiflytten från West Ham. Billy Davies rankar också 25-åringen som förstemålvakt och låter uppenbarligen honom göra botteninsatser men ändå behålla förstaplatsen. På något annat sätt går det inte att tolka det faktum att Bywater stod mot WBA i lördags. Bywater var nämligen riktigt ordentligt dålig mot Barnsley. Efter hans dundermiss på en Barnsleyhörna i den 13:e minuten, då han vid utrusningen för att plocka bollen helt missade att den kom cirka två decimeter ovanför hans uppsträckta händer, vågade han inte gå ut på några inlägg överhuvudtaget. Denna händelse ledde till Barnsleys ledningsmål. Bywater gjorde dock 2-3 bra räddningar i denna match men som helhet var hans insats verkligen nedslående.

I matchen mot WBA missade han återigen att fånga ett inlägg. Denna händelse kom efter cirka en kvarts spel och ledde till att en WBA-spelare som tur var endast lyckades få bollen i ribban men där den borde hamnat i nätet. Som tur var för Bywater så anföll WBA sällan på kanterna vilket gjorde att hans brister vid inlägg inte avslöjades i denna match. Bywater visade sig mot WBA istället på styva linan genom ett flertal mycket bra räddningar när motståndarna antingen kom fria eller när de från nära håll avlossade skott. Med endast ett insläppt mål mot WBA trots att de hade ytterligare åtta mycket vassa chanser så får Bywater anses vara Derbys bäste spelare i den matchen. En klar skillnad mot matchen tre dagar tidigare då han tillhörde en handfull skara spelare som var direkt pinsamma att titta på.

Seth Johnson
Seth Johnson spelade alla 90 minuterna mot Barnsley och en halvlek mot WBA. I denna sistnämnda match var han riktigt bra den första kvarten; vann bollar, lyckades få rätt adress på passningarna och gick segrande ur några dueller. Efter denna fina kvart försvann han dock mer och mer och symptomatiskt nog så var det Johnson som med ett uselt passningsförsök rakt i gapet på en WBA-spelare som stod fem meter från honom var upptakten till 0-1-målet. Denna miss ser ni den första sekunden av det klipp som ni på forumsidan kan klicka in på. Detta var inte första gången Johnson passade fel och han fick tydligen av Davies bära hundhuvudet för en dålig första halvlek då han i halvtid blev utbytt.

Mot Barnsley var det påfallande ofta som han vann bollen i kamp med någon motståndare men alltför ofta snabbt blev av med den då han antingen passade fel eller bara gick och drällde med den utan att riktigt täcka bollen. Flera gånger såg det ut som om han trodde sig vara ensam på mittfältet då han i själva verket hade motståndare nära sig.

Tyvärr så var det påtagligt att Johnson sällan fick in de där tacklingarna som han lyckade med under sin förra sejour i klubben. Inte heller tillryggalägger han lika många kilometer som då och detta gör att han känns tveksam som stöttepelare på mittfältet.

Stundtals lyser han upp mittfältet men det går bara i femminuterintervaller, därefter kan han vara anonym i en kvart. Synd på en i grunden så bra spelare...

- Anonyma var:
 
Arturo Lupoli
Italienaren började säsongen bra men har nu hamnat i en vågdal. Man ser att han har ett stort spel i sig men för närvarande får han inte uträttat något vare sig han agerar som anfallare eller yttermittfältare. Han är teknisk och påhittig och han har ett grymt ryck de första metrarna vilket gör att han förhoppningsvis senare under säsongen kan bidra med både mål och speluppbyggnad.

Jon Stead
Egentligen kan man i stort ge Stead samma beskrivning som Lupoli. Han är många gånger så nära att klara av det han ger sig på men det är inte ofta han lyckas. Borde nog försöka spela ett enklare spel för att lyckas.

Michael Johnson
Var med mot WBA och gjorde väl i stort sett vad han skulle göra. Ett klassiskt engelskt mittbacksarbete med några vunna nickdueller och så lite bollkontakt med fötterna som möjligt och Johnson klarar sig. Löpdueller är förstås inte heller hans styrka, Ola och jag fick på nära håll se hur han på ett obegripligt sätt lät en WBA-anfallare hinna före en boll vid sidlinjen, detta trots att Johnson hade en halvmeters försprång vid starten av löpduellen och trots att han glidtacklade. 

Att döma av de insatser vi såg så känns det som om enbart en handfull verkligen är toppspelare i denna division. Hoppet står dels till att de unga spelarna i form av Barnes, Lupoli, Smith, Leacock och Stead kan lyfta sig ett snäpp under vintern, dels till ett uttalande som Billy Davies gjorde i samtal med oss. Vad han sade får ni dock vänta med att läsa tills imorgon...

Torbjörn Karlsson2006-11-08 15:50:00
Author

Fler artiklar om Derby